This systematic literature review was conducted to gather a better understanding of screening for intimate partner violence (IPV) among older adults. IPV affects millions of people every year. Many screenings are conducted with women of reproductive age in medical settings, not older adults. This study focused on ways to improve screenings for older adults by addressing topics including elder abuse and IPV and the lack of resources/knowledge for IPV survivors who are older adults. This study was a literature review conducted with the University of Central Florida’s PRIMO database to find articles on IPV among older adults over the last 20 years. The search resulted in 123, with only 14 meeting the criteria, including a focus on older adults, for the results. The results demonstrated ways to improve screening, screening barriers, and information about what should occur after screening, including providing resources to survivors of IPV. The data from this study can be used to help older adults who are experiencing IPV .

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Främst drabbar det kvinnor som i högre grad än män utsätts för upprepat våld och våldet tenderar också att vara grövre. Våldet har många negativa konsekvenser på kvinnans hälsa, både fysiska och psykiska. De våldsutsatta kvinnorna söker ofta vård på bl.a. hälsocentraler eller akutmottagningar för exempelvis benbrott, buk och bröstskador. Sällan berättar de om våldet som föregått skadorna. Vårdpersonal inom hälso- och sjukvården har en lagstadgad skyldighet och ett ansvar att identifiera och ge dessa kvinnor en god vård.   Syfte: Syftet var att undersöka de hinder vårdpersonal kan möta vid identifiering av våld i nära relationer.   Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats användes. Datainsamlingen resulterade i 9 artiklar som granskades gällande kvalitet och etiskt ställningstagande. För att analysera artiklarna valdes en analysmetod beskriven av Forsberg och Wengström (2013).   Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; hinder relaterat till kunskapsbrist, hinder relaterat till språket, hinder relaterat till arbetsplatsen eller professionen samt hinder inom kvinnan som alla kunde påverka identifieringen och avslöjandet av våld i nära relationer.   Slutsats: Att möta och identifiera våld i nära relationer är ett komplicerat men viktigt arbete inom sjukvården där ytterligare kunskap, forskning och utbildning är nödvändigt.

Bakgrund: Distriktssköterskor på BVC möter ibland våldutsatta kvinnor och deras barn i sitt arbete. Följder av våld i nära relationer kan vara försämrad psykosocial hälsa både hos kvinnor och barn. Att tidigt upptäcka och hjälpa en sådan kvinna och hennes barn är ett viktigt uppdrag som distriktssköterskan har på BVC. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskornas upplevelser av möten med våldutsatta kvinnor och deras barn på BVC samt ta reda på vad som saknas kunskaps- och metodmässigt i deras arbete när det gäller att hjälpa denna patientkategori. Metod: Sju distriktssköterskor på BVC intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera data. Resultat: Intervjuinnehållet delades i fyra huvudkategorier och sexton underkategorier. Huvudkategorierna var följande: Upplevelser av möten med våldutsatta kvinnor och deras barn, Tillvägagångssätt vid mötet med våldutsatta kvinnor med barn, Upplevelser av möten med barn till den våldutsatta kvinnan på BVC, Förslag på förbättringar inom arbetet med våldutsatta kvinnor och deras barn. Slutsats: Tydliga riktlinjer och metoder för screening för våldutsatthet behövs på BVC. Fördjupad utbildning inom olika kulturer och om våld i nära relationer är nödvändiga för ett mer effektivt och förebyggande arbete med våldutsatta kvinnor och deras barn på BVC. Mer tid och förståelse från ledningen är viktiga aspekter när det gäller att hjälpa våldutsatta kvinnor och deras barn. Nyckelord: Distriktssköterska, sjuksköterska, våldutsatta kvinnor, våld i nära relationer, BVC, kultur. / Background: Public health nurses working at child health clinics sometimes meet abused women and their children in their work. Consequences of domestic violence can be impaired psychosocial health in both women and children. To identify and help such a woman and her children early is an important mission that a public health nurse has at child health care. The  Aim of this study was to investigate the public health nurses' experiences of meetings with abused women and their children at child health care and what knowledge and methods are lacking in terms of their work in terms of helping this group.Method: Semi structured interviews with seven public health nurses at child health care were carried out and qualitative content analysis was used to analyze data. Results: The content of the interviews were divided into four main categories and sixteen sub-categories. The main categories were: Public health nurses’ experiences of meetings with abused women and their children, Approach the meeting with abused women and their children, Experiences of meetings with children of the abused woman at child health care, Suggestions for improvements in work with abused women and their children.Conclusion: Explicit guidelines and methods for screening for violence exposure needed within child health care. Deeper knowledge about different cultures, and domestic violence is necessary for a more effective and preventive work with abused women and their children. More time and understanding from management are important aspects when it comes to helping domestically violated women and their children. Keywords: District nurse, nurse, domestically violated women, IPV (intimate partner violence), child health care, culture.