The modern auditor is, because of an increased complexity, dependent on the use of experts. Simultaneously different scandals have occurred where the auditor in fact have been using experts. Although the auditor is using an expert, the auditor alone is responsible for the statement that the expert makes. Research simultaneously indicates that the auditor’s use of experts is a difficult task. Because of the scandals that have occurred and that research in this specific area is limited it would be interesting to investigate the affects on comfort. The purpose of this paper is to investigate how the auditor’s use of experts affects comfort. To fulfill this purpose, this paper builds on a deductive approach. A model have been developed based on previous research containing various factors such as; Risk, “structure/judgment”, “trust”, information asymmetry and auditor overconfidence. This model has been empirically tested through the use of interviews with auditors and experts. The results from this study indicate that the use of experts have a positive affect on the auditors perceived comfort. The conclusions drawn indicate, among other things, that the customer perspective is a vital part in the auditor’s work and that this seems to have an affect on comfort. This study also is considered to demonstrate the importance of the concept trust for the creation of comfort. It has also appeared that the auditors’ control of the expert evaluation sometimes is inadequate. The contributions made by this paper is mainly that it illuminates an area that is relatively unexplored, as no earlier research seems to have investigated the use of experts from a comfort perspective. This paper also contributes in highlighting the problems with the auditor’s lack of controlling the expert, when the auditors mission is to bring comfort to the public / Den moderna revisorn är nuförtiden, på grund av en ökad komplexitet, beroende av användningen av experter. Olika skandaler har samtidigt inträffat där det visats sig att revisorn har använt sig av experter i revisionen. Trots att revisorn använder experter står denna ensamt ansvarig för det utlåtande som experten ger. Forskning ger samtidigt indikationer på att revisorns användande av experter innebär en svår situation. På grund av de skandaler som skett och att forskning inom området är begränsad gör det intressant att undersöka hur detta påverkar revisorns komfort. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorns användning av experter påverkar komforten. För att kunna uppfylla detta syfte har denna studie baserats på en deduktiv ansats. En modell har utvecklats baserad på tidigare forskning innehållande olika faktorer såsom; risk, structure/judgement, ”trust”, informationsasymmetri och revisorns övertro. Denna modell har sedan testats empiriskt genom intervjuer med revisorer och experter. Resultaten från denna studie indikerar att användningen av experter har en positiv effekt på revisorns komfort. Slutsatserna som dragits innefattar bland annat att indikationer på att kundperspektivet har en central del i revisorns arbete och att detta är något som tycks ha en påverkan på komforten. Denna studie anses även visa på betydelsen av begreppet ”trust” för skapandet av komfort. Det har även framkommit att revisorns kontroll av expertens bedömning ibland är bristande. Uppsatsens bidrag är framförallt att den belyser ett forskningsområde som är tämligen outforskat, då ingen tidigare forskning tycks ha undersökt användandet av experter ur komfortperspektivet. Uppsatsen bidrar även i form av att den belyser problematiken med att revisorn brister i kontrollen av experten trots att revisorns uppdrag är att skapa komfort hos allmänheten.

Sammanfattning   Introduktion/Problembakgrund/Syfte: I januari 2011 byttes FAR’s revisionsstandarder (RS) ut mot de nya internationella standarderna, International Standards on Auditing (ISA). RS har tidigare varit baserade på ISA men med anpassade paragrafer för den svenska lagstiftningen. Numer är ISA den standarden som används i revisionsprocessen för att få en internationell samstämmighet i revisionen. Revisorns uppgift är att oberoende, med hög kompetens och till låg risk uttala sig om företags finansiella rapportering. Revisionsprocessen kan ibland vara komplex och full av svårbedömda värderingar och frågeställningar. Denna problematik leder till att revisorn måste använda sig av experter inom olika områden. Tillgrund för att använda sig av en expert inom revisionen ligger ISA-regelverket med standard 620 som grund. Vi har valt att undersöka hur revisorer arbetar med specialister inom revisionsprocessen. Studiens syfte är således att undersöka hur revisorer fastställer att informationen från experten är tillförlitlig. Samt att skapa en bredare förståelse för hur revisorer arbetar för att säkra bevis från tredjepart.             Teori: De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i tidigare forskning inom revision och företagsekonomi. Vi har valt att tillämpa teorier såsom intressentmodellen, revisionsprocessen, kompetens, oberoende och revisionsbevis. De valda teorierna har vi använt i syfte att för läsaren beskriva vilken forskning som i dagsläget behandlar ämnet.   Metod: För att på bästa undersöka studiens problemformulering och syfte, har vi valt att utgå från en kvalitativ metod enligt den hermeneutiska skolan. Vi har genomfört djupintervjuer med revisorer för att utröna hur dessa arbetar med specialister i revisionsprocessen. Eftersom det inte finns någon tidigare forskningen inom området, blir vår ansats deduktiv explorativ. Vi som skribenter vill med denna studie därför skapa en diskussion om hur revisorer arbetar med specialister i sin vardag, varpå vår förhoppning ligger i att vi kan bidraga med en pusselbit till den företagsekonomiska forskningen inom revision.        Empiri/Analys: De empiriska resultat vi presenterar är insamlad från våra intervjuer med revisorer, presentationen sker sedan genom en sammanställning av svaren. De empiriska resultaten ligger sedan till grund för den analys vi som skribenter utarbetat. I analys delen belyser vi att revisorer helt är beroende av specialister för att kunna utföra sitt arbete i komplexa frågor. Vidare kan vi påvisa att revisorer ofta använder sig av interna specialister för att säkerställa revisionsprocessen, det är mycket ovanligt att externa experter används i processen.   Slutsatser: Revisorn måste ta tre huvudkategorier i revisionen i beaktning när denne skall bedöma ett revisionsbevis från en expert. Revisorn är generalist och måste ha hand om hela revisionsprocessen varvid det är omöjligt för denne att besitta tillräcklig expertis inom alla områden. Däremot måste revisorn försäkra sig om att den expert han anlitar besitter en mycket hög kompetens inom det område som råd efterfrågas inom, annars kan materiella fel uppstå i revisionen. Revisorn måste också försäkra sig om att den expert man anlitar är oberoende likt revisorerna själva. Detta har lösts på revisionsbyråerna genom att man anställt egen expertis inom de vanligast förekommande områdena som man själv inte behärskar som revisor. Är experten man anlitar inte oberoende så kan man inte använda sig av revisionsbeviset då detta kan vara fel. Revisorn skiljer sin bedömning av revisionsbevis från ”in house” experter mot utomstående experter där de utomstående experternas jobb övervägs mer noggrant då det är svårare för revisorn att kontrollera dessas oberoende.