Today many global dilemmas are stemming from organizations’ business activities. In addition, many corporations’ have realized the importance to aspire a green-public image in combination with cutting possible liability costs. Therefore, many companies are interested to participate in the attempts of reducing the impacts related to their business activities. However, at the same time organizations are facing many constraints in the transformation towards environmentally aware and responsible organizations. Therefore, companies often strive to implement an Environmental Management System (EMS) in order to achieve organizational guidance when establishing, developing and reviewing their business practices towards both corporate and environmental goals. The theories discussed in this master thesis discloses that the implementation process of an EMS often requires a cultural revolution in organizations, which can be a challenge especially for companies present in developing countries, where environmental issues often are marginalized due to low levels of environmental awareness and weak institutions. The purpose of this master thesis identifies potential obstacles in facing ISO 14001 EMS for Stora Enso’s agro-forestry project in Lao People’s Democratic Republic and the efforts that would stimulate the adoption facing ISO 14001 EMS. This was analyzed through a combination of a qualitative text analysis of scientific papers and a case study with eight semi-structured interviews with managers from Stora Enso Lao Co., Ltd. This study points out limited availability of support and resources, unclear policies, constrained participation and communication, inadequate knowledge about environmental management and ISO 14001 EMS as the potential obstacles for Stora Enso Lao Co., Ltd to tackle. Therefore, in order to stimulate the adoption of ISO 14001 EMS the potential efforts suggested in this master thesis are more money in order to promote environmental training and organizational changes in terms of increased participation of employees and communication between internal and external stakeholders.

From the proposed conceptualization of the construct ¿integration of management systems¿ like a ¿semantic diffused universe¿, based on the multidisciplinary confluence in its field of study, this thesis deal with three key aspects in its theoretical framework: the scope of integrated management systems, the definitions of construct and the methodological approaches used for its consecution. Together with this, it is carried out a bibliographic meta-analysis about consequences as a result of an integration process. Based on this theoretical framework it was formulated three objectives: the first one is to know the characteristics of integrated systems (semantic consideration) including Quality, Environment and Occupational Health and Safety systems based on international standards (scope consideration), and the methodological aspects which determine its structure (methodological consideration). The second objective focus on the advantages, disadvantages and difficulties appeared after a process of integration of management systems; observing its level of appearance and identifying the contingent aspects which influence in his performance. Finally, we analyze the impact of the integration process on one technical function involved, Occupational Health and Safety, evaluating how is the impact on their performance results, as well as on the management mechanisms that it uses. The research methodology used to contrast the hypotheses derived from these objectives is basically exploratory, with application of quantitative techniques: for the first objective we have used the ¿principal component analysis¿ multivariate technique, complemented with descriptive statistics. For the other two objectives were combined techniques of statistical inference and descriptive statistics. The results have shown the appearance of three levels of integration between the organizations in the sample, which can be characterized by two variables: the integration of the documentary structure of the new system and the level of integration of the map of processes. It has also verified that the integration of management systems provides multiple benefits to organizations, so generally is perceived as positive for them. There is also a positive relationship between level of integration and level of acquisition of such benefits. Finally, we have found that the occupational health and safety management system integration with other systems has a positive impact on the management and operation of the preventive processes and its performance. Likewise it can even be a contributing factor to the reduction of the accident rates of the company.

No description available.

The demands of environmental effects in today’s companies have been increasing more and more. To be able to withstand customers, cooperatives and government demands the ISO 14001 certification should not be neglected. In January 2007 the general management of SAS decided to introduce an environmental management system for SAS Tech. The work which has been carried out is a part of the certification process of ISO 14001 which will be completed by the end of year 2009. The aim is to create auditroutines for the company in order to be able audit ISO 14001 standard internally which is a demand to get certified and to keep the certification in the future. A schedule has been done which audits different part of the standard at every audit during one year. The purpose of internalauditing is to be able to confirm that the management system and the defined work procedures are fullfilling the demanded effect. In order to simplify work with the audits a checklist is also created for the whole standard. The auditroutine documents will be inserted among the documents for the environmental management system for SAS Tech, this´ll later on be certified externally of Bureau Veritas.

Miljöledningssystem används av företag och organisationer världen över. Syftet med den här studien är att undersöka hur företag som är certifierade enligt ISO 14001 arbetar att uppfylla standardens krav på ständig förbättring. De övergripande frågeställningarna handlar bland annat om hur företagen arbetar med och mäter ständig förbättring av miljöprestanda. Hur företagen ser på utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Samt vad det blev för skillnader för dem att vara certifierade enligt den nya ISO-standarden (ISO 14001:2004) jämfört med den gamla (ISO 14001:1996). För att få svar på dessa frågor har intervjuer genomförts på 10 företag. Företagen arbetar med att säkerställa att det blir en ständig förbättring genom att arbeta med miljömål och avvikelsehanteringen. Några av respondenterna påpekar att det kan vara svårt att mäta ständiga förbättringar. Företagen upplevde inte att det hade blivit någon större skillnad för dem att certifieras enligt den uppdaterade ISO 14001 standarden. Det råder delade meningar om utvecklingsbehovet av metodik för uppföljning av miljöprestanda. Respondenterna är överlag nöjda med företagens arbete med ständig förbättring.

Bakgrund: För att bedriva ett framgångsrikt miljöarbete kan företagen använda sig av olika hjälpmedel och verktyg. Ett exempel på ett sådant verktyg är ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömässig effektivitet. Det som anses vara av större vikt är på vilket sätt företag arbetar med miljöledningssystem. Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs på ett sätt som gör att den miljömässiga effektiviteten i våra fallföretag kan förbättras. Ett delsyfte är också att undersöka om det finns någon skillnad i arbetssätt gällande miljöfrågor beroende på om verksamheten är offentlig eller privat. Metod:. Vi har använt en flerfallsdesign. Organisationerna som studerats är tekniska förvaltningen i Växjö kommun och Södra Timber i Södra ekonomiska förening. Vi har främst samlat in data genom semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter inom varje organisation. . Resultat, slutsatser: Det huvudsakliga sätt varpå miljöarbetet bedrivs är med miljöledningssystem. Utgångspunkten att miljöledningssystem i sig inte är effektiva delades av respondenterna. Vi har kommit fram till att fallföretagen har goda förutsättningar att förbättra den miljömässiga effektiviteten. Detta eftersom de i stor utsträckning använder de arbetssätt och faktorer vi identifierat som viktiga för detta ändamål. Förslag till fortsatt forskning: Hur miljöarbetet bedrivs i företag som inte har en lika uttalad miljöprofil. Studera i fall andra arbetssätt och faktorer finns som kan förbättra den miljömässiga effektiviteten än de vi identifierat. Om de arbetssätt och faktorer som vi identifierat är av betydelse även i andra organisationer och branscher.

<p>Allt fler företag väljer att föra ett aktivt miljöarbete och marknadsföra sig som miljöanpassade. Många företag väljer att följa olika miljöstandarder som är ett verktyg för att miljöarbetet utförs på strukturerat och effektivt sätt. Enligt miljöstandarden ISO 14001 kan företag införa och certifiera ett miljöledningssystem, som är en arbetsmodell som företaget skall följa i sitt miljöarbete. Rapporten syftar till att genom intervjuer kartlägga de förändringar införandet av ett miljöledningssystem innebär för mindre företag. Rapporten kartlägger både fördelar och nackdelar systemet medfört. Rapporten tar även upp följande frågor: Vilka förväntningar hade företagen innan implementationen av miljöledningssystemet och har dessa förväntningar uppfyllts? Har den kostnad miljöledningssystemet skapat uppvägts av de ekonomiska fördelar miljöledningssystemet skapat. Hur har företagens miljöpåverkan förändrats efter införandet av miljöledningssystemet? Undersökningen visar att miljöledningssystemet medfört ett förändringar för företagen till exempel bättre miljötänkande och rutiner för miljöarbete, kostnadsbesparingar, konkurrensfördelar och positivt inställda medarbetare.</p>

<p>Bakgrund: För att bedriva ett framgångsrikt miljöarbete kan företagen använda sig av olika hjälpmedel och verktyg. Ett exempel på ett sådant verktyg är ett miljöledningssystem. Det har diskuterats om miljöledningssystem i sig leder till miljömässig effektivitet. Det som anses vara av större vikt är på vilket sätt företag arbetar med miljöledningssystem.</p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur miljöarbete bedrivs och förklara om det bedrivs på ett sätt som gör att den miljömässiga effektiviteten i våra fallföretag kan förbättras. Ett delsyfte är också att undersöka om det finns någon skillnad i arbetssätt gällande miljöfrågor beroende på om verksamheten är offentlig eller privat.</p><p>Metod:. Vi har använt en flerfallsdesign. Organisationerna som studerats är tekniska förvaltningen i Växjö kommun och Södra Timber i Södra ekonomiska förening. Vi har främst samlat in data genom semi-strukturerade intervjuer med tre respondenter inom varje organisation. .</p><p>Resultat, slutsatser: Det huvudsakliga sätt varpå miljöarbetet bedrivs är med miljöledningssystem. Utgångspunkten att miljöledningssystem i sig inte är effektiva delades av respondenterna. Vi har kommit fram till att fallföretagen har goda förutsättningar att förbättra den miljömässiga effektiviteten. Detta eftersom de i stor utsträckning använder de arbetssätt och faktorer vi identifierat som viktiga för detta ändamål.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Hur miljöarbetet bedrivs i företag som inte har en lika uttalad miljöprofil. Studera i fall andra arbetssätt och faktorer finns som kan förbättra den miljömässiga effektiviteten än de vi identifierat. Om de arbetssätt och faktorer som vi identifierat är av betydelse även i andra organisationer och branscher.</p>

SANTRAUKA Etiniai aplinkosauginiai metodai įneša nemažą indelį į aplinkosaugos politikos transformaciją. Šios priemonės negali pakeisti reguliuojamosios aplinkosauginės politikos, tačiau jos gali tapti veiksminga šios politikos dalimi, padedančia efektyviau spręsti aplinkosaugines problemas. Labiausiai paplitę pasaulyje ir Europoje etiniai aplinkosauginei metodai yra aplinkosauginis produktų ženklinimas, aplinkos vadybos sistema ISO 14001, aplinkos vadybos ir audito sistema EMAS, savanoriški aplinkosauginiai susitarimai, aplinkosauginis produktų projektavimas. Tyrimo objektas - etinių aplinkosauginių priemonių plėtros Kauno regione galimybės. Darbo apimtis 58 lapai, darbe pateikiamos 3 lentelės ir 17 paveikslų. Formuluojamos šios pagrindinės išvados: Lietuvoje labiausiai paplitęs aplinkosauginis produktų ženklinimas, diegiama ir aplinkos vadybos sistema ISO 14001, šiuo metu ją įdiegę 0,28 proc. įmonių, įgyvendinami savanoriški aplinkosauginiai susitarimai. Tačiau, Lietuvos įmonės labai pasyviai dalyvauja Europos etinių aplinkosauginių priemonių tokių kaip: ES ekologinis ženklinimas arba EMAS, įgyvendinime. Įgyvendinančios etines aplinkosaugines priemones įmonės, šių priemonių poveikį aplinkai vertina pozityviau, nei tokios iniciatyvos nesiimančios įmonės. Empirinio tyrimo metu nustatyta, kad 86 proc. gyventojų informacijos apie etinių aplinkosauginių priemonių įgyvendinimą įmonėse nepakanka. Taigi, etinių aplinkosauginių priemonių plėtros galimybės Lietuvoje dar nėra pilnai... [toliau žr. visą tekstą] / SUMMARY The Ethical Environment Protection Tools brinks in big input into transform environmental policy. These means can not change traditional environmental policy but they can become an effective part of this policy which helps to deal with environmental problems more effective. Mostly prevalent ethical environmental methods in the world and Europe are Eco-Labelling, Environmental Management Systems ISO 14001, Eco-Management and Audit System - EMAS, voluntary environmental agreements and product Ecodesign. The object of research: possibilities of Ethical Environment Protection Tools in Kaunas region. Size of work is 58 sheets; there are 3 charts and 17 pictures presented. Formulating these basics conclusions: Mostly prevalent Eco-Labelling in Lithuania, introducing Environmental Management Systems ISO 14001, 0,28 percent companies are using it at this time, realizable voluntary environmental agreements. However, Lithuania is passive taking part in Europe ethical environmental methods such as: ES Eco-Labelling or EMAS, realization. During empirical exploratory termed, that 86 percent citizens get not enough information about environment means realization in companies. So, possibilities of ethical environment means developmental in Lithuania are not fully use, because it is not enough information and political initiatives.

Thesis (M. Hous. M.)--University of Hong Kong, 2008. / Includes bibliographical references.