This thesis investigates decision-making activities leading to the initial selection of which new ideas should be selected for further development or rejected. This process, often referred to as idea screening, is described as being one of the most important, but also challenging, tasks to master during the entire innovation process. There are two main reasons for this: Firstly, not all ideas are good and secondly no firm has the resources to develop every single idea proposed to it. Thus, it is important to be careful when initially deciding which ideas are to be selected and developed into future possible innovations in order to eliminate weak ideas and retain those that have a substantial chance of becoming successful.  Two alternative decision-making approaches are explored in the thesis (the intuitive and rational approaches). In the thesis, the concept of intuition during the screening of product and service ideas is demystified. The empirical findings show that decision-makers utilize five main underlying criteria when intuitively assessing ideas. Of these, the findings indicate user-value to be the most important one, or at least the criterion that most assessors emphasize when making intuitive decisions. The findings presented in the thesis increase our understanding of the use of rational and holistic intuitive decision-making when screening ideas during the Front End Innovation phase, as well as questioning the traditional view of intuition, as a decision-making tool that is only reliable if applied by those with a vast amount of experience and expertise. The reported findings indicate that, for example, users with an understanding of the idea context are able to intuitively identify the ideas that decision-making experts identify as the top (best) ones. Hence, managers faced with a situation where they are being inundated with new ideas can turn to non-experts for help. / This thesis explores and investigates two alternative decision-making approaches (the intuitive and the rational approaches) used when screening ideas during the initial part of the innovation process. In this thesis, the concept of intuition when screening product and service ideas is demystified. The empirical findings show that decision-makers utilize five main underlying criteria when making intuitive assessments of ideas. Of these, the findings indicate that user-value is the most important one, or at least the single criterion that most assessors emphasize when making an intuitive decision. The findings presented in the thesis increase our understanding of the use of rational and holistic intuitive decision-making when screening ideas during the Front End Innovation phase, as well as questioning the traditional view of intuition, as a decision-making tool that is only reliable if applied by those with a vast amount of experience and expertise. The reported findings indicate that, for example, users with an understanding of the idea context are able to intuitively identify the ideas that decision-making experts identify as the top (best) ones. Hence, managers faced with a situation where they are being inundated with new ideas can turn to non-experts for help.

This thesis investigates factors behind the implementation of ideas within organizations, particularly examining the conditions under which employees are willing to advocate for and invest in the implementation of ideas. This study is addressing the need to understand how organizations can continuously evolve through implementing ideas to maintain their competitive advantage. The study was conducted at a paper and pulp mill operated by Stora Enso, employing a survey-based method to assess how various factors influence employees' willingness to embrace and execute new ideas. Furthermore, it examined the impact of generative screening, an interactive process intended to refine ideas through collaboration and employee involvement. Findings reveal that while generative screening significantly improves how implementable ideas are perceived, it does not consistently impact their appeal or the emotional commitment of employees towards these ideas. This suggests that employing generative screening significantly enhances the practical aspects of the implementation process. Further, the research identifies elements such as perceived idea quality and emotional investment as significant drivers of idea implementation. It demonstrates that practical enhancements through generative screening and emotional factors such as engagement and ownership, must be balanced to effectively foster innovation adoption. This study contributes to the field of innovation management by highlighting the need for organizations to create environments that not only generate but also support the practical and psychological aspects of implementing ideas. Additionally, it empirically tests the implications of generative screening. The insights also provide practical implications for enhancing innovation practices, suggesting strategies to ensure ideas are appealing, sustainable, and viable in practice. / Denna uppsats undersöker underliggande faktorer bakom implementeringen av idéer inom organisationer, med särskilt fokus på de förutsättningar under vilka anställda är villiga att förespråka och investera i att genomföra idéer. Studien behandlar behovet av att förstå hur organisationer kontinuerligt kan utvecklas genom att implementera idéer för att behålla sina konkurrensfördelar. Studien genomfördes vid en massa- och pappersfabrik som drivs av Stora Enso genom en enkätbaserad metod för att bedöma hur olika faktorer påverkar de anställdas vilja att genomföra och implementera idéer. Vidare undersöktes påverkan av så kallad generativ screening, en interaktiv process avsedd att förfina idéer genom samarbete samt anställdas delaktighet. Resultaten visar att medan generativ screening avsevärt förbättrar hur genomförbara idéer uppfattas påverkas inte deras kvalitet eller de anställdas engagemang för dessa idéer. Detta tyder på att användningen av generativ screening signifikant förbättrar den praktiska implementeringsprocessen. Vidare identifierar studien element så som upplevd idékvalitet och emotionell investering som betydande drivkrafter för att implementera idéer. Detta visar att praktiska förbättringar genom generativ screening och emotionella faktorer som engagemang och ägarskap måste balanseras för att effektivt främja innovationer. Denna studie bidrar till området innovationsledning genom att lyfta fram behovet för organisationer att skapa miljöer som inte bara genererar utan också stödjer de praktiska och psykologiska aspekterna av att implementera idéer, samt testar konsekvenserna av generativ screening empiriskt. Insikterna ger också praktiska implikationer för att förbättra innovationspraxis och föreslår strategier för att säkerställa att idéer är attraktiva, hållbara och genomförbara i praktiken.

The purpose of this study is to investigate the possibilities and opportunities of adopting AI in product development within small to medium enterprises. To fulfill the purpose, the first research question was formulated as “What challenges and opportunities do SMEs face in product development and how can AI facilitate these?”, and the second “What factors are significant for adopting AI in PD?” For this study, a combination of case study, literature review, and interviews was utilized to answer the research questions. The case study provided practical insights and empirical data and the literature review formed the foundation for the theoretical framework. Through this methodological approach, the study achieved its research objectives and contributed to a better understanding of the topic. The empirical data of this study shows that there are several challenges in both product development and in the adoption of AI. These challenges include limited resources, organizational barriers, and knowledge gaps. Through the analysis where the empirical data was compared to the theoretical framework, broadening of the results was enabled. This led to the understanding that limited time was related to the number of employees, issues in the information flow within the group management, and that the knowledge gap was the result of the absence of research into AIPD. Furthermore, it was found that significant factors for adopting AI in PD were to have an incentive to innovate and a competitive market situation. The case study is a single-case study which affects the general applicability as a multiple-case study is considered more beneficial because the results are easier to generalize. Additionally, the scope of the study is delimited to the first three stages in product development: ideation, definition, and prototyping, SMEs encounter resource constraints which hinder the adoption of AI in PD, mainly due to limited time, insufficient number of employees, and the absence of dedicated research departments. Despite these challenges, the potential benefits of AI streamlining and enhancing ideation and prototyping processes presents significant opportunities for innovation within SME’s. / Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna och fördelarna med att införa AI i produktutveckling inom små och medelstora företag. För att uppfylla syftet formulerades den första forskningsfrågan som ”Vilka utmaningar och möjligheter står små och medelstora företag inför i produktutveckling och hur kan AI underlätta dessa?” och den andra som ”Vilka faktorer är betydelsefulla för att införa AI i produktutveckling?”. För denna studie användes en kombination av fallstudie, litteraturgenomgång, och intervjuer för att besvara forskningsfrågorna. Fallstudien gav praktiska insikter och empiriska data medan litteraturgenomgången utgjorde grunden för det teoretiska ramverket. Genom detta metodologiska angreppssätt uppnådde studien sina forskningsmål och bidrog till en bättre förståelse av ämnet. Studiens empiriska data visar att det finns flera utmaningar både i produktutveckling och vid införandet av AI. Dessa utmaningar inkluderar begränsade resurser, organisatoriska hinder och kunskapsluckor. Genom analysen, där den empiriska datan jämfördes med det teoretiska ramverket, möjliggjordes en breddning av resultatet. Detta ledde till förståelsen att begränsad tid var relaterad till antalet anställda, problem i informationsflödet inom koncernledningen, och att kunskapsluckan var resultatet av avsaknaden av forskning inom AI i produktutveckling. Vidare visade det sig att betydande faktorer för att införa AI i produktutveckling var att ha incitament att innovera och en konkurrensutsatt marknadssituation. Fallstudien är en enskild fallstudie vilket påverkar den generella tillämpligheten då en flerfallstudie anses mer fördelaktig eftersom resultaten är lättare att generalisera. Dessutom är studiens omfattning avgränsad till de tre första stadierna i produktutveckling: idégenerering, definition och prototypframtagning. Små och medelstora företag stöter på resursbegränsningar som hindrar införandet av AI i produktutveckling, främst på grund av begränsad tid, otillräckligt antal anställda och avsaknaden av dedikerade forskningsavdelningar. Trots dessa utmaningar presenterar de potentiella fördelarna med AI, effektivisering och förbättring av idé- och prototypprocesser betydande möjligheter för innovation inom små och medelstora företag.