<p>Sammanfattning</p><p>Under senare år har arbetet med skolornas åtgärdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hårdare. Den här studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys gjord på en skolas samtliga åtgärdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien är att se hur elever beskrivs i åtgärdsprogrammen och vad skolans åtgärder består av.</p><p>Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade på att eleverna konstrueras på ett i huvudsak negativt sätt och detta kan enligt tidigare forskning få stora konsekvenser för hur elever ser på sig själva och sina skolsvårigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med då nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gång på gång möter beskrivningar av sina svårigheter och tillkortakommanden. Självuppfattningen påverkas i hög grad av upplevelsen att inte behärska de krav omgivningen ställer. Hur eleverna beskrivs kan därmed få konsekvenser även efter deras skolgångs slut.</p><p>Studien har också visat på att ett en stor del av åtgärderna läggs på elevens och föräldrarnas ansvar. Inte i någon av åtgärderna så läggs perspektivet på den organisationsnivå som Skolverket eftersträvar. Skillnader görs även i vilka åtgärder som tillämpas bland pojkar respektive flickor. </p><p>Förhoppningen är att studien kan skapa reflektion och framför allt diskussion om hur elever beskrivs och vilka konsekvenser det kan få, inte bara när det gäller i åtgärdsprogram utan i alla de texter som skrivs om eleverna i skolan.</p>

Under senare år har arbetet med skolornas åtgärdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hårdare. Den här studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys gjord på en skolas samtliga åtgärdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien är att se hur elever beskrivs i åtgärdsprogrammen och vad skolans åtgärder består av. Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade på att eleverna konstrueras på ett i huvudsak negativt sätt och detta kan enligt tidigare forskning få stora konsekvenser för hur elever ser på sig själva och sina skolsvårigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med då nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gång på gång möter beskrivningar av sina svårigheter och tillkortakommanden. Självuppfattningen påverkas i hög grad av upplevelsen att inte behärska de krav omgivningen ställer. Hur eleverna beskrivs kan därmed få konsekvenser även efter deras skolgångs slut. Studien har också visat på att ett en stor del av åtgärderna läggs på elevens och föräldrarnas ansvar. Inte i någon av åtgärderna så läggs perspektivet på den organisationsnivå som Skolverket eftersträvar. Skillnader görs även i vilka åtgärder som tillämpas bland pojkar respektive flickor.  Förhoppningen är att studien kan skapa reflektion och framför allt diskussion om hur elever beskrivs och vilka konsekvenser det kan få, inte bara när det gäller i åtgärdsprogram utan i alla de texter som skrivs om eleverna i skolan.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i Foucaults teorier om disciplin, synliggöra och problematisera de normer gällande attityder och handlingar som officiella skolregler bygger på. Vidare var syftet att utifrån diskursbegreppet undersöka hur dessa normer skapar diskurser om idealeleven. Svaren på frågorna om vilket utrymme olika normer och därigenom diskursskapanden bereds i skolregeldokument, söktes utifrån norm- och idealelevdiskurskategorier utformade med utgångspunkt i tidigare forskning. Analysen bestod av två kvantitativa innehållsanalyser vilka genomfördes på ett underlag av 32 skolregeldokument inhämtade från cirka hälften av Uppsalas grundskolor. Studiens ursprungliga analys utgick från medelvärdena av skolornas procentuella utrymmesfördelning. Denna analys visade att de normer som i genomsnitt ges störst utrymme i de undersökta dokumenten är sådana som ger direktiv för attityder och handlingar vilka påverkar ordningen i aktiviteter och skolmiljön. Även normer som ger direktiv för attityder och handlingar vilka sker i relation mellan människor bereds genomsnittligt stort utrymme i skolregeldokumenten. Då mest utrymme ges till normer som har en ordnande funktion, genereras också störst utrymme åt skapandet av diskursen om den ordningsamme skoleleven. Sålunda har diskursen om den gode medkamraten ett mer begränsat utrymme att tillgå.  Detta gäller också för de normer som ger direktiv för ansvarstagande respektive för attityder och handlingar vilka motsvarar kulturella traditioner och vanor. Följaktligen visar resultatet av analysen utifrån medelvärdena att de undersökta skolorna fokuserar mer på ordningsskapande än moralisk fostran i sina skolregeldokument. När den ursprungliga analysen granskades uppstod frågetecken gällande medelvärdenas tillförlitlighet, varför dessa jämfördes med medianvärdena. Jämförelsen visade att det finns en stor spridning mellan dokumenten gällande deras utrymmesfördelning mellan normerna. I uppsatsen presenteras och diskuteras både resultatet av medelvärdesberäkningarna och resultatet av ifrågasättandet av dessa. Detta för att läsaren själv ska kunna få möjligheten att bedöma huruvida resultaten av medelvärdena ändå kan anses ge en indikation om skolregeldokumentens innehåll.

No description available.

No description available.

Denna studie utgår från min långvariga och stora tilltro till etik och etikämnet inom skolans religionsundervisning. Jag har länge målat upp en romantisk bild av etik som lösning på de flesta, av mig, upplevda problemen i skolan och samhället. Vid närmare fundering uppstod ett frågetecken över varför jag inte upplevde att skolan och samhället utvecklats mot det bättre, mot mer frihet, jämlikhet och inkludering? Etik har existerat, skrivits, debatterats och analyserats i minst flera tusen år, etikämnet inom skolan har varit inskrivet i kurs- och läroplaner i flera decennier. Med den insikten har denna studie valt att undersöka etikämnet utifrån ett maktperspektiv. Det är ett perspektiv som har som mål att ifrågasätta det förgivettagna att etikämnet är något enbart, eller mestadels positivt. Studien har analyserat studentuppsatser som behandlar etikämnet inom relig-ionskunskapen på ett eller annat sätt, skriva mellan åren 1993–2023 med hjälp av ett teoretiskt och metodologiskt ramverk som utgår från ett Foucaultinspirerat makt- och diskursperspektiv. Frågorna studien utgår från är hur etiken framställs inom religionskunskapen ur ett maktperspektiv i studentuppsatser och hur det skrivs om eleven som etikämnet önskar hjälpa och utbilda? Analysen av studentuppsatserna och deras framställning av etikämnet möjliggjordes med hjälp av fyra dimensioner: vilka förgivettaganden som fanns, vilka kunskaper och vetanden som gav styrningen legitimitet, vilka praktiker maktviljan får och vad det är för idealelev som åtgärderna har som mål. Det framkom i studien att etiken ses som ett förgivettaget viktigt skolämne inom religionskunskapen, främst då det besitter kunskaper som framför allt ska lära elever att bli goda, altruistiska, rationella, öppna, svenska samhällsmedborgare. Etikämnet framstår som en möjlig lösning på det av flera studentuppsatser upplevda problemet med ett mångkulturellt samhälle. Genom att införliva en mer gemensam enhetlig etisk och moralisk grund med hjälp av mycket diskussioner och utvecklandet av ett rationellt tänkande hos eleverna hoppas många att tryggheten i samhället säkras. Studiens målsättning har varit att öppna upp för fler och möjligtvis andra typer av frågor om etikämnet än de annars vanligt förekommande, snarare än att erbjuda entydiga svar och lösningar.