Mém. de maîtrise--Littérature--Paris 4, 1975.

This thesis is a creative study of poetry and visual art, containing fifty poems and ten illustrations. It is situated on the continuum of a long and rich history of interactions between poetry and the visual arts, from the earliest works of ekphrasis poetry written over two-thousand years ago, and the Haiga poets of 11th-century Japan blending painting and haiku, to the numerous and varied works of contemporary poets and artists. Inspiration for this creative endeavor spans the works of many poet-artists, including William Blake, Mark Strand, Charles Simic, Russell Edson, Anne Carson, Nick Flynn, and Tom Phillips, and many others who have created visual and concrete poetry, erasure poetry, graphic poetry, broadsides, and illustrated collections. The visual art contained in this thesis is not intended as a mere addition to the poetry, rather the poetry and art function as a composite, an integrated form that simultaneously illustrates, augments, contrasts, and distorts.

"Touching the Unreal" follows the structure set out by Scott McCloud in Understanding Comics to argue that understanding cartoons is serious business and requires that we define the art form, outline its basic tenets, and theorize how the mind understands it. The dissertation argues for a new definition of 3D computer generated cartoons, beginning with the most basic definition applicable to all forms of animation and taking into account new technological developments before arriving at the 3D cartoon narratives of today. The dissertation outlines the basic facets of 3D cartoon narratives in terms of narrative and aesthetics, arguing that, in spite of the technological changes required to produce the art form, narrative strategies have not changed significantly from 2D to 3D cartoon narratives. Rather, the 3D cartoon narrative aesthetic is focused primarily on synthetic, sculptural materiality to create a tactile, haptic viewing experience unavailable in any other form of animation. The dissertation advances theories of how the mind understands 3D cartoon narratives, starting with how these films guide the spectator to pre-determined conclusions based on character identification, flow theory, and mirror-neuron cognition. As a result of their narrative, aesthetics, and reception, these films constitute a new form of posthumanism and operate as a node in the modern viewer's web of distributed cognition, enchanting viewers through the ability to touch the unreal, synthetic images common to the modern world. "Touching the Unreal" contributes to the media field by providing a definition for 3D computer animation in all of its facets as genre, narrative, aesthetics, and ideology.

Representing the human body ??? science as social meaning adopts and develops systemic functional social semiotics to analyse the popular science texts, The Human Body, Superhuman, Human Instinct, Brain Story, The Secret Life of Twins and How to Build a Human. These are predominantly produced through the resources of the Wellcome Trust and/or the BBC/TLC (The Learning Channel), and feature celebrity doctors (Robert Winston) or scientists (Susan Greenfield) as presenters. Adopting a modified and expanded systemic functional semiotics derived from Kress and van Leeuwen (1996, 2001), it is argued that these texts share a logic that displaces social/historical time (including broader historical and social struggles) by constructing the apparent timelessness of middle-class families, by metaphor and abstraction. Central to the temporalities of these programmes is the notion of ???going back??? to the familial in which conscious (patriarchal) time is seen as ???male??? and the unconscious timeless is seen as ???female???. Second, the penetrative digital modes of the programmes imagine different, if conventional, genders, emphasising the interior and inertial female. The popular medical science discourses highlighted in the analysis constitute an unconscious set of taken-for-granted socio-political contexts in which medical and bioscientific knowledge is paraded and celebrated. Narrative resolution of the contradictions inherent in the contextual refrain of contemporary global capitalism is largely achieved through time by the semiotic realisation of ???going back??? to evolutionary, genetic, and (hence to) essential time and to abstracted spatial metaphors. The production origins (British, multi-national) of the factual science documentary prefigure or pre-structure the genre???s conservative colonising discourse around gender, ???race??? and evolution that are developed as social, political or even military metaphors.

Informationskampanj om säker sex Detta examensarbete handlar om en informationskampanj för säker sex, inriktad mot ungdomar i åldrarna 16-23. Rapporten består av undersökningar kring varför och hur ungdomar kan informeras om säker sex. Undersökningarna ligger till grund för utförandet av kampanjen. Informationskampanjen har som syfte, att med hjälp av illustrationer och text, förbättra ungdomars attityd till säker sex. Det finns ett behov av mer information då diagnostiseringen av veneriska sjukdomar har ökat varje år sedan 1994.

Texte remanié de: Thèse de doctorat--Facultad de humanidades--Ourense, 2003. / La page de titre porte les sigles : Xunta de Galicia, Conselleria de Cultura e Deporte, Direción Xeral de Creación e Difusión Cultural ; MARCO, Museo de Arte Contemporánea de Vigo ; Fundación Luis Seoane. Bibliogr. p. [312]-335.

Representing the human body ??? science as social meaning adopts and develops systemic functional social semiotics to analyse the popular science texts, The Human Body, Superhuman, Human Instinct, Brain Story, The Secret Life of Twins and How to Build a Human. These are predominantly produced through the resources of the Wellcome Trust and/or the BBC/TLC (The Learning Channel), and feature celebrity doctors (Robert Winston) or scientists (Susan Greenfield) as presenters. Adopting a modified and expanded systemic functional semiotics derived from Kress and van Leeuwen (1996, 2001), it is argued that these texts share a logic that displaces social/historical time (including broader historical and social struggles) by constructing the apparent timelessness of middle-class families, by metaphor and abstraction. Central to the temporalities of these programmes is the notion of ???going back??? to the familial in which conscious (patriarchal) time is seen as ???male??? and the unconscious timeless is seen as ???female???. Second, the penetrative digital modes of the programmes imagine different, if conventional, genders, emphasising the interior and inertial female. The popular medical science discourses highlighted in the analysis constitute an unconscious set of taken-for-granted socio-political contexts in which medical and bioscientific knowledge is paraded and celebrated. Narrative resolution of the contradictions inherent in the contextual refrain of contemporary global capitalism is largely achieved through time by the semiotic realisation of ???going back??? to evolutionary, genetic, and (hence to) essential time and to abstracted spatial metaphors. The production origins (British, multi-national) of the factual science documentary prefigure or pre-structure the genre???s conservative colonising discourse around gender, ???race??? and evolution that are developed as social, political or even military metaphors.

<p>En ny sportbil håller på att tas fram, men bilen är fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet går ut på att skapa en teknisk illustrationen som informerar målgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.</p><p>Mitt arbete fokuserar i huvudsak på två delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behålla betraktarens intresse samt tydligt visa rätt materialkänslor i bilens olika material.</p><p>Eftersom bilen fortfarande är i ritningsstadiet har ingen tillgång till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gått ut på att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen.</p>

Jag har gjort en serie mönster som handlar om genetiskt modifierade grödor och djur. Eftersom mytbildningarna kring gentekniken löper amok, har jag haft svårighet att fastställa fakta. Jag har därför valt att hänge mig åt fantasin. Den bildvärld jag försökt skapa handlar om att vistas i gränslandet mellan fakta och fiktion utan att kunna få några klara svar.Jag har velat hitta en spänning mellan en vacker och dekorativ yta och ett makabert innehåll. Mönstret är vackert att se på till en början för att vid en närmare titt avslöja mindre behagliga detaljer.Till mina mönster har jag hämtat inspiration från medeltida symbolik och bildkonsten kring sekelskiftet år 1500, då nya kontinenter och kulturer upptäcktes. Jorden hade varit platt, plötsligt var den rund. Mänskligheten hade varit centrum av universum, plötsligtbefann vi oss i periferin.Nu som då står mänskligheten inför stora förändringar. Vi har inga fler kontinenter att upptäcka, men jag tror att genteknikens framsteg kommer innebära minst lika omvälvande förändringar.

<p>Olika erfarenheter, uppväxtmiljöer och synsätt kan göra att bara tanken på att ge sig ut i naturen kan tyckas onödig, skrämmande och farlig. En allt större del av befolkningen växer upp i tätorter utan någon naturlig kontakt med naturen. En växande del av Sveriges befolkning har invandrarbakgrund och av dessa har många inte någon eller begränsad relation till den svenska naturen. Avsaknad av naturupplevelse i barndomen kan medverka till att nästa vuxna generation kommer att sakna intresse av att vårda naturen och hushålla med naturresurserna.</p><p>Mitt arbete handlar om hur man kan utforma informativa illustrationer till nyanlända invandrare som inspirerar dem till att nyttja Eskilstunas tätortsnära natur. Jag har undersökt hur man med hjälp av bilden underlättar kommunikationen till människor från andra kulturer som inte förstår det svenska språket.</p><p>Jag har till stor del undersökt hur bildtolkning kan skifta beroende på sändarens erfarenheter och referenser till olika visuella representationsformer. Fokus har legat på hur man utformar bilder som är lättförståeliga trots kulturella olikheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts med elever på SFI. Detta för att lära känna målgruppen och sätta mig in i invandrarnas syn på den svenska naturen och även ta reda på vilka bildtyper som passar målgruppen bäst.</p><p>Utifrån detta har jag tagit fram förslag på bildtyp som jag tror klarar av att kommunicera väl till den tänkta målgruppen. Resultatet blev ett informationsmaterial som presenterar allemansrätten, några vanliga matsvampar och bär samt ett recept på blåbärspaj.</p><p> </p>