Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap påverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd på tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar läroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande på verksamheten. Studien har baserats på observationer gjorda på två förskolor vid ett flertal tillfällen under en tvåveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerårig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrån fyra frågeställningar: Vilka sätt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur påverkas barnens inflytande beroende på pedagogens styrning? Hur utvärderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande från barnen än jag inledningsvis upplevde. Studien visade endast två befintliga atmosfärer mellan vuxna och barn där Skolverkets tidigare studie visat på tre stycken, detta kan kanske tillskrivas det faktum att det är en kvalitativ studie med för litet antal observationstillfällen för att göra någon generalisering. Det studien har kunnat visa på har varit en samspelande och en instabil atmosfär. Skolverkets skrivelse definierar utöver dessa även en kontrollerande atmosfär som alltså inte har kunnat identifieras i denna studie.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur avgörande nationella skolreformer mottagits och anammats på lokal nivå från år 1931 fram till och med läroplanen 1962. Undersökningen riktar in sig på den skoltidning som utgavs i Orsa, i norra Dalarna, under perioden 1931 och 1985. De teoretiska utgångspunkterna har i huvudsak hämtats från Tomas Englunds avhandling Samhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet. I uppsatsen ställs frågor om hur den skolpolitiska, de didaktiska och den pedagogiska utvecklingen, såsom den ter sig i Orsa skoltidning, stämmer överens med den motsvarande nationell utveckling och vilka pedagogiska och didaktiska åtgärder och konsekvenser reformerna fått på den lokala nivån. Resultatet visar på en stor grad av acceptans och anpassning hos lokalbefolkningen, men också motstånd och lokal självkänsla. Många gånger också en ambivalent längtan efter att både vilja omfamna de nya idéerna och samtidigt behålla de traditionella värdena.Genom att systematisk söka igenom valda återkommande inslag i skoltidningen har jag försökt skapa en bild av denna utveckling. Jag har också slutligen placerat uppsatsens resultat i ljuset av den rådande vetenskapliga debatten kring skolans didaktiska utveckling. Det råder olika uppfattningar om hur stort inflytande de politiska reformerna egentligen hade på skolans inre utveckling. Denna uppsats bidrar i detta avseende med en inblick i huruvida just Orsa skoltidning verkar ha agerat styrt eller autonomt i skolpolitiska, didaktiska och pedagogiska frågor.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera den nya läroplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Detta har undersökts med utgångspunkt i följande frågeställningar: -­‐ Hur är lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa? -­‐ Hur ser lärarna på sina praktiska förutsättningar att bedriva sin undervisning i ämnet idrott och hälsa? -­‐ Hur upplever lärarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats. Resultaten är baserade på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa. Respondenterna är verksamma på grundskolor i Stockholms län. Den semistrukturerade intervjuformen har gett oss möjlighet att på ett djupare sätt få en förståelse för respondentens syn och inställning till ämnet. Den inhämtade datan har transkriberats för att på ett överskådligt sätt kunna analyseras. Analysverktyg har vi hämtat från läroplansteorin och från Lipskys kategorisering av förutsättningar för en lyckad implementering. Resultat Lärarna ser idag på ämnet som ett kunskapsämne som ska förmedla viktiga kunskaper inom hälsa och fysisk aktivitet. Det är en syn som växt fram under utbildning respektive arbete inom ämnet. Målet för undervisningen hos flera av lärarna är att förmedla kunskaper inom hälsa, men flera anger även att det finns mål som social färdighet och att erbjuda aktiviteter som elevunderlaget saknar förutsättningar till utanför skolan. Samtliga lärare anser sig överlag nöjda med de praktiska förutsättningar de har för att bedriva undervisning i ämnet. Dock så anger samtliga lärare att de upplever begränsningar för att kunna genomföra den undervisning de vill fullt ut. De saknar förutsättningar såväl ekonomiskt, elevunderlagsmässigt, geografiskt och organisatoriskt. Lärarnas upplevelse av implementeringsarbetet kring Lgr 11 är varierande. Vissa lärare anser sig nöjda med den tid och information de haft till förfogande, medan andra önskat mer tid för att arbeta med det. Lärarna har uppfattningen att Lgr 11 hjälper till att lyfta fram ämnet som ett kunskapsämne och är tydligare än sin föregångare, Lpo 94. Dock så anser de att det finns otydligheter kring hur bedömning ska ske och efterfrågar tydligare direktiv kring detta. Lärarna anger att de, vid tillfället för studien, var inne i en process för att lära sig arbeta med Lgr 11 och att man nu provar sig fram. Lärarna uttrycker en osäkerhet för hur arbetet med att tydliggöra kunskapskrav och bedömning för elever ska gå tillväga. Flera har valt att arbeta med lokal pedagogisk planering, men saknar direktiv kring hur det arbetet ska gå till. Slutsats Studiens slutsats är att lärarna i idrott och hälsa saknar förutsättningar för att implementera Lgr 11. Lärarna anser sig själva ha tillräckliga förutsättningar, men vid vår analys finner vi att så inte är fallet. Samtliga intervjuade lärare saknar förutsättningar inom något område. / Aim The aim of this study is to analyze whether teachers have the prerequisites for a full implementation of the new curriculum for Swedish grammar schools, Lgr 11, in physical education. To study this we will use the following questions: --‐What are the teachers views on physical education? --‐What do teachers in PE think of their conditions to teach the subject? --‐What are the teachers experiences of implementing Lgr 11 in physical education? Method This study is done with a qualitative approach. Data has been gathered through semistructured interviews with six teachers in the Stockholm area. All of the respondents are currently employed to teach PE in grammar schools. The semi-structured form of interviews gives us an in depth understanding for the respondent's views and attitude towards the subject. The gathered has then been transcribed in order to get oversight of the data before it gets analyzed. Tools for analyze used in this study is from Curriculum theory and from Lipsky's categorization of conditions needed for a successful implementation. Results Teachers see the subject as primarily focused on acquiring knowledge. This view has developed while studying to become a teacher or while on the field working as a teacher. Most of the interviewed teachers' goal with teaching PE is to pass on knowledge regarding health, but several also imply other goals such as social skills and offering their students activities they can't perform outside the school. All teachers say they are in general satisfied with the conditions they have to teach the subject. But all teachers also say they lack conditions in order to teach the way they want, conditions in areas such as supplies, economy, students, geography and organization. The teacher's experiences of the implementation process of Lgr 11 vary. Some of the teachers say they are pleased with the amount of time and information that has been available to them, while other would wish for more time to work with it. The teachers feel that Lgr 11 helps with clarifying that PE is a subject of knowledge and is more sharply defined than its predecessor Lpo 94. However, the teachers also say that they aren't certain of how to assess their students and request clearer instructions o this. The teachers also said that they, at the time of this study, where in a process of learning to work with Lgr 11 and that they are trying ways to make it work. The teachers also express an uncertainty regarding how to make goals and grading clear for their students. Several teachers have chosen to work with local pedagogical plans, but they lack clear instructions on how to work in this area. Conclusions The conclusion of this study is that teachers of PE lack conditions to fully implement Lgr 11. The teachers themselves feel that they are satisfied with conditions to implement, but when we have analyzed their answers we have found that they don't. All interviewed teacher's lack conditions in some area.

No description available.

During the past years Building Information Modelling (BIM), which is a digital way to work, has begun to spread amongst the parts of the construction process. At the construction phase the larger companies has started using the new way to work. This expansion has not been developed amongst smaller companies leading to the purpose of this report, to investigate in which ways the smaller companies can implement BIM by changing their way to work. The thesis is delimited to work preperations with the objective to define how the work preperations should be structured to enable the implementation of BIM. To achieve the objective of the report, information about the subject has been collected by interviews and literature studies. Among other things the interviews have shown a need of education regarding BIM. By using the computer application Autodesk NavisWorks, application areas have been found within visualization, time management and managing information. Further on the results from interviews and literature studies have been analyzed to identify the areas in which BIM can contribute to a better way of creating the work preperations. The possibility to insert appendices into the template, an elucidation of the BIM-modells application areas and working with multiple operators while creating work preperations have been mentioned.The report has eventually resulted in a suggestion of how the template for work preperations can be structured. Together with the template a document describing in which ways the BIM-modell can be used while working with the template have been made.

Purpose: The purpose is to examine more closely why the achievement of the environmental goals is so low. To within the thesis work to make this as interesting and with as good quality as possible, especially the environmental quality goal Reduced climate impact, but also Natural acidification and Protective ozone layer, has been chosen to be studied further.   Method: A qualitative method and text analysis has been applied. Intervention theory, as Vedung 2009 describes, is used as an intellectual backbone and as a help to structure the essay. The three environmental quality goals correspond cases, or units of analysis.   Analysis: The fulfillment of the respective environmental quality goals is analyzed according to its goal, policy instruments, implementation and its effects. To this some of the problems are analyzed that exist on the path to achieve the goals. This is done by using the theory of policy instruments, goals, ethics and Rothstein's theory of policy formulation and execution of public policy.   Conclusions: Compliance with environmental quality objectives is dependent on international regulations and agreements that are currently not available. Therefore it is important to push for stronger international cooperation so that new agreements are realized. However, it is possible to influence the goals like Natural acidification nationally through stronger incentives. One problem is the goal conflicts that occur. Many difficult ethical choices and considerations are needed. Intervention theory which is the result of the work of this paper can hopefully be used, as Vedung describes, to be studied and discussed in order to improve clarity of interested.

Implementeringsproblematik är något man inte sällan stöter på när politiska reformer skall genomföras. Problematiken ligger i att de beslut som fattas inte genomförs på det sätt beslutsfattarna avsett. Flera forskare, både internationella och nationella, har försökt hitta svar på vart i processen problematiken ligger. Således har de också kommit fram till olika svar och lösningar. Syftet med denna uppsats är att ur ett implementeringsteoretiskt perspektiv studera förutsättningarna för implementeringen av riktlinjerna utbildningsval – arbete och samhällsliv i förordningen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011”. Detta görs med hjälp av Lundquist tre förklarande egenskaper hos tjänstemännen – förstår, kan och vill. Uppsatsen tar utgångspunkt i den tidigare forskningen och har analyserat huruvida det finns goda förutsättningarna för tjänstemännen på Falkenbergs gymnasieskola att implementera riktlinjerna. Resultatet visar att de vill men att de varken kan eller förstår.

Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare uppfattar implementeringen av MI inom SiS-ungdomsvård. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem behandlingspedagoger där alla har erfarenhet av MI som förhållningssätt. Resultatet visar att MIs grundutbildning uppfattas som lärorik, givande och proffsigt utförd. Men när kunskapen sedan skall införas i det praktiska arbetet skapas problem. Detta framförallt med anledning av tidsbrist och avsaknad av engagemang, vilket i sin tur leder till att det inte finns en tydlig struktur för hur kunskapen skall användas och utvecklas.  För att tolka resultatet har vi utgått från studiens teoretiska utgångspunkt som är implementeringsteorin. I diskussionen framgår att implementeringen av ett förhållningssätt är en komplex process vilket leder till att förklaringsfaktorerna till stor del överlappas, vilket i sin tur medför att det är svårt och urskilja vad som slutligen är avgörande i implementeringsprocessen.

Bakgrund och problem: Den ökade harmoniseringen mellan länder har lett till att Bokföringsnämnden har skapat ett samlat regelverk för upprättandet av årsredovisningen. Det nya regelverket, K3-regelverket, är baserat på det internationella regelverket IFRS for SMEs. Tidigare forskning har fokuserat på effekter av en redovisningsstandard. Då lite forskning har fokuserat på hur företag implementerar en redovisningsstandard lämnar det ett glapp i helhetsbilden av förändringsprocessen. Vårt bidrag blir således att fylla detta gap för att öka förståelsen kring implementeringsprocesser. Syfte: Syftet är att öka förståelsen kring hur företag implementerar en ny redovisningsstandard. Om tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan företag, vill vi även ge en förklaring till varför det skiljer sig åt. Metod: Vi har utgått från en deduktiv forskningsansats där vi använt oss av förändrings-, implementerings-, organisations- och redovisningsteorier. Utifrån dessa teorier skapades nio faktorer för att öka förståelsen kring skillnaderna i implementeringsprocessen. Vi har genomfört en komparativ flerfallstudie där vi har intervjuat åtta fallföretag. Därutöver har vi även hämtat information från företagens årsredovisningar och interna dokument. Detta är således grunden för analysen och slutsatsen. Slutsats: Studiens resultat visar att företags implementeringsprocess kan förklaras av en trestegsmodell, bestående av stegen informationsinsamling, konsekvensutredning och aktivering. Vi har kommit fram till att tillvägagångssättet skiljer sig åt mellan företag under stegen informationsinsamling och konsekvensutredning, vilket kan förklaras med hjälp av faktorerna struktur, bransch, storlek och revisorer.

No description available.