ERP-systems is a relatively new system-solution in the corporate world. It was not until the 1990s that system vendors began to develop what we today refer to as an ERP-system. The foundation for the creation of ERP-systems was set 30 years earlier in the 1960s when MRP (Material Resource Planning System) systems began to handle complex business scheduling and planning of materials. An ERP-system, also known as Enterprise Resource Planning System, is an essential part of organizations and exists to facilitate and organize business processes and project planning within the organization. Investing in an implementation of an ERPsystem can often be an expensive and time-consuming project that easily exceeds both budget and timeframe. The purpose of this bachelor thesis is to analyse a specific implementation project of an ERP-system at ALTEN Sweden. The intention with this thesis is to identify the key factors that contributed to the successful implementation at ALTEN Sweden. We chose to conduct a total of three interviews at ALTEN Sweden. The respondents contributed with different views of the implementation project due to their different positions within the organization. This study resulted in seven key factors that contributed to the success of ALTEN Sweden's implementation project. We identified these key factors through a review of the empirical material and by comparing it to the literature.

Introduction: All human activity involves knowledge acquisition or learning and includes all the individuals' abilities. Many project organisations struggle with learning despite methods such as lessons learned. Aim: The study aimed to investigate and further develop knowledge about unlearning and re-learning in change-and implementation projects. Method: This study had a qualitative explorative design with a pragmatic basis. A purposeful selection was used, and eight project managers participated in the study. The participants came from a government agency, a multinational company, and a small private company. Thematic analysis was used to analyse the collected material. Results: Four themes crystallised from the analysis of the material. These four themes were: 1) The body is where learning originates, 2) Learning leadership, in a nutshell, 3)The role of methods and digital knowledge management systems-helpful or harmful? 4)To have the courage, maturity, and desire to become a learning project organisation. The most important results of the study were about risk-taking, maturity, willingness, and motivation as decisive concepts for unlearning and re-learning within project organisations. Discussion: The study shows that the organisation’s ability to take risks, together with the organisation’s degree of maturity, can be the learning aspect that is most important when it comes to leaving old knowledge for new knowledge within project organisations. Conclusion: In projects, learning, unlearning, and re-learning are closely intertwined with organisational learning. There may be a need for more models for learning within projects that consider the more soluble and time limiting organisational form. / Inledning: Allt mänskligt görande innebär någon form av kunskapsinhämtning eller lärande och inbegriper en individs alla förmågor. Många projektorganisationer kämpar med lärande trots metoder som lessons learned. Syfte: Studien syftade till att undersöka och vidareutveckla kunskap om avlärning och återinlärning i förändrings- och implementeringsprojekt. Metod: Denna studie hade en kvalitativ utforskande design med pragmatisk grund. Ett målmedvetet urval användes och åtta projektledare deltog i studien. Deltagarna kom från en statlig myndighet, ett multinationellt företag och ett litet privat företag. För att analysera det insamlade datamaterialet användes tematisk analys. Resultat: Fyra teman utkristalliserade sig från analysen: 1) Lärande har sitt ursprung i kroppen; 2) Lärande ledarskap i ett nötskal; 3) Metoder och digitala kunskapshanteringssystems roll-hjälpsamma eller skadliga?; 4) Att ha modet, mognaden och viljan att bli en lärande projektorganisation. Studiens viktigaste resultat handlade om risktagande, mognad, villighet och motivation somavgörande begrepp för avlärning och återlärning inom projekt. Diskussion:Studien visade att organisationens förmåga att ta risker tillsammans med organisationens mognadsgrad kan vara den inlärningsaspekt som är viktigast när det gäller att lämna gammal kunskap för ny kunskap inom projektorganisationer. Slutsats: Lärande, avlärande och återlärande i projekt är nära sammanflätade med organisatoriskt lärande och det kan därför finnas behov av fler modeller för lärande inom projekt som tar hänsyn till den mer lösliga och tidsbegränsande organisationsformen.

Att implementera ett beslutsstöd i en organisation är en resurskrävande och komplicerad uppgift där problem ofta uppstår. Syftet med denna studie är därför att identifiera de kritiska framgångsfaktorer som ideella organisationer bör ta hänsyn till när de implementerar ett beslutsstöd. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med ideella organisationer i välgörenhetssektorn. Erhållen empiri har analyserats utifrån Yeoh and Koronios Model of critical success factors for BI systems som ansats. Vår studie redogör hur och om Yeoh och Koronios (2010) faktorer har kommit att spela en betydande roll för de organisationer vi intervjuat. Resultatet av studien redovisar en uppsättning kritiska framgångsfaktorer vi lyckas identifiera i relation till vår ansats. Vi redovisar även vilka specifika framgångsfaktorer vi kunnat identifiera för ideella organisationer.