The aim of this research is to investigate the implementation of construction logistics setups by public construction clients, by looking at the perspectives of the client, logistics providers, contractors, construction logistics center operator, and material supplier. The implementation intents for different logistics solutions and associated requirements are identified and the effects are traced through the project network of different actors. Furthermore, the specificities associated with the client acting in a public setting are considered. The research answers calls for more studies on public clients’ role in construction logistics and how their demands affect other project actors. It contributes to an increased knowledge in the field, hopefully leading to improved construction logistics and consequently a more sustainable construction sector.  The research focuses on the construction of a new hospital building in Stockholm, using the project as a case study. It is based on semi-structured interviews supplemented by document studies of project-specific documents. The findings are analyzed with the industrial network approach and the associated ARA (Actors-Resources-Activities) model, exemplifying network effects through specific client requirements into the layers of actors, resources, and activities.  It is concluded that the realized effects of the construction logistics setup are more extensive than intended. The client designed a construction logistics setup with the main intent to minimize disturbances to the surroundings, especially the hospital, and achieve efficient logistics operations. While the main intent of minimizing disturbances was realized, it led to unintended effects such as unclear division of responsibility and friction between the client and other project actors. One suggestion presented is to contractually place third-party logistics providers within the client organization or to give them executive responsibility for logistics. Public clients must develop the full logistics setup before procurement of contractors, balancing flexibility with maintaining control. Due to the limited possibility of early contractor involvement, because of the Public Procurement Act, the public client must clearly state demands and expectations in the early project stages. In addition to their implementation intents, they must also consider what effects different demands will have on project actors. The study contributes to existing theory in several ways. Firstly, it strengthens the view that clients as initiators of a CLS is primarily concerned with minimizing disturbances to the immediate surrounding and to hospital operations. Secondly, it verifies previously identified drivers and barriers of third-party logistics and construction logistics centers. Thirdly, it adds understanding to the role of the public client and how their actions are influenced by the Public Procurement Act, as well as how this impacts how the client controls the operations of other project actors. / Denna studie undersöker implementeringen av bygglogistiklösningar hos offentliga byggherrar ur flera aktörers perspektiv: byggherre, logistikleverantör, entreprenörer, terminaloperatör och materialleverantör. Syftet med implementeringen av olika logistiklösningar och tillhörande kravställningar identifieras och effekterna av dessa spåras genom projektnätverket av flera aktörer. Vidare beaktas de specifika förutsättningar som råder för offentliga byggherrar som beställare. Studien ämnar möta efterfrågan på fler undersökningar som beaktar offentliga byggherrars roll inom bygglogistik och hur deras kravställningar påverkar övriga projektaktörer. Den bidrar med ökad kunskap inom ämnet vilket förhoppningsvis leder till förbättrad bygglogistik och därmed en mer hållbar byggsektor.  Studien baseras på en fallstudie av byggnationen av en ny sjukhusbyggnad i Stockholm. Resultaten grundar sig i semistrukturerade intervjuer och kompletterande dokumentstudier av projektspecifika dokument. Dessa har analyserats genom industriell nätverksteori och mer specifikt genom ARA (Aktörer-Resurser-Aktiviteter) modellen, där exempel på byggherrens krav och följande nätverkseffekter kategoriseras i de tre lagren aktörer, resurser och aktiviteter.  Studiens resultat är att de realiserade effekterna av bygglogistiklösningen är mer omfattande än de avsedda. Byggherren utformade en bygglogistiklösning med huvudsyftet att minimera störningar i omgivningen, särskilt för sjukhusets verksamhet, och uppnå en effektiv logistikverksamhet. Huvudsyftet att minimera störningar uppnåddes, men det ledde till oavsiktliga effekter som otydlig ansvarsfördelning och friktion mellan byggherren och andra projektaktörer. Ett förslag som presenteras är att kontraktsmässigt placera tredjepartslogistikleverantörer inom byggherrens organisation, alternativt att ge dem fullt ansvar för logistiken. Offentliga byggherrar måste utveckla hela logistiklösningen innan entreprenörerna upphandlas och därmed balansera flexibilitet och att behålla kontrollen. På grund av denbegränsade möjligheten till tidigentreprenörsmedverkan, på grund av lagen om offentlig upphandling, måste den offentliga byggherren tydligt ange krav och förväntningar i upphandlingsskedet. Utöver byggherrens syften med implementeringen av särskilda logistiklösningar ska de också ta hänsyn till vilka effekter olika krav kommer att få för projektaktörerna.  Resultaten bidrar även till existerande teori på flera sätt. De stärker synen att offentliga byggherrar, som initiativtagare till bygglogistiklösningar, främst beaktar minskade störningar tillnärområdet och sjukhusets verksamhet. Vidare verifieras tidigare identifierade drivkrafter och hinder för tredjepartslogistik och bygglogistikcenter. Slutligen bidrar resultaten till ökad förståelse för hur offentliga byggherrar agerar och hur deras handlingar påverkas av LOU, samt hur detta påverkar på vilket sätt byggherren kontrollerar andra projektaktörers verksamhet.

The construction industry remains one of the least digitalised sectors in the world resulting in inefficiencies such as low productivity, cost overruns, project delays and quality deficiencies. Addressing these issues is crucial not only for economic efficiency but also for promoting sustainability and adapting to demographic change. Although there are studies on digitalisation barriers in the construction industry, there is a lack of literature that investigates the causes of these barriers. Therefore, this thesis addresses the research question: "What are major intra-and inter- organisational barriers to digitalisation in the pre-construction phase of construction projects and why do they arise?”. The study is based on the Industrial Network Approach (INA) and applies the Actors, Resources, Activities (ARA) model by Håkansson and Snehota (1995) to analyse the findings. This is done in order to identify how the structure of the industry influences the barriers. Semi-structured interviews were conducted with interviewees from the client company, its subcontractors and a user of the buildings. The study shows that at the industry level, the different levels of maturity of companies, regulatory uncertainty, the lack of standards and uncertain return on investment discourage investment in digital tools. Due to the project-based nature of the industry, personal exchange is favoured. Compatibility and data exchange issues as well as practical problems such as language barriers and internet access hinder digital collaboration at the project level. The client's failure to create a proactive framework for digitalisation also inhibits the other players in the industry. Internal barriers such as a lack of technical expertise and the resulting scepticism prevent effective internal digital transformation. To drive change, companies need to expand their technical knowledge resources, align their internal structure to support digitalisation and use their influence to drive industry-wide change and address productivity issues and future challenges. / Byggbranschen är fortfarande en av de minst digitaliserade sektorerna i världen, vilket leder till låg produktivitet, kostnadsöverskridanden, projektförseningar och kvalitetsbrister. Att ta itu med dessa frågor är avgörande inte bara för den ekonomiska effektiviteten, utan också för att främja hållbarhet och anpassa sig till demografiska förändringar. Även om det finns studier om hinder för digitalisering i byggbranschen, råder det brist på studier som undersöker orsakerna till dessa hinder. Därför behandlar denna uppsats forskningsfrågan: ”Vilka är de intra- och interorganisatoriska hindren för digitalisering i de tidiga skedena i byggprojekt?”. Studien baseras på industriell nätverksteori (INA) och tillämpar ARA-modellen (Actors-Resources-Activities) av Håkansson och Snehota (1995) för att analysera resultaten. Detta görs för att identifiera hur branschens struktur påverkar barriärerna. Intervjuer genomfördes med respondenter från kundföretaget, dess underleverantörer och en användare av byggnaderna. Studien visar att på branschnivå bidrar företagens olika mognadsnivåer, osäkerhet kring regelverk, avsaknaden av tydliga standarder och den osäkra avkastningen på investeringar från att investeringar till att det inte investeras i digitala verktyg. På grund av branschens projektbaserade karaktär gynnas utbyten mellan individer. Kompatibilitets- och datautbytesproblem samt praktiska problem som språkbarriärer och tillgång till internet hindrar digitalt samarbete på projektnivå. Att kunden inte skapar ett proaktivt ramverk för digitalisering hämmar även de andra aktörerna i branschen. Interna barriärer som brist på teknisk expertis och den skepsis som följer av detta förhindrar en effektiv intern digital transformation. För att driva förändring måste företagen utöka sina tekniska kunskapsresurser, anpassa sin interna struktur för att stödja digitalisering och använda sitt inflytande för att driva branschomfattande förändringar och ta itu med produktivitetsfrågor och framtida utmaningar.