The constellation of the customer base has implications for the company’s future survivability. Within the business-to-business markets, the customer relationships are characterized by technical and organizational interfaces. Understanding the customer relationships and using customer accounting can provide information about how to prioritize among the customers in order to improve short-term and long-term profitability. The framework by Lind and Strömsten (2006) where different customer accounting techniques are related to a typology over customer relationships is evaluated and further elaborated on in this thesis. The empirical findings both confirm the reasoning behind the framework and cause development potential. The relation of customer accounting techniques to different types of customer relationships is mainly confirmed by the study. Regarding the customer typology, the empirical findings bring forth proposed improvements; a grading of the technical and organizational interfaces of the customer relationship types is suggested.

Purpose – The complexity and resulting opacity of TC supply chains, and the fragmentation of approaches to traceability to address these issues, revealed the necessity of collaboration for traceability in TC supply chains. Although the challenges have been explored in literature and practice, it has been left unstudied how collaboration can overcome these challenges. Further, current literature is limited to focus on buyer-supplier relationships rather than the inclusion of external supply chain (SC) actors despite their important role in the implementation of SC traceability. Acknowledging the need for broadening the perspective from dyad to network level, the purpose of this study is to examine collaborative relationships for implementing traceability in the extended TC supply chain network, and thus identify collaborative challenges and possible improvement opportunities. Design/methodology/approach – This research was based on a multiple case study method of three relationship types considering primary data from semi-structured interviews and documentary secondary data related to the studied organizations. While embracing an abductive approach by extending the AARI framework by Welch and Wilkinson (2002) to the context of traceability in TC supply chains, the data analysis followed the Grounded Theory methodology of open, axial and selective coding. The findings of the dyadic relationships were discussed by their substance layers and cross-case comparison. Findings – Through the extended model, the findings shed light on the role of collaborative relationships in the implementation of SC traceability and their interconnectedness on the network level. Based on developing preconditions for dyadic relationships, deductions for the network level could be made. Further, the essential role of external SC actors for the implementation of traceability in the TC supply chain network indicated the necessity of considering collaboration with the extended network. Consequently, possible improvement opportunities for implementing traceability through better collaborative relationships in the extended TC supply chain network could be detected. Originality/Value – This study adds to the theory of network relationships and literature of traceability in TC supply chains by focusing on collaboration in the extended network. It creates new insights by including the ideological dimension. By considering possible chain dependencies of relationships and the interrelation of schema couplings with resource ties and activity links, it can offer practitioners a better understanding of the network behavior and possible challenges in relationships. The proposed set of preconditions can provide inspiration and a change in perspective for successfully collaborating to implement traceability in TC supply chain networks.

The aim of this research is to investigate the implementation of construction logistics setups by public construction clients, by looking at the perspectives of the client, logistics providers, contractors, construction logistics center operator, and material supplier. The implementation intents for different logistics solutions and associated requirements are identified and the effects are traced through the project network of different actors. Furthermore, the specificities associated with the client acting in a public setting are considered. The research answers calls for more studies on public clients’ role in construction logistics and how their demands affect other project actors. It contributes to an increased knowledge in the field, hopefully leading to improved construction logistics and consequently a more sustainable construction sector.  The research focuses on the construction of a new hospital building in Stockholm, using the project as a case study. It is based on semi-structured interviews supplemented by document studies of project-specific documents. The findings are analyzed with the industrial network approach and the associated ARA (Actors-Resources-Activities) model, exemplifying network effects through specific client requirements into the layers of actors, resources, and activities.  It is concluded that the realized effects of the construction logistics setup are more extensive than intended. The client designed a construction logistics setup with the main intent to minimize disturbances to the surroundings, especially the hospital, and achieve efficient logistics operations. While the main intent of minimizing disturbances was realized, it led to unintended effects such as unclear division of responsibility and friction between the client and other project actors. One suggestion presented is to contractually place third-party logistics providers within the client organization or to give them executive responsibility for logistics. Public clients must develop the full logistics setup before procurement of contractors, balancing flexibility with maintaining control. Due to the limited possibility of early contractor involvement, because of the Public Procurement Act, the public client must clearly state demands and expectations in the early project stages. In addition to their implementation intents, they must also consider what effects different demands will have on project actors. The study contributes to existing theory in several ways. Firstly, it strengthens the view that clients as initiators of a CLS is primarily concerned with minimizing disturbances to the immediate surrounding and to hospital operations. Secondly, it verifies previously identified drivers and barriers of third-party logistics and construction logistics centers. Thirdly, it adds understanding to the role of the public client and how their actions are influenced by the Public Procurement Act, as well as how this impacts how the client controls the operations of other project actors. / Denna studie undersöker implementeringen av bygglogistiklösningar hos offentliga byggherrar ur flera aktörers perspektiv: byggherre, logistikleverantör, entreprenörer, terminaloperatör och materialleverantör. Syftet med implementeringen av olika logistiklösningar och tillhörande kravställningar identifieras och effekterna av dessa spåras genom projektnätverket av flera aktörer. Vidare beaktas de specifika förutsättningar som råder för offentliga byggherrar som beställare. Studien ämnar möta efterfrågan på fler undersökningar som beaktar offentliga byggherrars roll inom bygglogistik och hur deras kravställningar påverkar övriga projektaktörer. Den bidrar med ökad kunskap inom ämnet vilket förhoppningsvis leder till förbättrad bygglogistik och därmed en mer hållbar byggsektor.  Studien baseras på en fallstudie av byggnationen av en ny sjukhusbyggnad i Stockholm. Resultaten grundar sig i semistrukturerade intervjuer och kompletterande dokumentstudier av projektspecifika dokument. Dessa har analyserats genom industriell nätverksteori och mer specifikt genom ARA (Aktörer-Resurser-Aktiviteter) modellen, där exempel på byggherrens krav och följande nätverkseffekter kategoriseras i de tre lagren aktörer, resurser och aktiviteter.  Studiens resultat är att de realiserade effekterna av bygglogistiklösningen är mer omfattande än de avsedda. Byggherren utformade en bygglogistiklösning med huvudsyftet att minimera störningar i omgivningen, särskilt för sjukhusets verksamhet, och uppnå en effektiv logistikverksamhet. Huvudsyftet att minimera störningar uppnåddes, men det ledde till oavsiktliga effekter som otydlig ansvarsfördelning och friktion mellan byggherren och andra projektaktörer. Ett förslag som presenteras är att kontraktsmässigt placera tredjepartslogistikleverantörer inom byggherrens organisation, alternativt att ge dem fullt ansvar för logistiken. Offentliga byggherrar måste utveckla hela logistiklösningen innan entreprenörerna upphandlas och därmed balansera flexibilitet och att behålla kontrollen. På grund av denbegränsade möjligheten till tidigentreprenörsmedverkan, på grund av lagen om offentlig upphandling, måste den offentliga byggherren tydligt ange krav och förväntningar i upphandlingsskedet. Utöver byggherrens syften med implementeringen av särskilda logistiklösningar ska de också ta hänsyn till vilka effekter olika krav kommer att få för projektaktörerna.  Resultaten bidrar även till existerande teori på flera sätt. De stärker synen att offentliga byggherrar, som initiativtagare till bygglogistiklösningar, främst beaktar minskade störningar tillnärområdet och sjukhusets verksamhet. Vidare verifieras tidigare identifierade drivkrafter och hinder för tredjepartslogistik och bygglogistikcenter. Slutligen bidrar resultaten till ökad förståelse för hur offentliga byggherrar agerar och hur deras handlingar påverkas av LOU, samt hur detta påverkar på vilket sätt byggherren kontrollerar andra projektaktörers verksamhet.

The construction industry remains one of the least digitalised sectors in the world resulting in inefficiencies such as low productivity, cost overruns, project delays and quality deficiencies. Addressing these issues is crucial not only for economic efficiency but also for promoting sustainability and adapting to demographic change. Although there are studies on digitalisation barriers in the construction industry, there is a lack of literature that investigates the causes of these barriers. Therefore, this thesis addresses the research question: "What are major intra-and inter- organisational barriers to digitalisation in the pre-construction phase of construction projects and why do they arise?”. The study is based on the Industrial Network Approach (INA) and applies the Actors, Resources, Activities (ARA) model by Håkansson and Snehota (1995) to analyse the findings. This is done in order to identify how the structure of the industry influences the barriers. Semi-structured interviews were conducted with interviewees from the client company, its subcontractors and a user of the buildings. The study shows that at the industry level, the different levels of maturity of companies, regulatory uncertainty, the lack of standards and uncertain return on investment discourage investment in digital tools. Due to the project-based nature of the industry, personal exchange is favoured. Compatibility and data exchange issues as well as practical problems such as language barriers and internet access hinder digital collaboration at the project level. The client's failure to create a proactive framework for digitalisation also inhibits the other players in the industry. Internal barriers such as a lack of technical expertise and the resulting scepticism prevent effective internal digital transformation. To drive change, companies need to expand their technical knowledge resources, align their internal structure to support digitalisation and use their influence to drive industry-wide change and address productivity issues and future challenges. / Byggbranschen är fortfarande en av de minst digitaliserade sektorerna i världen, vilket leder till låg produktivitet, kostnadsöverskridanden, projektförseningar och kvalitetsbrister. Att ta itu med dessa frågor är avgörande inte bara för den ekonomiska effektiviteten, utan också för att främja hållbarhet och anpassa sig till demografiska förändringar. Även om det finns studier om hinder för digitalisering i byggbranschen, råder det brist på studier som undersöker orsakerna till dessa hinder. Därför behandlar denna uppsats forskningsfrågan: ”Vilka är de intra- och interorganisatoriska hindren för digitalisering i de tidiga skedena i byggprojekt?”. Studien baseras på industriell nätverksteori (INA) och tillämpar ARA-modellen (Actors-Resources-Activities) av Håkansson och Snehota (1995) för att analysera resultaten. Detta görs för att identifiera hur branschens struktur påverkar barriärerna. Intervjuer genomfördes med respondenter från kundföretaget, dess underleverantörer och en användare av byggnaderna. Studien visar att på branschnivå bidrar företagens olika mognadsnivåer, osäkerhet kring regelverk, avsaknaden av tydliga standarder och den osäkra avkastningen på investeringar från att investeringar till att det inte investeras i digitala verktyg. På grund av branschens projektbaserade karaktär gynnas utbyten mellan individer. Kompatibilitets- och datautbytesproblem samt praktiska problem som språkbarriärer och tillgång till internet hindrar digitalt samarbete på projektnivå. Att kunden inte skapar ett proaktivt ramverk för digitalisering hämmar även de andra aktörerna i branschen. Interna barriärer som brist på teknisk expertis och den skepsis som följer av detta förhindrar en effektiv intern digital transformation. För att driva förändring måste företagen utöka sina tekniska kunskapsresurser, anpassa sin interna struktur för att stödja digitalisering och använda sitt inflytande för att driva branschomfattande förändringar och ta itu med produktivitetsfrågor och framtida utmaningar.

Miljömässig hållbarhet inom modeindustrin är en viktig strategi för att hantera de miljöutmaningar som är förknippade med modeproduktionens storskaliga användning av naturresurser. Det är viktigt att modeföretag tar hänsyn till miljömässig hållbarhet genom att integrera hållbarhet tidigt i design- och tillverkningsprocessen. Utmaningarna när det kommer till svenska små till medelstora företag (SME) och implementering av hållbarhetsstrategier i design- och tillverkningsprocessen är omstridda. Tidigare studier menar att det handlar om att SMEs har brist på resurser och kunskap, medan annan forskning menar att modeföretag inte prioriterar hållbarhet. Därav är det intressant att undersöka de utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin står inför eftersom Sverige är känt för sin modeindustri, och historiskt sett haft internationell framgång inom branschen. Studien undersöker hur leverantörer och brist på resurser internt och externt kan utgöra en utmaning vid implementering av hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen, hos svenska SMEs inom modeindustrin med fokus på miljömässig hållbarhet. Den teoretiska ramen är baserad på Industrial Network Approach (INA). Studien använder sig av en kvalitativ metod, empirin har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer hos tre företag, samt observation av webbplats med fokus på miljömässig hållbarhet och utmaningar. En tematisk analys användes för att identifiera viktiga teman. Genom att tillämpa analysmodellen ARA utforskade studien hur affärsnätverket kan påverka modeföretagens hållbarhet i utvecklingsfasen. I resultatet visar studien att det är både interna och externa faktorer som påverkar implementering av miljömässig hållbarhet. Bland annat spelar ledningen hos SMEs en avgörande roll gällande om hållbarhet ska implementeras och att det är svårt att balansera ekonomiska mål med den generella hållbarhetssträvan. Dessutom påverkar externa faktorer såsom kundernas villighet att betala mer och vad leverantörerna kan erbjuda i form av resurser och kunskap, vilket kan skilja sig åt. Studien bidrar med kunskap till området implementering av hållbarhetsstrategier genom att ge en djupare förståelse för de specifika utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin kan möta när de ska gå mot att bli mer miljömässigt hållbara. För att kunna implementera hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen kräver det att ledningen sätter upp mål som produktionsansvariga kan förhålla sig till. Produktionsansvariga har en delaktighet och påverkar i stor utsträckning hur hållbara produkterna blir. Studiens resultat visar slutligen att det finns skillnader inom SMEs i den svenska modeindustrin, särskilt när det gäller tillgången på resurser mellan små och medelstora företag. En betydande skillnad är den utmaning som leverantörer utgör för dessa företag vilket är kopplat till produktionskvantiteter. Studiens begränsningar inkluderar urvalet av tre modeföretag, varav ett av dem var medelstort, vilket begränsade möjligheten att skapa en tydlig förståelse för deras unika utmaningarna. Framtida forskning föreslås omfatta ett bredare urval för att ge en mer djup förståelse av SMEs inom den svenska modeindustrin. / Environmental sustainability within the fashion industry is a crucial strategy for addressing the environmental challenges associated with large-scale use of natural resources in fashion production. It is important for fashion companies to consider environmental sustainability by integrating it early in the design and manufacturing process. The challenges faced by Swedish small to medium-sized enterprises (SMEs) in implementing sustainability strategies in the design and manufacturing process are debated. Previous studies suggest that SMEs lack resources and knowledge, while other research indicates that fashion companies do not prioritize sustainability. Therefore, it is interesting to investigate the challenges faced by SMEs in the Swedish fashion industry since Sweden is known for its fashion industry and has historically had international success in the field. This study examines how suppliers, and the lack of internal and external resources can pose challenges in the implementation of sustainability strategies during the development phase for Swedish SMEs in the fashion industry, with a focus on environmental sustainability. The theoretical framework is based on the Industrial Network Approach (INA). The study uses a qualitative method, with empirical data collected through five semi-structured interviews at three companies, as well as observations of websites focusing on environmental sustainability and challenges. A thematic analysis was used to identify key themes. By applying the ARA analysis model, the study explored how the business network can impact the sustainability of fashion companies during the development phase. The results show that both internal and external factors influence the implementation of environmental sustainability. Among other things, management at SMEs plays a crucial role in determining whether sustainability will be implemented, and it is difficult to balance economic goals with the general pursuit of sustainability. Additionally, external factors such as customers' willingness to pay more and what suppliers can offer in terms of resources and knowledge, which can vary, also have an impact. The study contributes to the field of implementing sustainability strategies by providing a deeper understanding of the specific challenges that SMEs in the Swedish fashion industry may face when striving to become more environmentally sustainable. To implement sustainability strategies in the development phase, it requires management to set goals that production managers can adhere to. Production managers are involved and significantly influence how sustainable the products become. The study's results finally show that there are differences within SMEs in the Swedish fashion industry, particularly regarding access to resources between small and medium-sized enterprises. A significant difference is the challenge that suppliers pose for these companies, which is linked to production quantities. The study's limitations include the selection of three fashion companies, one of which was medium-sized, which limited the ability to gain a clear understanding of their unique challenges. Future research is suggested to include a broader selection to provide a more in-depth understanding of SMEs in the Swedish fashion industry. This essay is written in Swedish.