Zugl.: München, Universiẗat, Diss., 2009.

University, Diss., 2009--Frankfurt (Main). / Dt. Übers. des Hauptsacht.: Die Rolle von APOBEC3G in der angeborenen Immunität gegenüber HIV-Infektionen primärer Zellen.

Techn. University, Diss., 2005--München.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

München, Techn. Univ., Diss., 2004.

Regensburg, Univ., Diss., 2005.

München, Techn. Univ., Diss., 2002.

Universiẗat, Diss., 2004--Köln.

Bakgrund. Sjuksköterskans förmåga att utföra handhygien har visat sig ha god effekt vad det gällde att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syfte. Belysa Sjuksköterskans följsamhet till handhygien och undersöka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien inom slutenvården. Metod. Arbetet utformades som en litteraturöversikt som baserades på kvantitativa (n=10) och kvalitativa (n=1) artiklar som analyserades med induktiv analys. Resultat. Observerad följsamhet var lägre än den självskattade följsamheten och följsamhet innan patientkontakt var lägre än efter patientkontakt. Attityder, samarbete, arbetsbelastning, utbildning och tillgänglighet var faktorer som påverkade sjuksköterskan i utförandet av handhygien. Diskussion. Hälso- och sjukvårdslagen syftar till att vården ska vara säker och hygienisk vilket ej uppfyllts vid bristande handhygien. Sjuksköterskan ville utföra bättre handhygien än vad som utfördes men flertalet faktorer spelade in. Följsamheten innan och efter patientkontakt kunde kopplas till attityden att skydda sig själv respektive patienten. Samarbete med patienten sågs vara fördelaktigt för utförandet av handhygien. Slutsats. Förutom sjuksköterskans egna ansvar att utföra handhygien framkom att organisationen besatt ett betydande ansvar relaterat till arbetsbelastning, utbildning och patientsäkerhet. Det ansågs därför vara av stor vikt att anställa fler sjuksköterskor för att minska arbetsbelastningen och utbilda sjuksköterskor gällande handhygien. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bakgrund - Vårdskador är vanligt förekommande i hela världen. En vårdskada i sam- band med ett vårdtillfälle kan vara banal och övergående, men den kan också på ett avgörande sätt förändra patientens fortsatta liv eller få till följd att patienten avlider. Att drabbas av en vårdskada kan innebära ett li- dande för den enskilde patienten. Syfte - Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser efter inträffad vårdskada. Metod - En systematisk litteraturstudie. Elva kvalitativa artiklar, hämtade från da- tabaserna Pubmed och CINAHL, har granskats och sammanställts i studi- ens resultatdel. Resultat - Patienter som drabbades av en vårdskada upplevde sig svikna av vården. Brist på information och att inte bli tagen på allvar var påtagligt. En vård- skada visade sig även ha konsekvenser utanför sjukhusets väggar. Den på- verkade patienternas liv genom att de upplevde stigmatisering och kände utanförskap i sin sociala situation. Kommunikation i form av gott bemö- tande, respekt och aktivt lyssnande från vårdpersonal lindrade patienters lidande. De patienter som kände att de fått upprättelse kunde gå vidare och lämna vårdskadan bakom sig. Slutsats - Att belysa en vårdskada i termer av lidande ger en fördjupad förståelse över hur patienten drabbas. När en vårdskada inträffat gäller det att ta pa- tienten på allvar och lyssna samt att erkänna att vården orsakat skada. Genom att på så vis bekräfta patienten får denne hjälp att lämna skadan. Denna förståelse bör kunna användas i klinisk tillämpning.