No description available.

Öringens gälar (Salmo trutta) fungerar inte bara som ett andningssystem för fisken utan också som ett fastsättningsställe för flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) parasitiska larver. Larverna kallas glochidielarver och när de släpps ifrån modermusslan måste de hitta sin värd relativt snabbt för att inte dö. Om de lyckas hitta sig en öring så fäster de sig på fiskens gälar där de sedan kapslas in av fiskens epitelceller. Glochidielarverna lever sedan där i ca 3-10 månader främst beroende på temperaturen. Eftersom mussellarven är en parasit tar den sin näring och energi ifrån värdfisken. I denna studie undersöktes skillnader mellan låginfekterade och höginfekterade odlade öringar (+0, medelvikt 1,77g +/- 0,11) och hur deras beteende skilde sig åt när det gäller rörlighet och antal fångade byten. Fiskarna testades både individuellt och i par. Experimentet utfördes i ett strömakvarium och hypoteserna var att låginfekterade öringar tar fler byten än höginfekterade, och att de individuella fiskarna tar mer byten än fiskarna i par. Det undersöktes också i vilken omfattning fiskarna simmade uppströms eller nedströms när de fångade sina byten och om det var någon skillnad mellan låg- och höginfekterade öringar. Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad (p=0,0046) mellan låg- och höginfekterade öringar när det gäller antal tagna byten, där låginfekterade öringar tar mer byten än höginfekterade. Det fanns igen signifikant skillnad mellan antlal simrörelser nedströms/uppströms mellan låg- och höginfekterade, däremot fanns det en signifikant skillnad (p=0,0027) mellan antal simrörelser uppströms och nedströms oavsett låg- eller höginfekterad, där det visade sig att öringen simmar mer nedströms än uppströms från sin focal point när den fångar byten. När det gäller antal tagna byten hos de individuella fiskarna vs. fiskarna i par, så tog de individuella fiskarna fler byten än vad var och en av fiskarna i par gjorde (medeltal: fiskar i par 28, individuella 36), men det fanns ingen signifikant skillnad (p=0,06). Utifrån resultaten kan man antyda att infektering av flodpärlmusslans glochidielarver kan ha en negativ effekt på öringens fysiska prestanda. Öringen får mindre energi till födosök och därmed sämre förutsättningar till t.ex. tillväxt.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner [PSI] är en allvarlig komplikation och ett hälsoproblem som orsakar lidande för patienten. Såsom vid alla operativa ingrepp förekommer en risk att få PSI i operationssåret/-såren efter Coronary Artery Bypass Graft [CABG], men det finns redan en rad kända riskfaktorer som ökar risken för PSI. Syfte och metod: Syftet med rapporten var att undersöka om kombinationen av ett antal sedan tidigare kända riskfaktorer ökade risken för PSI efter CABG på ett mellansvenskt sjukhus åren 2009-2012. En retrospektiv journalgranskningsstudie med totalt 228 patienter genomfördes. Resultat: Av 228 undersökta hade totalt 50 patienter rapporterat sårinfektion och 73 patienter hade ≥ 3 riskfaktorer. Bland de som hade ≥ 3 riskfaktorer rapporterade 32,9% PSI och bland de som hade < 3 riskfaktorer rapporterade 16,8% PSI. Risken att få PSI efter CABG-kirurgi är nästan dubbelt så stor (RR=1,960) hos patienter med ≥ 3 riskfaktorer jämfört med patienter med < 3 riskfaktorer (X2=7,516 df=1 p=0,006). Slutsats: Det finns en signifikant högre risk för PSI efter CABG vid förekomst av tre eller fler än tre patientrelaterade riskfaktorer jämfört med färre än tre riskfaktorer. Fler, större studier av detta slag efterfrågas då denna rapport kan ge en fingervisning om hur situationen föreligger på ett mellansvenskt sjukhus. / Objective: Postoperative surgery site infections [SSI] is not only a severe complication but a health problem which often cause suffering and prolonged hospitalization among afflicted patients. As with all surgical procedures, a coronary artery bypass graft [CABG] always implicates a risk for SSI and a number of risk factors have to be taken into account when dealing with it. The objective of this report is to investigate if a combination of several patient-related risk factors implicates greater risk of getting SSI after CABG. Method: A quantitative retrospective journal review of 228 patients who completed a CABG between 2009-2012 was performed on a university hospital in central Sweden. Result: Among 228 patients a total of 50 reported SSI and 73 patients had ≥ 3 patient-related risk factors. Among those who had ≥ 3 risk factors 32.9% reported SSI and among those who had < 3 risk factors 16.8% reported SSI. The risk of getting SSI after CABG is almost twice as high (RR = 1.960) in patients with ≥ 3 risk factors compared to patients with < 3 risk factors (X2 = 7.516 df = 1 p = 0.006). Conclusion: There is a significantly higher risk of getting SSI after CABG in the presence of three or more than three patient-related risk factors, compared with fewer than three risk factors. More, larger studies of this kind are in demand since this report provides an indication of how the situation may prevail on a central Swedish university hospital.

Neracionalus antimikrobinių vaistų vartojimas didina mikroorganizmų atsparumą šiems preparatams. Tai problema, aktuali visame pasaulyje. Šio tyrimo tikslas - kokybiškai ir kiekybiškai įvertinti AMV skyrimą nefrologijos klinikos dializės skyriuje 2008 ir 2009m., taip pat įvertinti skyrimų atitikimą racionalaus antimikrobinių vaistų vartojimo rekomendacijoms bei palyginti su ankstesnių metų analogiškų tyrimų duomenimis. Tyrimo metu nefrologijos klinikos dializės skyriuje gydomų pacientų ambulatorinės kortelės ir išanalizuoti visi antibiotikų skyrimo atvejai. Statistiškai duomenys įvertinti naudojant kompiuterinį SPSS 16.0 versijos statistinį duomenų analizės paketą. Nustatyta, kad 2008m. 46,15 proc. ir 2009m. 53,86 proc. pacientų skirti AMV. Vyrams 2009 m. skyrimas buvo ženkliai didesnis nei 2008m. Vyresni nei 61m. amžiaus pacientai 2008 ir 2009m. sudarė beveik 2/3 visų AMV skyrimo atvejų. Iš viso vartotų 25 AMV, 51,91 proc. visų AMV skyrimo atvejų 2008 ir 2009 m. sudarė 3 antibiotikų vartojimas – cefuroksimo, amoksicilino ir cefazolino. AMV vartojimas iki 10 dienų gydymo kursu - 2008 ir 2009m. sudarė daugiau nei 2/3 visų AMV skyrimo atvejų skaičiaus (76,51 proc.). 2009m. lyginant su 2008m padidėjo šlapimo takų infekcijų, peritoninės dializės peritonitų atvejų, tuo tarpu sumažėjo odos, tame tarpe ir kateterinių infekcijų bei kvėpavimo takų infekcijų skaičius. Bakteriologiniai testai buvo nustatinėjami 41,18 proc. 2008 ir 46,22 proc. 2009 metais. AMV skyrimų atitikimo atvejų... [toliau žr. visą tekstą] / Irrationale Verwendung antimikrobieller Wirkstoffe erhöht die Widerstandskraft auf diese Produkte. Dies ist ein Problem auf der ganzen Welt. Ziel dieser Studie - sowohl qualitativ als auch quantitativ zu beurteilen die Verordnung von antimikrobiellen Wirkstoffen (AMW) in Dialyse Abteilung der Nephrologie Klinik in Jahren 2008 und 2009, sowie die Prüfung der rationellen Nutzung von antimikrobiellen Wirkstoffen und Vergleich der Ergebnisse mit Daten der Vorjahre. Es wurden die Krankengeschichten der Patienten der Dialyse Station auf Fälle von aller Antibiotikaverordnungen überprüft. Statistische Auswertung der Daten per Computer wurde mit SPSS Version 16.0 der statistischen Paket für die Datenanalyse durchgeführt Es wurde festgestellt, dass im Jahr 2008- 46,15 Prozent und in 2009- 53,86 Prozent AMW für die Patienten verordnet wurde. Die Zahl der männlicher Patienten 2009 war höher als 2008. Patienten im Alter über 61 Jahre in 2008 und 2009 bildeten fast zwei Drittel aller Fälle. Vom Gesamtverbrauch von 25 AMW, 51,91 Prozent, bildeten drei Antibiotika - Cefuroxim, Cefazolin und Amoxicillin. AMW zu verwenden in 10-tägigen Behandlung - in 2008 und 2009 entfielen mehr als zwei Drittel aller Fälle - 76,51 Prozent. Im Jahre 2009 im Vergleich zu 2008 erhöhte sich die Zahl der Harnwegsinfektionen, Peritonealdialyse Peritonitis Fälle, während des Rückgangs der Haut, sowie Katheterinfektionen und Infektionen der Atemwege. Bakteriologische Untersuchungen waren in 41,18 Prozent... [to full text]

Univ., Diss.--Regensburg, 1993.

Zugl.: Frankfurt (Main), Univ., Diss., 2008

Zugl.: Zürich, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Giessen, University, Diss., 2007.

Zugl.: Giessen, University, Diss., 2007.

Ulm, Univ., Diss., 2000.