This study is about crisis management for Karlstad Municipality as an event city and how the city'sevent actors have survived before, during, and after the pandemic. To get a deeper understandingof the informants' strategy for survival through and after the crisis, 7 workers in event companieshave been interviewed. The informants represent companies operating within KarlstadMunicipality. Several studies have been published in connection with the Covid-19 pandemic,however, fewer studies explain business development after the pandemic. The study also focuseson the innovations that event companies have adopted during and whether these remain after thepandemic. By studying these event companies within Karlstad Municipality, a picture is generatedof how Karlstad has fared as an event city where the restrictions stopped events from taking place.The study analyzes the strategies used by the event companies and their effectiveness.Communication has been identified as the most common strategy initially in times of crisis. Otherstrategies used are cooperation between actors, finding new ways to operate without violating therestrictions, and saving on various expenses. Innovation has also been used as a strategy to survivethe pandemic and its restrictions. Innovations became common and useful during the pandemic;the study shows how these innovations were often only temporary and did not lead to furtherdevelopment after the pandemic. Digitalization has been a popular innovation where apps, livestreams, and other types of digital solutions are used as a solution instead of organizing events.These were initially seen as the new reality, in fact, digital innovations were side-lined oncerestrictions were released, and on-site events were possible as usual again. The study shows thatdigitalization has become increasingly common, but that it cannot replace events on site. Visitorsand event organizers value events, this study does not see that any innovation at the moment canreplace the experience of on-site events. / Studien handlar om krishantering för Karlstad kommun som evenemangsstad och hur stadensevenemangsaktörer har överlevt innan, under och efter pandemin. För att få en djupare förståelseför informanternas strategi för överlevnad genom och efter krisen har 7 arbetare inomevenemangsföretag intervjuats. Informanterna representerar företag som verkar inom Karlstadkommun. Flera studier har skapats i anslutning till Covid-19 pandemin, däremot finns det färrestudier som förklarar företagsutveckling efter pandemin. Studien fokuserar även på de nyainnovationerna som företag tagit till sig under pandemin och ifall dessa är kvar efter pandemin.Genom att studera dessa evenemangsföretag inom Karlstad Kommun genereras en bild för hurdet gått för Karlstad som en evenemangsstad där restriktionerna satte stopp för evenemang att ske.I studien analyseras de strategier som evenemangsföretagen använt sig av samt hur effektiva dessahar varit. Kommunikation har ställts fram som den mest vanliga och användbara strategin till enbörjan vid kris. Andra strategier som används är framför allt samarbeten mellan aktörer, att finnanya sätt att vara verksamma utan att bryta mot restriktionerna och att spara in på olika utgifter.Även innovation har använts som strategi för att överleva pandemin och dess restriktioner.Innovationer blev vanligt och användbart under pandemin, studien visar hur dessa innovationerofta endast var tillfälliga och inte lett till vidare utveckling efter pandemin. Digitalisering har variten populär innovation där appar, live streams och andra typer av digitala lösningar används somlösning i stället för att arrangera evenemang. Dessa sågs till en början som den nya verkligheten, isjälva verket blev digitala innovationer åsidosatta när Folkhälsomyndigheten tog bortrestriktionerna och evenemang på plats var möjligt som vanligt igen. Studien ser att digitaliseringhar blivit allt vanligare men att den inte kan ersätta just evenemang på plats. Besökare ochevenemangsföretag värdesätter evenemang, denna studie ser inte att någon innovation som förtillfället kan ersätta upplevelsen av evenemang på plats.

In this study, crisis management has been studied primarily from the perspective of small business owners and lifestyle entrepreneurs. Over time, a need was also discovered to interview and study the relationship of public support organizationswith small businesses in crisis contexts. This is because in the theoretical research framework we experienced a lack of how private small businesses can act in a crisis. This is how our subject has been developed, and curiosity about practical crisis management versus theoretical crisis management has played a central role. Following the work, the niche of small entrepreneurs became in nature tourism, partly due to the fact that Värmland as a county has many entrepreneurs in this category. It is also inevitable that Värmland and the entrepreneurs here have had a strong international market before COVID-19 and therefore the interest has also been to study and analyze how they have acted and proceeded during the crisis. The question of adjustment is therefore very essential to study for future possible crises. To discern these similarities and differences, the private has been set against the regional and public, but also against each other. It has been conducted thanks to semi-structured interviews that highlight the same themes. The themes then follow a consistent structure for both method, empirical data and analysis, where it relates to the study's purpose and issues. Overall, the study has generated striking similarities and differences, but also a dimension in the exclusion of small business owners. The lastpart of the conclusion shows why it is still important to study the subject, as COVID-19 has affected the tourism industry in a very unique and global way, which has not previously been discernible. It highlights the importance of contributing to and continuing research in the future, where both public actors together with regional and private actors can find a way to deal with future crises together. / I denna studie har krishantering studerats utifrån framförallt småföretagares- och livsstilsföretagares perspektiv. Under tidens gång upptäcktes även ett behov av att intervjua och studera offentliga stödorganisationers förhållande till småföretagare i krissammanhang. Det på grund av att det i de teoretiska forskningsramarna upplevdes en brist för hur privata småföretagare kan agera vid kris. Det är genom den vägen ämnet har arbetats fram, och nyfikenheten kring praktisk krishantering versus teoretisk krishantering har spelat en central roll. Utefter arbetets gång kom nischen av småföretagare att bli inom naturturism, bland annat på grund av att Värmland som län innehar många företagare inom den kategorin. Det går heller inte att undkomma att Värmland och företagarna här har haft en stark internationell marknad innan COVID-19 och därför har intresset likaså varit att studera och analysera hur företagarna har agerat och gått tillväga under krisens gång för att ställa om. Omställningsfrågan är därför essentiell att studera för framtida eventuella kriser. För att skönja dessa likheter och skillnader har det privata ställts emot de regionala och offentliga, men även mot varandra. Det har utförts tack vare semistrukturerade intervjuer som lyft samma teman. Temana följer sedan en genomgående struktur för både metod, empiri och analys, där de förhåller sig till studiens syfte och frågeställningar. Studien har totalt sett genererat påvisande likheter och skillnader, men även en dimension i exkludering av småföretagare. I slutsatsens sista del framkommer det varför det är fortsatt viktigt att studera ämnet, eftersom COVID-19 har påverkat besöksnäringen på ett väldigt unikt och globalt sätt, som tidigare inte har kunnat skönjas. Det belyser vikten av att bidra med samt fortsätta forskning framöver där både offentliga aktörer tillsammans med regionala- och privata aktörer kan hitta ett sätt att tillsammans hantera kommande kriser / <p>C-uppsats </p>