Det här arbetet handlar om elever och deras uppfattning om bild, hur en bild behandlas och betraktas av eleverna och vilken bildtyp som eleverna upplever när de tänker på bild. Undersökningen representerar två olika åldersgrupper med elever på 13-14 respektive 15-16 år. Undersökningstillfällena har utförts vid två olika tidspunkter, den första gjordes våren 2008 och den andra vid hösten 2011. I arbetet kommer den eventuella påverkan av elevernas förkunskaper, ålder och det pedagogiska sammanhanget att beskrivas utifrån tidigare bildundersökningar och bildkategorisering. Utgångspunkten kommer att vara hur dessa påverkar deras syn på bild. Jag använder mig av redan existerande bildtyper i form av inre, yttre och teknisk bild och känslobegrepp i detta arbete för att redovisa, kategorisera, diskutera och analysera mitt arbete.

I detta arbete undersöks ljudlandskaps berättande förmåga. En jämförelse mellan upplevda inre mentala bilder hos lyssnare till två slags ljudberättande genomfördes (ljudlandskap och tillagd berättarröst). I tidigare forskning har inre bildframställning korrelerat med engagemang, uppmärksamhet och andra variabler kopplade till inlevelse eller behållning av texter eller ljudmedia. Inför den kvantitativa studien togs två ljudartefakter (ljudlandskap och tillagd berättarröst) samt en webbenkät fram. Resultaten i studien bekräftar tidigare forskning, de ställda frågorna kring inre bilder har en hög intern konsistens. Utöver detta tyder resultaten på att gruppen som lyssnade på ljudkompositionen innehållandes berättarrösten upplevde både fler och mer levande inre bilder. Det gick också att se en större spridning bland svarsvärdena för de som lyssnade på endast ljudlandskapen. Att döma av en öppet ställd fråga, upplevde samtidigt de två grupperna likartade inre bilder. En kvalitativ ansats saknas i stort i detta arbete. Med en triangulering av data i form av exempelvis intervjuer hade eventuella nyanser i lyssnandet av de undersökta berättandeformerna kunnat tydliggöras.