Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka användningen av den psykologiska strategin inre samtal under och i samband med match bland svenska seniorelitspelare i bordtennis. Vilka typer av inre samtal använder svenska seniorelitspelare sig av under och i samband med match? Varför använder sig svenska seniorelitspelare av inre samtal under och i samband med match? Hur påverkar inre samtal svenska seniorelitspelares prestation under match? Metod Studiens ansats var kvalitativ där intervjuer i halvstrukturerad form användes. Fem stycken seniorelitspelare intervjuades med erfarenhet av att spela i högsta ligan i Sverige eller Danmark. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analysen skedde med hjälp av deduktiv samt induktiv kodning av data. Resultat Studiens resultat visade på att positiva, negativa samt motiverande inre samtal användes av spelarna. Instruktionsbaserade inre samtal användes av flera av spelarna. Orsakerna till användning var för att skapa prestationsförbättring eller förbättra psykologiska faktorer. I det stora hela ansåg ett antal av spelarna att de inre samtalen var positiva för deras prestation, men det fanns spelare som ansåg att det berodde på situationen eller att det var negativt på grund av användning av negativa inre samtal. Slutsats Inre samtal är en viktig del av prestationen för bordtennisspelare. En positiv användning kan leda till att fler spelare kan lyckas bättre i framtiden. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

<p>Syfte:</p><p>Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.</p><p>Frågeställningar:</p><p>Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?</p><p>Metod:</p><p>Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.</p><p>Resultat:</p><p>Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation.</p><p>Slutsats:</p><p>Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.</p>

Syfte: Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match. Frågeställningar: Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Metod: Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press. Resultat: Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter. Dock visar det sig i följdfrågorna att tränaren arbetar med den idrottspsykologiska färdigheten, men inte medvetet och strukturerat. De idrottspsykologiska färdigheterna används såväl före som under och efter match. I scenariofrågorna är tränarna överens om att insikt och kunskap om idrottspsykologiska färdigheter är av stor betydelse för deras prestation. Slutsats: Idrottspsykologiska färdigheter används i mindre än hälften av fallen medvetet av tränare för sin egen prestation såväl före som under och efter match. I resten av fallen använder tränaren idrottspsykologiska färdigheter, men de gör det omedvetet och ostrukturerat. Ett medvetet och strukturerat användande av idrottspsykologiska färdigheter skulle ge tränaren ett verktyg till att jobba med den mentala pressen, må bättre (både fysiskt och psykiskt) och utveckla sitt tränarskap. Det skulle ge Sverige bättre tränare och därmed utveckla svensk fotboll.

Background: What are mental methods, and what kind of utility do you have for using these techniques? Team player and individual athletes are different from the beginning by the way they do there sports, but is there similarities or is it only differences between them. These two sports that will be presented are track and field and basketball and there use of mental methods.Intention: Investigate whether there is any difference between the uses of mental techniques in an individual sport than a team sport?Method: To collect data, TOPS (Test of performance strategies) written by Thomas, Murphy &amp; Hardy (1999) questionnaire form will be the basis for the questions. TOPS is a questionnaire with 10 mental techniques, this study will focus on three of them, goal setting, visualization and pep-talk. To secure that the answers would be as properly answered as possible, were paper questionnaire given personally to every participants.Result: Mental techniques are used by athletes in both team sports and individual sports; however, there is no significant difference between the two athlete groups. The results in this study showed that goalsetting were almost used the same amount between individual athletes and team players. It was however a bigger different between the use of pep-talk and visualization, where team players used more pep-talk while individual athletes were using more the visualization technique. During a comparison between the different sports, the results showed that basketball players in this study were using more pep-talk, while the track and field, and mostly the throwers were using more of visualization.Discussion: The results that have been acknowledge in this study shows that all three mental techniques are used by both individual and team players. My personal thoughts were that the results would give opposite results about visualization and pep-talk between team sports and individual sports. The reason behind these results might be because of that team players, and by that mostly basketball players, have more use of visualize a special technique situation, like throwing a ball, while an individual athlete, in this study track and field athletes, have more use of pep-talk both before and during a race, because they might need more motivational speech to finish the race.