Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation där du med hjälp av kamerafunktionen på din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder. Instagram tillåter sina användare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sig av bilden till sina följare. Syftet med denna studie är att ur ett socialpsykologiskt perspektiv få förståelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan vara en del av identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg för självpresentation. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 20-25 som är aktiva Instagram-användare. Det teoretiska ramverket bygger på Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddens teori om självet som ett reflexivt projekt samt begrepp från Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultat från studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform där jaget och identiteten kan konstrueras. Vidare belyser resultatet att våra respondenter väljer vilka bilder deras följare ska få ta del av, vad dessa bilder ska visa samt hur dessa bilder ska se ut och på så vis medvetet styr den uppfattning de vill att deras följare ska få av dem. Resultatet påvisar även att dessa självpresentationer i form av bilder framställs i självbekräftande syfte.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur extremsportsidrottare framställer och stärker sitt personliga varumärke på sociala medier. Vad är viktigast att tänka på när idrottaren vill att deras följare ska interagera med dem? Studien analyserar i vilken grad välproducerade bilderna spelar roll i hur mycket uppmärksamhet bilderna får, genom till exempel gillamarkeringar och kommentarer. De teorier som denna studie bygger på, handlar om hur en avsändare ska tänka runt sitt varumärke, hur sociala medier fungerar och vad som ökar chansen till att ett material får bra spridning på sociala medier. Vad är viktigt för att stärka sitt varumärke? Vad är viktigt för att mottagaren ska ta till sig ett varumärke? Hur ska ett varumärke använda sig av sociala medier? Hur ska ett varumärke göra för att öka chansen till spridbarhet? De metoder som har använts är en kvalitativ innehållsanalys genom en semiotisk bildanalys, den har givits störst utrymme, för att studiens huvudsyfte är att analysera hur idrottarna använder sig av bilder och bildtexter. Den kvalitativa innehållsanalysen kompletteras med en kvantitativ webbenkät, syftet med enkäterna, är att studien ska få en övergripande bild av hur följarna intrigera med idrottarna på Instagram och vad som är största anledningen till att de gör det. Verktygen som beskrivs i metodkapitlet används för att göra en bildanalys av de bilder som valts ut för studien. Resultatet av bildanalysen beskrivs genom att presentera det vi direkt ser, vilka känslor och associationer bilder utstrålar och vilka tecken och koder som hittas. I resultatkapitlet beskrivs bakgrunden till varje idrottare som ingår i denna studie. I analysen knyts resultatet ihop med de teorier som tas upp i studien. Resultatet analyseras genom att undersöka hur idrottarna använder sig av bilder och bildtexter för att stärka och sprida sitt varumärke utifrån de teorier som beskrivs. Använder de sociala medier på rätt sätt? Det undersöks även hur olika typer av bilder, till exempel välproducerade bilder med en tanke i hur bilden är tagen, till exempel tankar som vart personen är placerad i bilden i förhållande till andra objektiv i bilden och hur ljuset och färgerna används i bilden, och bilder som inte har någon direkt tanke skiljer sig i hur många gillamarkeringar bilden fått. Studien avslutas med att besvara på studiens frågeställningar och slutsatsen visar att det är viktigare för mottagaren är att känna en närhet till avsändaren, idrottaren ska kännas som en vanlig vän som dyker upp i mottagarens Instagramflöde. Det ger mer uppmärksamhet än en välproducerad bild som är tagen av en fotograf och där det finns en tanke bakom bilden. / The purpose of this study is to examine how athletes, that compete in extreme sports, produce and strengthen their personal brand on social media. What are the important things to think about when they want their followers to interact with them? The study analyses to what extent the quality of the pictures matter in how much attention they will get, in form of “likes” and comments. The theories that will be used involve: how personal branding works, how social media works and how to increase spreadability on social media. What are the key factors for strengthening their personal brand? What influences how followers perceive the brand? The method that has been used for the study is a qualitative content analysis through a semiotic analysis, which helps analyse how the athletes is using pictures and captions. The qualitative content analysis is supplemented with a quantitative web survey to examine how the users interact with the athletes on Instagram and what the main reasons are for them to follow the athletes. The tools that are described in the method chapter are used to do a analysis of the pictures that has been selected for this study. The results of the picture analysis are described by presenting what we actually see, what kind of emotions and associations the pictures gives off and what kinds of signs and codes that can be found in them. In the result chapter there is a description of the background of every athlete that is included in the study. In the analysis chapter the result are linked with the theories used in the study. The result will be analyzed by examining how the athletes use pictures and captions to strengthen and spread their brand by the theories that will be described. Are they using social media in the right way? The study will also examine why different kinds of pictures, for example well produced, carefully composed pictures, where the person is placed in the picture in relation to other objects in the picture and how lights and colors are used in the picture, or pictures that are not, differs in how many likes they get. The study ends with answering the research questions. The conclusion shows that the most important thing for the followers is to feel closely connected to the athlete and the athlete should feel like a close friend that shows up in the followers Instagram flow. This gives more likes than a well-produced, carefully composed picture taken by a photographer.

Introdução - A rede social digital Instagram possui características de plataforma de criação de conteúdo e de meio de comunicação que possibilitaram o surgimento de uma nova classe de usuários chamados de influenciadores digitais. Objetivo - Compreender os efeitos das funcionalidades do Instagram na jornada trilhada por seus participantes desde a criação de perfis até a ascensão à categoria de influenciadores. Métodos - Os canais oficiais de relacionamento do Instagram com seus usuários foram usados para mapear as funcionalidades que formam seu ambiente interativo. A análise das funcionalidades considerou as características de meios de massa cuja tecnologia interativa age como extensão do corpo do usuário na construção de uma máquina midiática, com prática discursiva própria e incentivadora da formação de influenciadores. Resultados - O mapeamento cronológico das construção do ambiente do Instagram permitiu observar a influência dos componentes sociais e de produção de conteúdo na jornada dos usuários. Conclusões - Os primeiros anos do Instagram foram de experimentação e formação da comunidade com os componentes de criação de conteúdo e com a acessibilidade da plataforma, seja por conectar-se a outras redes sociais ou multiplicar os tipos de dispositivos compatíveis. A partir da compra pelo Facebook é possível observar uma tendência em favor de reconhecer o indivíduo antes do coletivo, como o primeiro passo para migrar de uma cultura participativa - que justifica a ideia de comunidade - para uma cultura da conectividade com incentivos para formação de influenciadores digitais. / Since its arrival, Instagram has been providing to mobile users an environment that combines features of content creation, self-expression and social interaction. These technical advances in digital communication enabled the emergence of a new class of users called digital influencers, recognised by their popularity when compared to other users. This research explores the effects introduced by Instagram functionalities on its users journey, from profile creation to digital influencer. Instagram\'s official blogs were used to create a chronological map of its functionalities according their characteristics of interactive mass media in an evolving digital environment.

The use of social media increases and is a natural part of many people's life. The impact of social media on our mental health is a current topic, but yet a relatively new research area. The aim of the study was to investigate whether there is any relationship between the use of Instagram and self-esteem. The study also aimed to investigate how personality affect usage and self-esteem. Data was derived from a web-based survey. The survey consisted of three forms; Instagram Intensity Scale (IIS), Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) and Big Five Inventory-10 (BFI-10). A total of 163 participants were included in the study (women, N = 125, men, N = 38) aged 18 to 65 years (M = 26.6, SD = 4.3). The results showed no relationship between Instagram usage and self-esteem. However the results showed that personality impacted the usage and self-esteem. Both extraversion and agreeableness had a positive correlation with self-esteem, and neuroticism was a significant predictor for lower self-esteem. Also, extraversion had a positive correlation with Instagram usage. Further research is necessary to determine the relationship between Instagram, self-esteem and personality. Future research should investigate other aspects of usage and how it affects us. / Användandet av sociala medier ökar och utgör en självklar del i mångas vardag. Sociala mediers inverkan på vår psykiska hälsa är en aktuell fråga, men ännu ett relativt nytt forskningsområde. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan användande av Instagram och självkänsla. Studien ämnade också att undersöka personlighetens inverkan på användandet och självkänsla. Data samlades in via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten bestod av tre skattningsformulär; Instagram Intensity Scale (IIS), Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) och Big Five Inventory-10 (BFI-10). Totalt 163 deltagare inkluderades i studien (kvinnor, N = 125, män, N = 38) mellan åldrarna 18 och 65 år (M = 26.6, SD = 4.3). Resultatet visade inget samband mellan instagramanvändande och självkänsla. Däremot framkom det att personlighet påverkade såväl användande och självkänsla. Både extraversion och vänlighet hade en positiv korrelation med självkänsla, medan neuroticism predicerade lägre självkänsla. Extraversion korrelerade även positivt med instagramanvändande. Det behövs ytterligare studier för att fastställa sambandet mellan Instagram, självkänsla och personlighet. Framtida forskning bör närmare undersöka andra aspekter av användande och dess påverkan.

Seminario para optar al título de Ingeniero Comercial, Mención Administración / El siguiente estudio nace por el interés de conocer más sobre el uso de Redes Social en especial de Instagram con el fin de posicionarlo como una herramienta efectiva para realizar actividades de Marketing. Instagram es una Red Social que permite comunicarse a través de fotos y videos de corta duración. Esta Red Social se lanzó al mercado en el año 2010, llegando a un millón de usuarios el mismo año. El crecimiento que ha tenido esta Red Social ha sido alto llegando a los 400 millones de usuarios en el 2016. Para Chile, en la actualidad Instagram es la tercera Red Social más utilizada después de Facebook y YouTube (Castro, 2015). Dado al alto crecimiento que ha obtenido Instagram en el último tiempo y al poco conocimiento por parte de las empresas sobre el potencial que esta plataforma posee, es que se pretende indagar la importancia que tiene esta Red Social en la actualidad, el uso que se le puede dar y el alcance que puede llegar a tener si es utilizada eficientemente por las empresas. El principal objetivo de esta investigación es conocer los niveles de uso de Instagram, las preferencias y motivaciones que hacen a las personas ser usuarias de esta Red Social. También pretende evidenciar los motivos por los cuales los usuarios siguen perfiles de marcas y a qué tipo de marcas ellos prefieren seguir para así facilitar el actuar de las marcas con el fin de que realicen campañas publicitarias exitosas y para mejorar la imagen de la marca utilizando esta plataforma. Este seminario se dividió en dos partes, la primera consta de una revisión bibliográfica en donde se encontró evidencia relevante para el estudio que esta mencionada posteriormente en el Marco Teórico. La segunda parte, es un estudio cuantitativo que se realizó con una muestra de 170 personas, cuyas edades fluctúan entre los 18 a 26 años. Los principales resultados obtenidos se relacionan a que el nivel de uso de Instagram no es tan alto como el de Facebook y YouTube, pero en niveles de interés para las marcas realizar campañas de promoción en esta Red Social. Esto, debido al alcance potencial de Instagram, y a sus capacidades de generar mayor engagement comparado a otras plataformas (Elliot, 2015). En relación a los motivos de uso, este seminario corrobora la literatura internacional en cuanto a las razones de uso de Instagram. A pesar de que no coinciden en el orden y magnitudes de los motivos, ambos coinciden en que la mayoría de las personas que usan esta Red Social lo hacen para ver buenas fotos y videos, para compartir lo que hacen con los demás y para ver lo que están haciendo sus amigos. Una diferencia importante detectada fue en las razones de seguimiento a las marcas. La mayoría informó que seguían perfiles de marcas para poder participar en concursos y obtener descuentos, sugiere este motivo en posiciones secundarias. Por otro lado, los chilenos mayoritariamente siguen marcas relacionadas con Deporte, Moda y Música. Existen diferencias significativas entre hombres y mujeres, en donde se mostró que la mayoría de las mujeres siguen marcas relacionadas con Moda, Viajes y Decoración, mientras que la mayoría de los usuarios que no seguían marcas eran hombres. A pesar de que los usuarios chilenos están dispuestos a seguir perfiles de marcas, existe un cierto nivel de desagrado respecto a la presencia de publicidad en Instagram y a la actitud frente a un aviso publicitario. Este cierto rechazo se puede explicar por el insuficiente trabajo que realizan algunas marcas para motivar y satisfacer a los usuarios de esta Red Social. En otros países, las marcas realizan campañas publicitarias a través de Instagram y otras Redes Sociales obteniendo exitosos resultados y generan un sentimiento de agrado entre los usuarios (Nielsen, 2016). En cambio, en Chile las marcas no han logrado generar ese apego entre los usuarios de Instagram y esto se podría justificar porque las marcas desconocen los intereses de sus usuarios, particularmente sobre lo que ellos quieren ver respecto de las marcas en Instagram. Es por esto, que la última pregunta de investigación toma así una vital importancia, dado que si bien las personas reconocen a los avisos en Instagram como llamativos, creíbles y atractivos, existe también la percepción de que se trata de anuncios parciales (o que realzan únicamente características positivas del producto avisado). Este es un elemento a considerar para futuras investigaciones, dado que existe evidencia suficiente que propone que el uso de mensajes bilaterales aumenta el valor persuasivo de la comunicación comercial, al ajustar las expectativas de los consumidores (Uribe, Buzeta, & Velásquez, 2015). Recomendaciones para próximas investigaciones se relacionan a la búsqueda de otros universos de interés posibles para la ejecución de campañas de marketing digital, y a las propias variaciones en el uso de las Redes Sociales, relacionadas principalmente a las mejoras tecnológicas que éstas seguramente implementarán con el paso del tiempo.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv. FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter? METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder. HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.

Syftet med studien är att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för självrepresentation hos studenter från medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) på Högskolan i Halmstad.

I denna studie visar det sig att en viktig funktion med Instagram är att socialt interagera med andra människor. Deltagarna ser Instagram som en digital värld och att man besitter två olika jag, ett i ”verkligheten” och ett på Instagram. Det visar sig att jaget på Instagram tar sig större friheter och vågar uttrycka sig mer fritt än i ”verkligheten”. Detta medför både positiva och negativa konsekvenser men trots de negativa konsekvenserna, så som näthat och mobbing, väljer ändå deltagarna att vara aktiva på Instagram.

No description available.