As the title of this thesis suggests, presenting one’s self in modern-day society can sometimes resemble a trial-and-error process. In this bachelor’s thesis, the aim is to examine nine Swedish public libraries’ self-presentation through their social media expressions, thus to provide a contemporary overview of what content is being published in relation to the public library organization’s identity formation within the social media platform Instagram. In order to achieve this, following research questions are asked: What kind of content do libraries convey via their Instagram accounts, and what different types of library-specific genres emerge from the empirical material?; Which diverse representations of the public library, library activities and the librarian are conveyed in the empirical material, and how do they relate to more general understandings of the librarian and the library?; How can the selves that emerge in the library's self-presentation on Instagram be seen as an expression of an institutional, professional or media-specific identity, and what impact does technology and the library's social media genres have on how these are shaped?  Using a categorization scheme, consisting of six content categories, this is conducted through a content analysis of 607 library-generated Instagram posts. Based on the empirical evidence the result indicates that four themes in particular emerge as especially present and recurring in public libraries’ Instagram publications. These themes can be summarized as Tributes, hashtags and societal trends; The public library, building and place; The librarian; and The book. Through the libraries’ social media channel, their Instagram posts and mentioned themes, library-specific genres related to the library’s and librarian’s self-presentation seem to occur, which appears to go beyond professional and institutional identities. Therefore, it seems possible to talk about a specific social media identity, ergo Instagram as a new arena for the public library’s mediated self-presentation.

Denna studie ämnar undersöka hur inlägg på Instagram som presenterar en nyfödd bebis utformas språkligt och visuellt. Avsikten är att se om det finns vissa språkliga mönster som är återkommande och därmed kan utgöra en egen genre. Studien utgår från tre forskningsfrågor vilka är: Hur presenteras den nyfödda bebisen i Instagraminläggen, och hur skiljer sig inläggen åt vad gäller presentationen av flickor och pojkar? Hur beskriver Instagramanvändaren förlossningsupplevelsen i presentationen? Resultatet av de första frågorna leder sedan in på studiens sista fråga vilken är: Vilka genredrag i inläggen kan ses som obligatoriska? Materialet som ligger till grund för studien är 110 Instagraminlägg som alla innehåller en presentation av en nyfödd bebis samt en beskrivning av förlossningsupplevelsen. Eftersom det är Instagraminlägg som materialet bygger på, analyseras både skrift och bild för att se hur dessa samverkar och tillsammans skapar betydelse. Studiens teori och metod utgår från socialkonstruktivismen, den kritiska diskursanalysen och genreanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för skrift och bildanalys.  Resultatet visar att inläggen, både vad gäller skrift och bild, följer fler språkliga mönster som går att koppla till en egen genre. Många av dessa språkliga drag går även att dra historiska kopplingar till vad gäller hur födelseannonser i dagstidningar utformats. Den komponent som har visat sig vara allra vanligast är att avslöja barnets kön i presentationen, vilket sker både genom pronomen och av kvinnligt och manligt könade benämningar. När det kommer till hur  förlossningsupplevelsen beskrivs kan det konstateras att vara intim och privat är en viktig komponent vilket studien kopplar är ett nytt språkligt drag som har med den digitala presentationen att göra.