Rankningar är ett prestationsmått som fått ökad spridning i samhället. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mätningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar får för organisationer, och det krävs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsägda respektive privata vårdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primärvårdsdirektör har intervjuats. Resultatet har visat på skillnader i huruvida rankningslistan har haft konsekvenser för vårdcentralerna. Det har varit variation mellan de privata vårdcentralernas konsekvenser, då rankningslistan till viss del inneburit verksamhetsförändringar för den ena vårdcentralen men inte för den andra. För de landstingsägda vårdcentralerna och primärvårdsdirektören har rankningslistan inte haft några konsekvenser.

Bakgrund: Under senare år har världen präglats av kontinuerlig uppkoppling och teknisk utveckling för organisationer, där digitaliseringen kan förändra hela organisationer. År 2017 satte Sveriges riksdag upp ett mål om att landet ska vara bäst i världen att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Det har lett till ökade krav på offentlig sektor och det identifieras vara ett utmanade arbete för den offentliga sektorn att leva upp till målet. Detta med särskilt avseende på styrning av digital transformation. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka styrning av digital transformation i en kontext av svensk offentlig sektor. Studien eftersträvar även att förstå vad som påverkar styrning av digital transformation i samma kontext. Metod: För att uppfylla studiens syfte nyttjades en kvalitativ forskningsstrategi och en induktiv ansats med iterativa inslag. Forskningsdesignen som nyttjades var en fallstudie med flera undersökningsenheter. Empiri insamlades hos två svenska myndigheter via semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. Den empiriska data behandlades och analyserades med en tematisk analys, redovisade i teman och underteman. Resultat: Studiens resultat påvisar att det finns olika perspektiv kring styrning av digital transformation i svensk offentlig sektor. Arbetet är komplext och innefattar flertalet intressenter och förväntningar som tas i beaktning. Vidare nyttjas portföljstyrning och relevanta modeller och ramverk med målbilden att skapa struktur och möjliggöra rätt prioriteringar. Flera aspekter som påverkar styrning av digital transformation i svensk offentlig sektor identifieras vara såväl statliga som interna förutsättningar. Bland dessa finns politiska bestämmelser samt omvärldens utveckling. / Background: In recent years, the world has been characterized by continuous connection and technical development for organizations, where digitalization can change organizations as a whole. In 2017, the Swedish Parliament set a goal that says that the country shall be the best nation in world in using the opportunities that comes from digitalization. This has led to higher demands for the public sector and it is identified to be a challenge for public sector to fulfill this goal. This especially regarding to the governance of digital transformation. Purpose: This study aims to investigate the governance of digital transformation in a context of the Swedish public sector. The study also seeks to understand what influences the governance of digital transformation in the same context. Methodology: In order to fulfill the purpose of this study, a qualitative research strategy was used along with an inductive research approach with iterative elements. The used research design was a single case study with multiple units of analysis. The empirical data was collected at two public authorities through semistructured interviews and document studies. The empirical data was processed and analyzed through a thematic analysis, presented in themes and subthemes. Conclusion: The result of this study shows that there are multiple perspectives regarding governance of digital transformation in the Swedish public sector. The work is complex and consists of multiple stakeholders and expectations that are considered. Furthermore, portfolio management and relevant models and frameworks are used with a set goal of creating structure and ensure suitable priorities. Multiple aspects that affect governance of digital transformation in the Swedish public sector are identified to be both governmental and internal premises. Some of these are political regulations and the outside world’s development.

Titel: Valberedningen: dolda makthavare och kontrollägarens andra hand - En studie om kontrollägarens inflytande i svenska valberedningar och deras påverkan på styrelsens sammansättning Bakgrund: Tidigare forskning undersöker hur olika individuella egenskaper hos valberedningens ledamöter påverkar styrelsens sammansättning genom homosocial reproduktion. Utifrån att bolagens kontrollägare i flertalet fall finns representerad i valberedningen finns det möjligheter att även kontrollägarens närvaro har betydelse för vilka styrelsemedlemmar som nomineras. Vem kontrollägaren är och vilka intressen, mål och egenskaper denna ägare har kan vara en påverkande faktor för styrelsens sammansättning samtidigt som kontrollägarens formella maktposition skulle kunna påverkas av en eventuell informell makt som valberedningens övriga ledamöter besitter. Syfte: Studien syftar till att undersöka vilken effekt kontrollägarens representation i valberedningen får på den kvinnliga representationen i svenska börsbolags styrelser. Metod: En kvantitativ studie som tillämpar en deduktiv forskningsansats. Studiens urval baseras på noterade bolag på Stockholmsbörsens small, mid och large cap där information har inhämtats från databasen Holdings samt börsbolagens årsredovisningar och hemsidor. Slutsatser: Studien visar på tre slutsatser utifrån de empiriska resultaten. (1) Studien visar att kontrollägarens representation i valberedningen kan ge olika effekt på den kvinnliga representationen i styrelse utifrån sin ägaridentitet, vilket skulle kunna förklaras av ägarens tillgång till nätverk, institutionella känslighet eller villighet att premiera kvinnor. (2) Därmed är valberedningens sammansättning av betydelse för den kvinnliga representationen i styrelsen. (3) Institutionella ägare bör inte kategoriseras som en gemensam ägaridentitet i detta forskningsavseende då de empiriska resultaten visar på separata effekter på den kvinnliga representationen i styrelsens. / Title: Nomination committees: the hidden ruler and the control owners second hand - A study about the control owner's influence in Swedish nomination committees and their impact on the composition of the board Background: Previous research examines how different individual characteristics of the Nomination Committee's members affect the composition of the board through homosocial reproduction. Based on the fact that the company's control owners in most cases are represented in the nomination committee, there are possibilities that the control owner's presence also has a significant meaning for which board members that are nominated. Who the control owner is and what interests, goals and characteristics they have as an owner, can be an influencing factor for the composition of the board, while the control owner's formal position of power can be affected by an informal power on behalf of other members in the nomination committee. Purpose: The aim of this study is to examine the effect of the control owner's representation in the nomination committee on female representation on the boards of Swedish listed companies. Method: A quantitative study that applies a deductive research approach. The study's selection consists of listed companies on the Stockholm Stock Exchange's small, mid and large cap. Information have been collected from the database Holdings and the stock companies' annual reports and websites. Conclusions: The study shows three conclusions based on the empirical results. (1) The study shows that the control owner's representation in the nomination committee can have different effects on the female representation on the board based on their owner identity, which could be explained by the owner's access to networks, institutional sensitivity or willingness to nominate women. (2) Thus, the composition of the nomination committee is of importance for the female representation on the board. (3) Institutional owners should not be categorized under a common ownership identity in this research area, as the empirical results show separate effects on the female representation on the board.