The world is changing and the business context is no exception. One of the clearest tendencies is a tougher business climate with harder competition due to increased international trade and the expansion of the e-business. At the same time the customers are becoming more sophisticated and demanding. The last decades have also meant that tougher and more frequent demands are being aimed at the businesses from a wider variety of stakeholders; demands regarding how environmental issues, social responsibilities and business ethics should be dealt with. All of the above have driven companies towards implementation of different management systems to be able to cope with the demands as well as to ensure that these issues are being dealt with in an efficient and effective manner. The result is that there might be quite a few management systems that have to be handled, usually a time consuming and bureaucratic task. Theory in the field suggests that an integration of the different management systems is logical and profitable as well as beneficial in many other aspects. Some of the benefits that could be gained due to the holistic approach that the integrated management system (IMS) provides are an alignment of goals and strategies as well as elimination of duplications and sub-optimizations. The IMS will also provide an opportunity for companies to strive towards sustainable development in a balanced manner. Despite this not many companies have intentionally sought to integrate their management systems. Researchers within the field note that there is a lack of empirical data to support the theories regarding how companies act when integrating their management systems, knowledge that might provide insights why integration and IMSs is not more widespread.Hence it is interesting as well as theoretical motivated to further study this area, especially as IMSs might be an aid on the companies’ journey towards sustainable development, a highly important issue. This qualitative multiple case study aims to contribute with knowledge regarding how Swedish companies have handled the issue of IMS, more specific, what driving forces, opportunities and hindrances they have experienced associated with IMS. This, as the knowledge about Swedish firms is limited. The research questions are answered through interviews with managers responsible for the management systems. The findings suggest that companies with more than one management system integrates them to some degree, however not always intentionally, and that it might be a lack of clear motives, driving forces and stakeholder demands that limits further or full integration. The outcome is that integration primarily becomes a coordination of existing management systems with purpose to reduce bureaucracy and redundancies. / Företagsklimatet har de senaste årtiondena genomgått stora förändringar, de tydligaste tendenserna är hur konkurrensen blivit hårdare på grund av utökad internationell och elektronisk handel, samtidigt som kunderna blivit mer kräsna och krävande. Parallellt med detta har vi sett hur allt fler och kraftfullare krav från olika intressenter riktas mot företagen; krav på hur miljö, socialt ansvarstagande och affärsetik bör hanteras. Detta har medfört att företagen implementerat olika ledningssystem för att effektivt hantera dessa frågor. Teorin föreslår att en integrering av ledningssystemen är både logisk och lönsam såväl som i övrigt fördelaktig. Detta då ett integrerat ledningssystem har fördelen av att kunna hantera samtliga frågor på ett holistiskt sätt, bland annat kan uppkomster av dubbelarbete, suboptimeringar och konflikter mellan olika strategier och mål undvikas. Dessutom erbjuder det integrerade ledningssystemet möjligheten att på ett balanserat och effektivt sätt närma sig hållbar utveckling. Trots detta är det relativt få organisationer som medvetet har sökt integrera sina olika ledningssystem för att bättre kunna hantera olika intressenters krav och önskemål. Författare inom området påtalar att det saknas empiriskt stöd för teori kring hur organisationer praktiskt gör när de integrerar, något som annars skulle kunna erbjuda förklaringar till varför integrering inte sker i större utsträckning.Det är alltså såväl intressant som teoretisk motiverat att undersöka detta, speciellt då integrerade ledningssystem kan vara ett hjälpmedel i företagens strävan mot hållbar utveckling. Denna kvalitativa studie syftar således till att bidra med kunskap kring hur svenska företag hanterar frågan om integrerade ledningssystem; vilka drivkrafter, möjligheter och hinder de upplever inom området. Detta då kunskapen om hur svenska företag agerar kring dessa frågor är begränsad. Frågorna besvaras genom tre fallstudier, där intervjuer med ansvariga för ledningssystemen har genomförts. Resultaten indikerar att företag, dock kanske inte alltid medvetet, integrerar sina ledningssystem till en viss grad men att en avsaknad av tydliga motiv, intressentkrav och drivkrafter förklarar varför ytterligare, eller full integrering, ej sker. Detta medför att integrering i första hand innebär att en samordning av befintliga ledningssystem sker i syfte att reducera byråkrati och dubbelarbete.

Bakgrund: Sverige har bidragit med produkter, varor och tjänster på världsmarknaden under flera decennier och är en industrination som tillgodoser många arbetstillfällen i globalt och nationellt verksamma företag. Svenska koncerner omfattas av flera utmaningar som hanteras inom organisationen, det kan till exempel handla om vilka ledningssystem som används. Koncerner som har en hög förändringstakt och växer genom förvärv hamnar ofrånkomligt i strategiska frågor som vilka system och arbetssätt som de förvärvade bolagen ska använda, de koncerngemensamma eller sina egna. Syfte: Studiens syfte är att utforska och analysera ledningssystem i koncerner och deras dotterbolag men även belysa vilka utmaningar som finns med gemensamma eller egna ledningssystem. Metod: En fallstudie har utförts på en koncern inom svensk industri med teknik- och underhållstjänster i Sverige. För att besvara syfte och frågeställningar har en abduktiv ansats använts i studien. En litteraturstudie har genomförts och teori har inhämtats parallellt med datainsamlingen (empiri) från fallföretaget. Benchmarking har använts för att få en inblick i hur andra företag förhåller sig till samma typ av problematik. Datainsamlingen av det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer. Som analysmetod av det empiriska materialet har en GAP-analys samt tematisering använts. Resultat: Utifrån litteraturstudier, intervjuer och observationer visar studien flera likheter och skillnader mellan koncerngemensamma ledningssystem, integrerade ledningssystem och egna ledningssystem. Fallföretaget är en koncern som är uppbyggd av moderbolagets koncerngemensamma ledningssystem och några dotterbolag som har helt eller delvis egna ledningssystem. De utmaningar som är kopplade till koncerner och deras dotterbolag resulterar i sex större utmaningar och möjligheter som har identifierats av studien. Dessa innefattar kommunikationskanaler, medarbetarnas kunskap, medarbetarnas digitala mognad, samordningsvinster, arbetssätt och efterlevnad av krav i standarderna. Bidrag: Studien bidrar teoretiskt genom att belysa det nationella perspektivet för användandet av ett eller flera ledningssystem hos stora och lokala/eller regionala koncerner. Studien stärker befintlig forskning om vikten av engagemang och kommunikation från högsta ledningen. Det praktiska bidraget för studien ger underlag för koncerner med liknande problematik.

In recent times, sustainability has become a top management priority as well as a competitive advantage for organizations. Green-tech companies that develop and commercialize innovations and technology, that protect the environment by alleviating environmental market failures while preserving natural resources, have increased as a result. Additionally, more companies pursue corporate sustainability (CS), which is a comprehensive term that includes CSR and the long-term effects of corporate actions to maximize the organization’s contribution to SD. Management systems can help companies to achieve certain dimensions of CS, however, no single management system is comprehensive enough to capture the entire scope of CS. The most commonly used management systems related to CS are the quality management system ISO 9001:2015, environmental management system ISO 14001:2015, energy management system ISO 50001:2018, and occupational health and safety management system ISO 45001:2018. However, the adoption of multiple, separate MSs can lead to counterproductivity and difficulties in managing them. This issue is often solved by creating an integrated management system (IMS), defined as a fusion of two or more MSs. IMSs can enable the operationalization and implementation of CS into business processes and an IMS augmented with CS principles is defined as a sustainability management system (SMS). In literature, there are conceptual frameworks for the development of SMSs, but they lack empirical evidence in multiple industries and countries, especially in green-tech companies.   The study aimed to develop a framework for how green-tech companies can achieve an SMS. The aim was realized by studying state-of-the-art literature, testing the applicability of an SMS framework in a case study, evaluating the applicability, and suggesting improvements. The case study was done at a battery cell manufacturer, which was chosen because this industry faces a number of sustainability threats and is emerging rapidly parallel to the automotive industry’s electrification. The originality of the work lies in testing the applicability of the current frameworks in practice at a green-tech company.  The main contribution of this study is the development of an updated framework for the implementation of an SMS in green-tech companies, based on the literature and empirical findings. The framework provides managers with an understanding of the path towards incorporating CS and working towards a sustainable development. Another contribution is the compliance analysis which can be used to evaluate the implementation of an SMS. The authors consider the findings to be applicable to other green-tech companies and battery cell manufacturers with a sustainability-focus. The framework adapted to the case study’s circumstances shows how to apply the solution in practice. / På senare tid har hållbarhet blivit högsta prioritet i företagsledningar eftersom det många gånger innebär konkurrensfördelar för organisationer. Så kallade green-tech-företag har utvecklats i takt med nutidens hållbarhetsutmaningar, i syfte att utveckla och kommersialisera innovationer och teknik som skyddar miljön och lindrar miljömässiga marknadsmisslyckanden, samtidigt som naturresurser bevaras. Allt fler organisationer arbetar numera också med företags hållbarhetsarbete (corporate sustainability, CS) vilket är ett omfattande begrepp som innefattar, utöver alla aspekter av socialt ansvarstagande (CSR), även ett långsiktigt perspektiv till hållbar utveckling. Arbetet med CS kan underlättas med ledningssystem specialiserade i varje dimension av CS, men enbart ensamma ledningssystem kan inte åstadkomma CS. De vanligaste ledningssystemen relaterade till CS är kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2015, miljöledningssystemet ISO 14001:2015, energiledningssystemet ISO 50001:2018 och arbetsmiljöledningssystemet ISO 45001:2018. Företag som innehar flera olika ledningssystem upptäcker dock snart att det kan leda till kontraproduktivitet och svårigheter att hantera de olika systemen. Detta löses ofta genom att skapa ett integrerat ledningssystem (IMS) som definieras som en sammanslagning av två eller fler ledningssystem. Ett IMS kan möjliggöra integrering av CS in i ett företags processer och ett IMS kompletterat med CS definieras som ett hållbarhetsledningssystem (SMS). Det finns konceptuella ramverk för SMS i litteraturen, men de saknar empiri i många olika typer av industrier, företag och länder, inte minst inom green-tech.   Studien syftade till att utveckla ett ramverk för hur green-tech-företag kan uppnå ett SMS. Syftet kunde åstadkommas genom att studera aktuell SMS-litteratur, testa tillämpbarheten av ett SMS-ramverk genom en fallstudie, utvärdera tillämpbarheten och därefter föreslå förbättringsförslag gällande de studerade ramverken. Fallstudien utfördes på en battericellstillverkare eftersom denna industri står inför hållbarhetsutmaningar och växer parallellt med elektrifieringen av bilindustrin. Originaliteten i arbetet ligger i att testa tillämpbarheten för nuvarande ramverk i praktiken på ett green-tech-företag. Studiens huvudsakliga bidrag är ett uppdaterat ramverk för implementeringen av ett SMS i green-tech-företag, baserat på litteratur och empiri. Ramverket kan bidra till att öka förståelsen i företagsledningar gällande den praktiska implementeringen av operativt hållbarhetsarbete. Ett annat bidrag är verktyget compliance analysis, som utvecklades i studien för att utvärdera implementationen av ett SMS. Författarna anser att studiens resultat är tillämpbart för andra green-tech-företag men även battericellstillverkare med hållbarhetsfokus. Det anpassade ramverket visar även hur studiens resultat kan tillämpas i praktiken.