Diss. Linköping : Univ., 2005.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2009.

Då artificiell intelligens blir mer kapabel introduceras nya möjligheter för utvecklingen av AI i spel (Manuel Cebrian &amp; Iyad Rahwan 2018; Steve Rabin 2017). Dock innebär detta inte att agenter blir mer intelligenta. Istället tar utvecklingen av agenter frekvent an konstgrepp för att framhäva och förställa intelligensen av agenten (Rabin 2017). Det observeras då att teknikerna orsakar modifieringar av agentens egenskaper, exempelvis agentens förutsägbarhet (Chris Butcher &amp; Jamie Griesemer 2002; Jeff Orkin 2015; Rabin 2017). Dessa egenskaper bör balanseras för att garantera att dessa inte negativt påverkar agenten och spelupplevelsen (Robert Valdes 2004; Baylor Wetzel &amp; Kyle Anderson 2017; Mark Johnson 2019). Denna undersökning menade att redogöra hur konstgrepp som påverkar egenskaper som förutsägbarhet och svårighet också påverkar agentens skenbara intelligens. Agenten placerades i en spelprototyp, ett stealth-actionspel. Två olika spelargrupper spelade och besvarade ett frågeformulär. Endast en av spelargrupperna spelade med konstgreppen. Resultaten visade att dialogsystem, i undersökningens kapacitet, uppfattades men garanteras inte bidra till agentens förutsägbarhet. Svårighetsmanipulation observerades däremot ha möjligheten att bidra till intelligensbedömningen. Framtida studier bör mer utförligt undersöka dialogsystem och möjligtvis fler konstgrepp. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Bakgrund: Artificiell intelligens är en samling tekniker som har förmåga att visa människoliknande drag. Användning, investering och utveckling av AI ökar och hoppas kunna lösa framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. I takt med denna utveckling behöver sjuksköterskan mer förståelse för hur AI fungerar och kan användas.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka användningen av artificiell intelligens i sjuksköterskans omvårdnadsarbete på sjukhus.  Metod: Litteraturstudien har utgått från Rosén (2023) granskningsprocess för en systematisk litteraturstudie. Två databaser användes, CINAHL och PubMed. Urvalsprocessen utfördes enligt PRISMA flödesdiagram. Kvalitetsgranskningen genomfördes utifrån Forsberg och Wengström (2020) granskningsmallar. Resultatet är baserat på åtta artiklar.  Resultat: Resultatet presenteras enligt tre teman; Upptäcka förändringar i hälsotillstånd, Socialt stöd samt Undervisa och informera. Slutsats: I resultatet framkommer det att användningen av artificiell intelligens kan upptäcka hälsoförändringar som fall och trycksår, minska risken för återinläggningar och läkemedelsbiverkningar samt tidigt identifiera sepsis. Artificiell intelligens kan användas som socialt stöd samt i information och undervisningssyfte.

<p>Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning. Intelligens ses som medfött, men det påtalas att ansträngning behövs för att utvecklas. Gruppens känsla av sammanhang är signifikant lägre än för en svensk allmänbefolkning. Bättre stöd och mer förståelse för särbegåvningen kan leda till att denna i högre grad utvecklas och, för vissa, ge ökad livskvalitet.</p>

<p>Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.</p>