Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning. Intelligens ses som medfött, men det påtalas att ansträngning behövs för att utvecklas. Gruppens känsla av sammanhang är signifikant lägre än för en svensk allmänbefolkning. Bättre stöd och mer förståelse för särbegåvningen kan leda till att denna i högre grad utvecklas och, för vissa, ge ökad livskvalitet.

Arbetets syfte är att ta reda på vad livskunskap är, varför och hur det ska arbetas med i svenska skolor. Kvalitativ metod har använts för att se hur livskunskap ser ut och hur det fungerar. Det material som har använts har analyserats med hjälp av kvalitativ metod. Resultatet visar att livskunskap är svårt att sätta en förklaring på samtidigt som det är många som har försökt sig på det. Livskunskap är ett populärt ämne i dagens skolor och materialet som används flitigast kallas Livsviktigt. Främsta anledningen till att det undervisas är den negativa utveckling som skett hos ungdomar de senaste åren. De lider bland annat av depressioner, är aggressiva och skolkar i större utsträckning nu än förr. I denna undersökning finns ingen koppling att dra till om livskunskap är det rätta sättet att tackla ovanstående problem utan den största slutsatsen som går att dra är att det som handlar om livskunskap redan står med i befintliga styrdokument.

En hög levnadsstandard och materiell välfärd är ingen garanti för att människor är lyckliga och tillfredsställda med sina liv. Förmågan att ta hjälp av våra känslor kan också påverka vår syn på livet. Emotionell intelligens (EI) - förmågan att identifiera och hantera emotioner - har visat sig ha en positiv inverkan på livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband utifrån fyra EI-förmågor: uppfatta och använda emotioner samt hantera egna och andras emotioner. Vidare syftade studien till att undersöka om kön, ålder och utbildning har betydelse för EI. Sextio deltagare besvarade självskattningsskalor om EI och livstillfredsställelse. Resultatet visade att hög total EI samt alla fyra underdimensionerkorreleradesignifikantmedhög livstillfredsställelse, men endast förmågan att hantera egna emotionervarenmarginelltsignifikantprediktorav livstillfredsställelse. Det fanns ett positivt samband mellan kön och EI men varken ålder eller utbildning var relaterade till EI. Resultaten indikerar att en individs förmåga att reglera sina emotioner till viss grad gör det möjligt för personen att påverka sin livstillfredsställelse.

Denna studie utforskar användningen av artificiell intelligens (AI) inom stadsplanering ochdess potential att revolutionera traditionella processer för stadsutveckling. Med en växandeglobal urbanisering står stadsplanerare inför utmaningar som trafikstockningar,energiförvaltning och infrastrukturoptimering. AI presenteras som ett kraftfullt verktyg för atthantera dessa utmaningar genom effektivisering och optimering av stadsplaneringsprocesser.Genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma stadsplanerare identifierades en generelltpositiv inställning till AI-teknologins roll i stadsplanering. Planerarna betonade AI:s förmågaatt förbättra beslutsprocesser och öka effektiviteten i stadsutvecklingsprojekt. Studien belyserockså potentiella risker och utmaningar med AI, inklusive etiska frågeställningar och behovetav adekvat reglering för att hantera datasekretess och säkerhet.Slutligen rekommenderar studien fortsatt forskning inom området, särskilt i form avinterdisciplinära studier som inkluderar fler perspektiv från olika aktörer i stadsutvecklingen.Sådan forskning skulle kunna ge en djupare förståelse för AI:s långsiktiga effekter påstadsplanering och bidra till utvecklingen av mer hållbara och inkluderande urbana miljöer.

Influeringsmetoder - metoder för att övertyga köpare - kan vara ett av fastighetsmäklarens viktigaste verktyg i sin försäljning. Denna studie syftade till att studera vilka influeringsmetoder mäklare använder sig av i praktiken och hur motivation, emotionell intelligens, ansvar och företagskultur påverkar deras användning av metoder. För att undersöka det utfördes först deltagande observationer som visade att metoder som ska bekräfta eller förstärka spekulanters val inte användes utan enbart de som kan påverka deras bedömning av alternativen. Det följdes sedan av intervjuer som visade att variablerna kan påverka hur mäklaren använder influeringsmetoder, men studien har inte kunnat ge några entydiga svar på hur. Sammantaget framstår det bland annat som att fastighetsmäklarens roll som opartisk kan vara förenat med problem då de vanligtvis ersätts med provision för sitt arbete.

Artificiell intelligens (AI) är något som idag blivit en stor del av vårt samhälle och användningsområdena ökar för varje dag som går. AI inom rekrytering är dock ett relativt nytt fenomen, där företag just nu står i startgropen med en implementation av verktyget. Inom en bransch där människor står på båda sidor om tekniken, både som användare och som givare, är det intressant att se hur attityderna gentemot tekniken ser ut. Framförallt då mjuka värden och etik är centrala delar vid en rekryteringsprocess. Forskningen inom området är idag begränsad vilket har resulterat i att innevarande studie kommer att undersöka följande: 1) Vad har Sveriges företag respektive befolkning för generella attityder gentemot artificiell intelligens inom rekrytering? 2) Finns det attitydskillnader mellan Sveriges företag och befolkning gentemot artificiell intelligens inom rekryteringsprocessens olika steg? Utifrån detta vill studien skapa en bredare förståelse för hur användningen av AI inom rekryteringsprocessen ser ut just nu, samt hur användningen kan komma att se ut i framtiden. Då studien fokuserar på attityder har teorier såsom diffusion of innovation theory och technology acceptance model använts för att stödja undersökningens resonemang. Teorier kring artificiell intelligens samt rekrytering har också använts för att förstärka studiens grundantaganden kring området. Tillsammans har teorierna legat till grund för studiens empiriska insamling av data, som via en kvantitativ och komparativ metod i form av enkäter har distribuerats till grupperna Sveriges företag och befolkning. Utifrån studiens empiri och analys fastställs de generella attityderna, där företag såväl som befolkning uppvisat positiva attityder till användningen av AI inom rekryteringsprocessen. I en statistisk analys av resultaten har dock attitydskillnader grupperna emellan framkommit i tre av rekryteringsprocessens åtta steg: intervjuer, beslut om vem som ska anställas samt uppföljning. Detta härleds till etiska riktlinjer, där människan med dess mjuka värden och egenskaper står i fokus, vilket en algoritm i dagsläget inte kan hantera. De slutsatser som dras är att företag bör arbeta för att stänga attitydgapet genom att informera, kommunicera och motivera varför de med hjälp av AI i de olika stegen av sin rekryteringsprocess bättre kan ta beslut. Med stöd i tidigare forskning kommer implementationen av verktyget att öka, vilket leder till att attityderna kommer att formas därefter. Studiens resultat indikerar därmed att attityderna gentemot artificiell intelligens inom rekryteringsprocessen kommer att förändras i en positiv riktning i takt med att fler företag väljer att använda verktyget, så länge implementationen sker på rätt sätt.

Konflikter är ett vanligt förekommande fenomen i livet och hanteras oftast individuellt från person till person. Individer är dock olika bra på att hantera och förstå emotioner vilket kan ha en koppling till vilken nivå av emotionell intelligens (EI) de besitter. Syftet med denna studie var att undersöka den emotionella intelligensens samband med individers konflikthanteringsförmåga, det undersöktes även explorativt om det fanns någon skillnad i emotionell intelligens och konflikthanteringsförmåga beroende på kön. Datainsamlingen skedde genom kvantitativ enkätundersökning. Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan EI och konflikthanteringsförmåga. Även oberoende t-test genomfördes med kön som variabel där det framkom att kvinnor var mer villiga att kompromissa än män. Resultatet diskuteras i ljuset av tidigare forskning.

<p>This work studies constraint mechanisms in frame-based knowledge representation systems with the aim of improving the knowledge modelling abilities of the TrollCreek system. TrollCreek is an implementation of Creek, an architecture for case based reasoning (CBR) that uses an explicit frame-based knowledge model to guide the CBR process. The objective of this project is to develop a constraint mechanism for TrollCreek. In doing this the earlier Lisp implementation of Creek and four other frame-based systems are examined with emphasize on their constraint mechanisms. Based on these systems a constraint mechanism for TrollCreek is discussed and specified. The part of the mechanism considered most central is implemented and evaluated.</p>

<p>In testing the viability of automatic knowledge-acquisition, using simple techniques and brute force on the Internet, a system was implemented in Java. Techniques from both multi-agent system and swarm intelligence paradigms were used to structure the system, improve searches, increase stability and increase modularity. The system presented relies on using existing search-engines to find texts on the World Wide Web, containing a user-specified key-word. Knowledge is identified in the texts using key-sentences, terms related to the key-word becomes new key-words in an incremental search. The result is expressed as sentences in a KR-language. The answers from a run were often interesting and surprising, and gave information beyond an encyclopedic scope, even if the answers often contained false information. The results of the implemented system verified the viability of both the designed framework and the theory behind it.</p>

<p>The work in this thesis is about natural language processing and understanding, within the context of artificial intelligence research. What was attempted to achieve here was to investigate how meaning is contained in language, particularly with respect to how that information is encoded and how it can be decoded, or extracted. The aspects deemed most relevant for this quest was automated processing of the syntactic structure of sentences, and their semantic components. Artificial neural networks was chosen as the tool to perform the research with, and as such part of the goal became research on connectionist methods. A side-goal of interest was to look into the possibility of using insight into neural networks to gain deeper understanding of how the human brain processes information, particularly language. This area was not explicitly focussed on during the research. The methodology selected for achieving the goals was to design and implement a framework for developing neural network models, and further to implement NLP and NLU systems within this framework. The systems selected to explore and implement were: a parser for handling the syntactic structure and a symbol grounding system for dealing with the semantic component. A third system was also implemented for investigation into an evolutionary-based communication model on the development of a shared vocabulary between autonomous agents. All implementations were based on recent research and results by others.</p>