Konflikter är ett vanligt förekommande fenomen i livet och hanteras oftast individuellt från person till person. Individer är dock olika bra på att hantera och förstå emotioner vilket kan ha en koppling till vilken nivå av emotionell intelligens (EI) de besitter. Syftet med denna studie var att undersöka den emotionella intelligensens samband med individers konflikthanteringsförmåga, det undersöktes även explorativt om det fanns någon skillnad i emotionell intelligens och konflikthanteringsförmåga beroende på kön. Datainsamlingen skedde genom kvantitativ enkätundersökning. Resultatet visade att det inte fanns något samband mellan EI och konflikthanteringsförmåga. Även oberoende t-test genomfördes med kön som variabel där det framkom att kvinnor var mer villiga att kompromissa än män. Resultatet diskuteras i ljuset av tidigare forskning.

Syfte med den här studien är att få en ökad förståelse för barns konflikter på förskolans gård i den fria leken. Vi upplevde att vi hade en saknad av kunskap kring barns konflikter och valde därför att undersöka detta i den här studien. Det har vi gjort genom att observera hur konflikter uppstår, hur barn hanterar det i förskolans utegård samt om och i så fall på vilket sätt miljön och omgivningen påverkar konflikter. Analysen har sin utgångspunkt i olika begrepp som tillträdesstrategier, tolkande reproduktion och skyddande av interaktivt utrymme. Vi använder även andra teorier som förklarar olika orsaker till konflikter och konflikthanteringsstilarna; undvikande, kompromiss, konkurrens och anpassning. Studien utgår från en kvalitativ observationsstudie med hjälp av fältanteckningar med fokus på barns interaktioner och samspel. Vårt forskningsresultat visar att orsaker till konflikt kan främst bero på att barn har olika tankar om lekens riktning men det kan även bero på konkurrens om attraktiva föremål eller platser eller missförstånd i kommunikationen. Det visade på att även att miljön ibland bidrog till uppkomsten av konflikter, som exempelvis trånga eller skymda utrymmen.

Sambandet mellan emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten “The Assessing Emotion Scale” och “ The Dutch Test for Conflict Handling” användes på 100 studenter för att bedöma graden av emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan “Samverkan” och “Kompromiss” till nivå av emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män. Resultaten av denna studie visade att sättet att lösa konflikter inte är könsberoende utan tycks vara mer relaterade till individuella egenskaper hos varje person. Dessutom tycks personer med högre grad av emotionell intelligens föredra “Samverkan” och “Kompromiss” i konflikter. / The relationship between emotional intelligence and conflict management is an area, which is relatively poorly researched especially in a university environment. In the present study, the effect of level of emotional intelligence on preference for varying styles of conflict management is investigated. The research instruments “The Assessing Emotion Scale” and “The Dutch Test for Conflict Handling” were given to 100 students in order to assess level of emotional intelligence and preference for conflict management style. Results indicated that neither level of emotional intelligence nor conflict management styles were statistically significantly influenced by gender. A strong association between “Problemsolving” and “Compromising” to level of emotional intelligence was seen in women. In men, this association was not seen. The results of this study indicate that styles to resolve conflict were not directly gender related, but rather related to the qualities shown by each individual. Additionally, individuals with a higher level of emotional intelligence preferred “Problemsolving” and “Compromising” in conflict management.

Studiens syfte är att undersöka hur konflikter uppstår och hanteras i barns fria lek på en förskola. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att uppnå syftet: Hur uppstår konflikter mellan barn och vad utlöser dem? Hur ser konflikternas innehåll och struktur ut? Hur hanterar barnen själva de konflikter som uppstår? Studien utgår från teorier om konflikthantering, lekregler, verbal och icke-verbal kommunikation, immanent pedagogik och självreglering vilka vi använt oss av som analysverktyg. Genom filmade observationer och fältanteckningar av barns lek och konflikter samlades materialet in och kvalitativ forskningsmetod användes. Studiens resultat visar att de flesta konflikter som uppstår i barns fria lek handlar om tillgången till föremål såsom till exempel kuddar, lego, ringar, mjukdjur et cetera. Andra mindre förekommande typer av konflikter är, exempelvis, när barn retas, när bristande kommunikation leder till missförstånd samt när barn ställs utanför andras gemenskaper. En bidragande faktor till konflikternas uppkomst är otillräcklig kunskap kring lekens regler. Barn använder såväl verbal som icke-verbal kommunikation när de kommer i konflikt samt löser dessa genom olika konflikthanteringsstilar och självreglering. Det finns tydliga skillnader i konflikternas struktur och innehåll beroende på deltagarnas kön.

Syfte: Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur olika ledarskapsstilar påverkar konflikthantering bland chefer inom bank. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod använts för att samla in data. För att samla in det empiriska materialet har vi använt oss utav semistrukturerade intervjuer med sex respondenter. Till grund för vår studie har vi använt oss utav tre olika ledarskapsstilar och fem olika konflikthanteringsstilar. Materialet har analyserats mot de valda stilarna. Resultat och slutsats: Vår studie har visat att den transformativa ledarskapsstilen samt att den tillmötesgående konflikthanteringsstilen är dem mest använda i vår studie. Studiens resultat har också visat att Examensarbetets bidrag: Vår studie har bidragit med en ökad förståelse för ämnet genom en kvalitativ metod. Studie har även bidragit till ett ytterligare perspektiv i form utav en bransch som vi inte sett tidigare. Genom detta bidrag ser vi att banker inom Sverige kan använda sig utav vår studie samt fortsatt forskning inom ämnet. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag för framtida forskning är att studera ämnet inom samma bransch fast inom ett och samma företag. Detta för att på så sätt se om det finns skillnader inom ledarskapet och konflikthantering på samma arbetsplats. Förslag på vidare forskning skulle också kunna vara att använda sig utav både enkät och intervju för en bredare syn på ämnet samt en större målgrupp. / Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how different leadership styles affect conflict management among managers in banking. Method: In this study, a qualitative method has been used to collect data. To collect the empirical material, we have used semi-structured interviews with six respondents. As a basis for our study, we have used three different leadership styles and five different conflict management styles. The material has been analyzed against the chosen styles. Results and conclusions: Our study has shown that the transformative leadership style is the most common and that the accommodating conflict management style is the most common. The results of the study have also shown that a high degree of transformative leadership is linked to the collaborative and accommodating conflict management style. A high degree of transactional leadership is linked to the compromising and accommodating conflict management style. The study also shows that it is common for a leader to use parts from different leadership styles and that it is common for leaders to use different conflict management styles depending on the conflict situation. Contribution of the thesis: Our study has contributed to an increased understanding of the subject through a qualitative method. The study has also contributed to an additional perspective in the form of an industry that we have not seen before. Through this grant, we see that banks in Sweden can make use of our study and continued research in the subject. Suggestions for future research: Our proposals for future research are to study the subject within the same industry but within one and the same company. This is to see if there are differences in leadership and conflict management in the same workplace. Suggestions for further research could also be to use both a questionnaire and an interview for a broader view of the subject and a larger target group.

It is proposed that goal pursuit is related to how we resolve conflicts with others, and with our psychological well-being. The aim of the current study was to investigate whether there is an association between individual’s interpersonal goals (compassionate and self-image goals), conflict management style (integrating, compromising, obliging, dominating and avoiding), and psychological well-being. To further investigate the role of interpersonal goals, we designed a self-report questionnaire to measure the preference of compassionate goals as opposed to self-image goals in social conflict situations. Seventy university students completed an on-line questionnaire. The results showed that compassionate goals are negatively associated with dominating style, and positively associated with integrating, compromising and obliging style. Self-image goals correlated positively with dominating style, and negatively with integrating style. Furthermore, individuals with higher levels of self-image goals have a consistent way of dealing with conflicts in different situations. There was no statistically significant association between psychological well-being and interpersonal goals or conflict management style. The results are discussed in light of previous findings and concrete suggestions for further research are presented. / Det föreslås att ens strävan efter ett mål är relaterat till hur man löser konflikter med andra, och vårt psykiska välmående. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan individers interpersonella mål (medkännande och självbildsmål), konflikthanteringsstil (integrerande, kompromissande, tjänstvillig, dominerande och undvikande), och psykologiskt välmående. För vidare undersökning av interpersonella måls roll, designade vi ett självrapport frågeformulär för att mäta preferens av medkännande mål i motsats till självbildsmål i sociala konfliktsituationer. Sjuttio universitetsstudenter slutförde online frågeformulären. Resultatet visade att medkännande mål är negativt associerade med dominerande stil, och positivt med integrerande, kompromissande och tjänstvillig stil. Självbildsmål korrelerade positivt med dominerande stil, och negativt med integrerad stil. Dessutom, individer med höga nivåer av självbildsmål hanterar konflikter på ett konsekvent sätt genom olika situationer. Det var inget statistiskt signifikant samband mellan psykologiskt välmående och interpersonella mål eller konflikthanteringsstilar. Resultaten är diskuterade med hänsyn till tidigare fynd och konkreta förslag på framtida forskning är presenterad.