Bakgrund: År 2016 blev det möjligt för ensamstående kvinnor i Sverige att genomgå assisterad befruktning. Nuvarande forskning har bristfällig kunskap om kvinnors erfarenheter av mötet med vårdpersonal och fokuserar mestadels på varför kvinnor frivilligt väljer assisterad befruktning och uppfostra barnen som ensamstående. Syfte: Att beskriva ensamstående kvinnors erfarenheter i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i samband med assisterad befruktning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio kvinnor från föreningen för frivilligt ensamstående mödrar intervjuades individuellt i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades fyra kategorier: Kvinnors syn på fertilitetsvård i Sverige, Bemötande från vårdpersonal, Stöd från vårdpersonal samt Betydelsefulla faktorer för god vård. Kvinnorna var tacksamma över möjligheten att genomgå assisterade befruktning i Sverige och kunna bli moder. Kvinnorna hade både positiva och negativa erfarenheter av bemötande och stöd från vårdpersonal. Kvinnorna hade önskan om god vård och samma bemötande som ges till par vid assisterad befruktning, graviditet och förlossning. Det beskrevs att hälso- och sjukvården fortsatt är normativ och behöver utvecklas. Utbildnings- och informationsmaterial behöver uppdateras för att inkludera fler familjekonstellationer. Konklusion: Mer kunskap och utbildning för vårdpersonal kan leda till mer normmedvetet förhållningssätt vilket kan leda till mer jämlik vård för alla.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how teachers in primary school reason on their way to meet and communicate with children who have ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Research questions of the study were as follows: How does teachers in primary school reason about their way to communicate with children with ADHD? Do the teachers use some specific methods or means of communication with students who have ADHD? Do the teachers reason about their way how to handle conflicts with students who have ADHD? I collected my empirical material through a qualitative interview method. My theoretical starting points were interaction theory and the socio-cultural perspective. I have used these theories to analyze my material. The material has also been analyzed and set against previous research on children with ADHD, and against the background. The results show that all of the informants believe that communication and to build relationships with children who have ADHD have a significant role in these children to get a good education. The result shows that work with children who have ADHD are complex and constantly need to be evaluated and developed for the individual.

Listan över influerare som har gjort skönhetsingrepp kan göras lång. För att nämna ett exempel har Bianca Ingrosso med ett följarantal på 343 000 på Youtube talat öppet om att hon gjort lipfillers (Ingrosso, 2020). Dessa inlägg där influerare talar om hur de korrigerar sin kropp i kombination med att de unga är i majoritet på internet och sociala medier (Svenskarna och internet 2019) ligger till grund för vår vilja att genomföra denna undersökning. Syftet med denna studie är att undersöka hur influerares reklam och framställning av skönhetsingrepp kan skapa betydelse för hur unga kvinnor ser på den egna kroppen. För att genomföra studien har vi använt oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 15–17 år. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och materialet har sedan analyserats för att besvara våra frågeställningar. Utifrån våra intervjuer kan vi se att influerares sätt att tala om och göra reklam för skönhetsingrepp har betydelse för unga kvinnors attityder till den egna kroppen. Några av respondenterna har även uttryckt att de blivit osäkra gällande sin egen kropp efter att ha sett inlägg gällande skönhetsingrepp från en influerare. Vi kan tydligt se att respondenterna tror att unga kvinnor är den grupp som påverkas mest av influerares framställning av skönhetsingrepp. Intervjuerna visar att respondenterna tar del av ett dominerande skönhetsideal på sociala medier och de beskriver idealet som att man ska vara smal, lång och vacker. Vi kan tydligt se, genom de analyserade intervjuerna, att de unga kvinnorna som deltog i denna studie är kritiska till influerare som talar om och gör reklam för skönhetsingrepp, då de tycker att det uppmanar andra till att korrigera sin kropp. Trots kritiken så spelar influerare en stor roll i de unga kvinnornas liv och de uttrycker att de får inspiration av influerare gällande var och vad man äter, hur man klär sig och hur man tränar. Vi kan därmed se en viss ambivalens i respondenternas svar då de följer specifika influerare samtidigt som de riktar kritik gentemot dessa. / The list of influencers who has had cosmetic procedures done can be made long. To mention one example, Bianca Ingrosso with 343 000 followers on Youtube, has spoken openly about her lip fillers (Ingrosso 2020). These types of posts, where influencers talk about how they correct their body, in combination with the fact that young people are a majority of the internet and social media users (Svenskarna och internet 2019) forms the basis of our motivation to conduct this study. This study aims to analyze whether, and if so, how influencers advertising and speech about cosmetic procedures contribute in creating meaning regarding how young women view their own body. This study was conducted with six qualitative interviews, with women in age 15-17. The interviews have been recorded and transcribed and the material has been analyzed to answer our research questions. Throughout our analyzed interviews can we see that influencers' speech and advertising about cosmetic procedures are meaningful regarding young women's attitudes to their own body. Some of the respondents expressed that they felt insecure about their own body after seeing an influencer talk about cosmetic procedures. We can also see that the respondents think that young women as a group of people are affected by influencers' opinions about cosmetic procedures. In the interviews, we can also see that the respondents take part in constructing a dominating beauty ideal on social media and they define the ideal as being skinny, tall and beautiful. Clearly the young women who took part in this study are critical of how influencers talk and do commercials about cosmetic procedures, they think influencers tell others to correct their body. Despite the criticism, the young women in this study are still inspired by influencers, regarding where and what they eat, how they dress and how they work out. We can clearly see some ambivalence in the way the respondents answer as they follow specific influencers while they also are criticizing them.