Syftet med vår studie är att öka kunskapen om vilka erfarenheter elever har av fjärrundervisning. Vi har utgått från nedanstående frågeställningar: Vilka möjligheter och utmaningar upplever elever med fjärrundervisning? Hur upplever elever som tidigare har haft modersmålsundervisning i klassrummet skillnaden jämfört med fjärrlektioner? Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Elva elever med erfarenhet av fjärrundervisning intervjuades. Eleverna går på högstadiet och gymnasiet. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Resultatet visar att fjärrundervisning ger fler elever möjlighet att delta i modersmålsundervisning. En del respondenter upplever också den digitala tekniken som spännande och praktisk i undervisningen. Fjärrundervisning uppskattas också på grund av att den ger möjlighet till flexibel schemaläggning. Den största utmaningen respondenterna tar upp är problem med tekniken, både när det gäller utrustningen och mjukvaran. Få respondenter har en handledare på skolan som kan hjälpa dem att lösa dessa problem. Det förekommer också problem med att hitta lämplig lokal för undervisning. Några av respondenterna säger också att de föredrar klassrumsundervisning.

I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik. Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som -elevaktiv eller inte, -mer eller mindre baserad på bokstudier, -inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter. Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning. För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än kvinnliga elever i skolan.

<p>I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några</p><p>svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik.</p><p>Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har</p><p>fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som</p><p>-elevaktiv eller inte,</p><p>-mer eller mindre baserad på bokstudier,</p><p>-inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter.</p><p>Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning.</p><p>För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av</p><p>konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett</p><p>tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur</p><p>lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur</p><p>styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på</p><p>ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov</p><p>mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten</p><p>i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare</p><p>forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna</p><p>preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även</p><p>preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än</p><p>kvinnliga elever i skolan.</p>

This report presents a thesis done at the programme Master of Science in Engineering and Education at KTH and SU. This project aims to create a laboratory work trying to inspire students for the technical subjects (mathematics, physics, technology and computer science) and is conducted at the department IfU at RWTH University in Aachen, Germany. It is a part of the project RoboScope, developed in Germany to inspire young people to study more engineering. This laboratory work uses Lego Mindstorms and the students should work with robotics. The laboratory work is based on a theme; the students will build a robot that can complete a specific task, a rescue task in a nuclear power plant. The new parts in the laboratory work “Rescue Work” involve more interactivity, higher degree of freedom, older students and the programming is made in Java. The laboratory work uses the model of Brall. Evaluation of the laboratory work has been done together with colleagues at IfU and a group of school students. / Denna rapport redovisar ett examensarbete gjort på programmet Civilingenjör och Lärare på KTH och SU. Examensarbetets syfte är att skapa en laboration för att försöka inspirera studenter till de tekniska ämnena (matematik, fysik, teknik och datavetenskap) och är genomfört vid institutionen IfU på universitetet RWTH i Aachen, Tyskland. Den är en del av ett projekt RoboScope, drivet i Tyskland för att inspirera fler elever till att studera till ingenjörer. Denna laboration använder sig av Lego Mindstorms och studenterna arbetar med robotik. Laborationen utgår från ett tema och studenterna ska bygga en robot som kan genomföra den specifika uppgiften de blir tilldelade. Uppgiften är en räddningsaktion i ett kärnkraftverk. De nya delarna i denna laboration involverar mer interaktivitet, högre frihetsgrader, äldre elever och programmeringen genomförs i Java. Laboration använder sig av modellen av Brall. En utvärdering är gjord tillsammans med kollegor på IfU och en grupp av studenter.