År 1977 stängdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gången. Några år senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmål.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intresseväckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som många museer idag tillämpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berättande med bild och text, och från detta skapades sedan den fiktiva berättelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvärderades sedan i två separata undersökningar, den ena mot målgruppen (grundskoleelever i årskurs 4 – 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. Frågeställningarna gällde huruvida den visuella novellen lämpar sig som intresseväckande material samt om det fiktiva i berättelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare.

Denna studie undersöker interaktivt berättande och lärande på webben som medium. Syftet är att studien ska resultera i kunskap om hur man kan gå tillväga för att skapa en interaktiv berättelse som kommunicerar och lär ut till målgruppen. Det grundläggande forskningsproblemet som försökte lösas var att besvara hur man kan skapa en interaktiv berättelse som genom sina komponenter assisterar i att lära ut till målgruppen. Studien har haft kvalitativa fokusgruppsintervjuer som metod. I anslutning till fokusgruppsintervjun hölls en workshop med inslag av co-design. Detta för att undersöka målgruppens syn på interaktivt berättande och lärande på webben. Målgruppen har definierats som digital natives i åldern 18–25 år. Valet av målgrupp motiveras med att de spenderar en övervägande stor tid på internet. Det teoretiska ramverket för studien är teorier som berör interaktivt berättande, co-design samt lärande. Studien utgick från detta ramverk i analysen av insamlade data från fokusgruppen. Därefter skapades en prototyp baserat på resultatet från studien och efter det utvärderades prototypen tillsammans med två deltagare från tidigare fokusgrupp. Genom analysen framkom flera insikter utifrån målgruppens syn på interaktivt berättande. Några av dessa insikter var att de interaktiva aspekterna av webbsidan ska harmonisera med innehållet. Webbsidan ska vara dynamisk och multisensorisk, bild och ljud ska assistera övrigt innehåll. En webbsida med en hög grad interaktivitet är möjligen fördelaktig för att skapa engagemang och få uppmärksamhet men kan samtidigt vara förvirrande i brist på struktur. Detta sammanfattades och konkretiserades i en första iteration av prototypen. Uppsatsen presenterar en lösning på problemet gällande hur en interaktiv berättelse kan användas för att lära ut på webben. Prototypen som skapades är en möjlig lösning på denna problematik. Implikationer till fortsatt forskning är att undersöka den äldre målgruppen digital immigrants. / This study investigates interactive storytelling and learning on the web as a medium. The aim for this study is to result in knowledge of how to create interactive storytelling that through its components communicate with and educate the target group. The core research problem that we attempted to solve was; how to create an interactive story that educates the target audience. This study has had a qualitative research method, specifically focus groups. Within the focus group interview, a workshop with elements of co-design was included. The reason for this was to investigate the audience's view of interactive storytelling and learning on the web. The target group has been defined as digital natives within the age span of 18 – 25 years. The reason for choosing this target group is motivated by them spending a predominantly large amount of time on the Internet. The theoretical framework for this study is theories in relation to interactive storytelling, co-design and learning. This theoretical framework was used in the analysis of the data collected during the focus group interview. A prototype was created based on the results of the study. The prototype was then evaluated together with two participants from the previous focus group. The analysis revealed several insights based on the audience's view of interactive storytelling. In the following text, some of the insights are described. The interactive aspects of the webpage should harmonize with the content. The webpage should be dynamic and multisensory, images and sound should assist other content. A webpage with a large amount of interactivity might be advantageous for gaining the users interest and attention but can also be confusing if lacking in structure. This information was summarized and applied in the creation of the first iteration of the prototype This essay presents a solution to the question of how an interactive story can be applied and used for education on the web. The prototype created is a possible solution to this problem. Implications for further research could be to investigate an older target group, such as digital immigrants.

Studien undersöker spelares immersion i spel med miljöberättande. Miljöberättande är en teknik där man berättar genom miljön och det är upp till spelaren att försöka tolka informationen given och därefter forma ett narrativ. Immersion är känslan av att bli ”uppslukad” av en aktivitet. Studien gör en litteraturöversikt över båda termerna för att få kunskap om dem och därefter applicera tekniker från dem på två prototyper. Dessa utvecklades med samma innehåll, där endast den ena har beskrivande text. Därefter utfördes en undersökning utformad efter en metod för att mäta immersion som använder avbrott i spelandet. Deltagarna i studien fick spela den ena eller andra prototypen och fick även svara på en enkät innan, under och efter spelandet. Resultatet visade att det fanns en skillnad i graden av immersion mellan prototyperna. Motivationerna och känslorna hos deltagarna liknande varandra, men det fanns skillnader. I ett framtida arbete kan det bland annat vara av intresse att undersöka om metoden fungerar. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Forskning visar att en narrativ inramning kan bidra till att fakta blir lättare för icke-experter att ta till sig och i kombination med mobil teknik öppnas möjligheterna för alternativa sätt att berätta en historia på. Följande studie presenterar arbetsprocessen av en icke-platsberoende prototyp som verktyg för konceptframställan vid platsbaserat interaktivt berättande. Processen på sex månader inkluderade samarbete med nätverket GeoForum Skåne och fokuserade på naturområden i närheten av Höör, Skåne, i syfte att synliggöra och lyfta fram platsernas geokulturella och naturliga resurser för barn och unga. Fem respondenter testade och utvärderade prototypen på distans för att därefter delta i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att prototypen, med vissa reservationer, har potential som verktyg för konceptframställan; kombinationen av linjärt narrativ, hyperlänkar med storydelar och upplåsbara berättelsefragment samt funktioner som fungerar som belöning uppskattades generellt av respondenterna. För att optimeras inför eventuell framtida vidareutveckling nämns emellertid ett antal förbättringsområden.

Bakgrund: I samband med den teknologiska utvecklingen har begreppet interaktivitet blivit allt mer omdiskuterat, inte minst vid framställning av interaktiva berättelser. Interaktiv storytelling är ett relativt nytt forskningsområde som öppnat upp för ett nytt sätt att driva marknadsföringskampanjer på. Däremot har ingen forskning påträffats gällande hur en interaktiv marknadsföringskampanj kan drivas och visualiseras på sociala medier med hjälp av omröstningsfunktioner. Studien anses därav vara betydande förutvecklingen av ett nytt tillvägagångssätt för verksamheter att interagera med sin målgrupp. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga processen för hur företag kan driva och visualisera interaktiva marknadsföringskampanjer, på sociala medier. Metod: Studien lutar sig mot en design och skapande strategi där en kombination av olika metoder har används för insamling av relevant data. Metoderna utgjordes av en kvalitativ litteraturstudie, en visuell innehållsanalys, tre webbenkätundersökningar samt en prototypframställning. Metoderna har insamlat data genom ett iterativt förhållningssätt. Urvalet av den visuella innehållsanalysen utgjordes av totalt 20 marknadsföringskampanjer med storytelling som metod. Urvalet för webbenkätundersökningarna utgjordes av bekvämlighetsprincipen där urvalet bestod av 677 grafiska designers. Resultat: Resultatet av studien visar att det är möjligt att skapa en interaktiv kampanj med hjälp av tillgängliga omröstningsfunktioner på sociala medier, där två till sex parallella handlingar möjliggörs via omröstningar. Vidare resulterade studien i en prototyp av en interaktiv kampanj med två parallella handlingar. Slutsatser: Studiens samlade resultatbild presenteras som en processkarta vars uppgift är att guida företag att visualisera och driva interaktiva marknadsföringskampanjer på sociala medier. / Background: With the technological development, the concept of interactivity has become increasingly debated, not only in the prodution of interactive stories. Interactive storytelling is a relatively new area of research, which has opened a new way of running a marketing campaign. However, no research has been found regarding how an interactive marketing campaign can be run and visualized, on social media. The study is therefore, considered significant for the development of a new approach for businesses to interact with their target audience. Purpose: The purpose of this study is to map out the process for how companies can run and visualize interactive marketing campaigns, on social media. Method: The study used design and creative as a strategy, where the methods used consisted of a qualitative literature study, visual content analysis, three web surveys and prototyping. The methods have collected data through an iterative approach. The selection of the visual content analysis consisted of a total of 20 marketing campaigns with storytelling. The sample for the web surveys consisted of the convenience sampling, where the sample consisted of 677 graphic designers. Results: The result of the study indicates that it’s possible to create an interactive campaign using available poll functions on social media, where two to six parallel actions are made possible through voting. Furthermore, the study resulted in a prototype of an interactive campaign, with two parallel actions. Conclusions: In conclusion the study resulted in the creation of a process map, with the purpose of guiding companies to visualize and run interactive marketing campaigns, on social media.