Titel Att kommunicera svår förändring - Ett medarbetarperspektiv Författare Therése Boija & Fanny Nyberg Handledare Catrin Johansson Examinator Elisabeth Stúr Utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, Mittuniversitetet Syfte Syftet med studie är att ta reda på hur medarbetare från tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förändringen på Vårby bryggeri. Frågeställningar Hur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedläggningen. Metod Studien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestående av 3-5 deltagare från Spendrups medarbetare. Resultat I studien framgår det att Spendrups förändringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgänglig chef. De tillfrågade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det så, men att informationen inte är tillräcklig. Detta har resulterat i ryktesspridning och en del oro, främst på bryggerierna i Vårby och Hällefors. Nyckelord Förändringskommunikation, intern kriskommunikation, medarbetarskap, ryktesspridning, kommunikationsprocesser, förändringsprocesser.

Kommunikation är oerhört viktigt, speciellt viktigt är det att kommunicera internt till organisationens anställda både innan, under och efter en kris har inträffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgörande för hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har främst fokuserats på den externa aspekten, vilket medför att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen. Syftet med studien är att undersöka vilken roll kommunikatören har i det interna krisarbetet på fem olika kommuner. Följande frågor har använts för att försöka besvara syftet: Vilka rutiner finns för intern krishantering på de fem olika kommunerna? Vad har kommunikatörerna för arbetsuppgifter i den interna krishanteringen? Vad anser kommunikatörerna att det är relevant att kommunicera internt vid kriser? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med fem kommunikatörer på olika kommuner, små som mellanstora. Intervjuerna har gjorts på plats på respektive kommun, där en framtagen intervjumanual har använts vid alla tillfällen, respondenterna har fått den dagen innan för att kunna förbereda sig. Eftersom respondenterna haft önskan om anonymitet så har kommunerna blivit klassificerade, enligt följande storleksmått efter antal boende i kommunen: liten kommun ( 0-30 000 personer) och mellanstor kommun ( 30 000 – 100 000 personer). Mitt resultat visar att den interna kommunikationen vid krishändelser fungerar på vissa håll, men att den fortfarande är bristfällig på många ställen. Det är chefer på olika nivåer inom kommunen som har det yttersta ansvaret för den interna kommunikationen vid kriser. Ibland har cheferna större fokus på behovet att informera externt och glömmer bort vikten med att först kommunicera internt. Det är kommunikatörerna som har kompetens i intern kriskommunikation, och de bistår vid behov på chefens initiativ att agera kommunikationsrådgivare vid krishändelser. Hur mycket detta utnyttjas varierar i både olika kommuner och i olika delar/förvaltningar. Det handlar om att bygga långsiktiga relationer, om inte intern kommunikationen fungerar till vardags gör den inte heller det vid krishändelser.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ett företags interna kommunikation används som styrmedel inför en ekonomisk kris, för att i sin tur främja medarbetarnas engagemang, tillhörighet, medvetenhet och förståelse. Ett teoretiskt ramverk utifrån Contingency theory, intern kommunikation och intern kriskommunikation har legat till grund för att genomföra studien. Därefter har empiriska data insamlats från två huvudsakliga perspektiv inom ett företag. Studien tar avstamp i en kvalitativ metod med intervjuer på lednings- och skiftledarnivå. Därefter utformades en enkätundersökning på medarbetarnivå för att se hur ledningens vision och implementering uppfattas i praktiken. Resultatet visade att medarbetarna generellt sett är nöjda med hur företaget fungerar och presterar, och känner en känsla av trygghet, tillhörighet och engagemang. Det finns dock tendenser till informationsasymmetri, det kan leda till minskad medvetenhet och förståelse, vilket påverkar den interna kommunikationen negativt. I slutändan påverkar detta medvetenhet och förståelse negativt genom en begränsad information. Sammanfattningsvis omfattar intern kommunikation många olika aspekter och används av ledningen som ett styrmedel för att bygga och upprätthålla relationer med medarbetarna. Det är särskilt viktig att detta är på plats innan en ekonomisk kris inträffar.

Titel: Kris, Kaos och Kommunikation - En tvärsnittsstudie om hur livsmedelsföretag arbetar med krishantering och kriskommunikation under dagens rådande krissituationer Författare: Frida Svensson och Alva Trygg Handledare: Réka Andersson Bakgrund: Krissituationer går att kategoriseras in som så kallade vanliga eller ovanliga förändringsprocesser. Ovanliga förändringar uppstår från faktorer som inte går att förutspå, som den rådande ekonomiska kris som är aktiv i samhället idag. I dagens läge står organisationer inför en alltmer komplex och dynamisk omvärld där alla möjliga oförutsägbara krissituationer kan uppstå från en dag till en annan. Effektiv krishantering och effektiv kriskommunikation är numera avgörande byggstenar i en organisation för att mildra negativa effekter på en organisations rykte, marknadsposition eller anställda. Begreppet krishantering innebär en process vars mål är att minimera de potentiella skador som kan uppstå vid oväntade förändringsprocesser eller oväntade kriser. Processen är eller bör vara en integrerad del av företagsledningens ansvar och innefattar planering och genomförande av strategier för att hantera en kris på ett effektivt sätt, både före, under och efter en krissituation. Genom att förbereda sig och agera snabbt och adekvat kan företag minska omfattningen av en kris på organisationen och dess anställda.  Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen och belysa på vilka sätt utvalda livsmedelsbutiker arbetar med krishantering och kriskommunikation vid rådande ekonomiska situation. Forskningsfrågor:  På vilka sätt har krishantering och kriskommunikation påverkat livsmedelsbutikernas interna relation?  Hur har livsmedelsbutikerna anpassat sin kommunikation till sina intressenter under den rådande inflationen för att upprätthålla deras förtroende för varumärket Hur har livsmedelsbutikerna utnyttjat erfarenheter och kunskaper från tidigare krissituationer?  Metod: De metodval som nyttjats under studien är baserat på det tolkande forskningsperspektivet hermeneutik, tillsammans med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien utgick från en induktiv ansats där datainsamling utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på ett urval av sex livsmedelsbutiker i mellersta Sverige. Datainsamlingen analyserades med hjälp av en tematisk analysmetod. Slutsats: Krishantering och kriskommunikation är i enlighet med tidigare forskning fortfarande två högst relevanta begrepp i dagens samhälle som båda syftar till att minimera potentiella negativa konsekvenser som kan uppstå vid en oväntad förändringsprocess. Kommunikationens roll har i samband med olika samhällskriser, inte minst i samband med den rådande inflationen, blivit allt större och viktigare hos livsmedelsbutikerna både internt och externt. Även reflektion och inlärning från tidigare event är en viktig byggsten för en bra och effektiv krishantering.