• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Gud, moder eller mask? : Om konceptuella metaforer i svensk dagspress från Internationella kvinnodagen 2010

Mattsson, Moa January 2010 (has links)
No description available.
2

I dag är det Internationella kvinnodagen : Rapporteringen i svensk dagspress den 8 mars 1978–2013

Forsman, Tove, Norling, Sarah January 2013 (has links)
Den här uppsatsen belyser hur svensk dagspress har uppmärksammat Internationella kvinnodagen den 8 mars åren 1978, 1988, 1998, 2008 och 2013 för att se om det går att utläsa någon skillnad i rapporteringen över tid. De dagstidningar som undersöks är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan Snällposten och Västerbottens-Kuriren för ett rikstäckande perspektiv. I studien kombineras diskursteori och nyhetsvärderingsteori för att förstå utvecklingen av dagspressens rapportering den 8 mars. Resultatet av innehållsanalysen visar att Internationella kvinnodagen har fått en normaliserad ställning i dagspressens nyhetsvärdering den 8 mars. Vi kan konstatera att dagspressens förutsättningar för rapporteringen i samband med Internationella kvinnodagen har förändrats sedan år 1978. I vår samtid tycks det närmast omöjligt att inte uppmärksamma Internationella kvinnodagen den 8 mars, vilket inte var fallet år 1978. Detta sätter vi i sammanhang med dagordningsteorin om publikens antagna förväntningar på medierna, samt teorin om att diskurser utgör ramar om vad som är möjligt att säga eller inte säga i särskilda sammanhang. I studien ser vi hur Internationella kvinnodagen har fungerat som ett verktyg för dagspressen att lyfta jämställdhetsfrågor men också att Internationella kvinnodagen har blivit en dag då dagspressen väljer att lyfta fram kvinnor och kvinnors liv.
3

Grattis på internationella kvinnodagen : En undersökning om jämställdhet och genus genom gestaltandet av kvinnan via media

Blom, Emmy, Bäck, Josefin January 2020 (has links)
Sedan grundandet av internationella kvinnodagen har kvinnor givits utrymme att framföra åsikter och förslag för ett jämställt samhälle. Den här undersökningen kastar ljus på hur genus, kvinnan och kvinnofrågor gestaltas och kommuniceras under internationella kvinnodagen, samt om det skett någon förändring i kommunikation mellan åren2014-2020. Undersökningsmaterialet består av fyra rikstäckande dagstidningar där en kvalitativ innehållsanalys med stöd av en kvantitativ analys besvarar dessa frågor. Att kombinera dessa två undersökningsmetoder hjälper oss att förstå utvecklingen på ett övergripande men också centrerat sätt, vilket skapar en mer komplett bild av utvecklingen av internationella kvinnodagens gestaltning i media. Resultatet av innehållsanalysen tyder på en förändring i medias gestaltning av kvinnodagen, från att 2014 ha fokuserat på politiska åtgärder där olika samhällsaktörer har varit talespersoner till ett mer feministisk perspektiv år 2020. Det går att konstatera att fokuset har förflyttats från att antyda att politik och lagar kommer att skapa ett jämställt samhälle till att den tredje vågens feminism blivit allt mer påtaglig, med frågor om könsmaktsordning, den manliga normen och att förändra den sociala konstruktionen från grunden. Själva uppmärksammandet av dagen är någonting som idag också diskuteras och problematiseras medan det år 2014 och även 2016 inte kom på tal i samma utsträckning.Frågor relaterat till detta ämne kan handla om vad det innebär att vara en god feminist, om det finns rätt eller fel sätt att vara på när en kallar sig feminist och hur dagens feminism kan vara svår att förhålla sig till. År 2020 gestaltas texterna betydligt oftare från ett kvinnligt perspektiv, där feminister tar ordet och sätter ned foten.

Page generated in 0.1538 seconds