Anestesisjuksköterskan ansvarar för att förebygga skador hos patienter under generell anestesi. En fruktad komplikation är awareness, oavsiktlig vakenhet undergenerell anestesi, vilket kan orsaka vårdlidande hos patienter. Syftet var att undersöka hur anestesisjuksköterskan kan förebygga intraoperativ awareness hos patienter under generell anestesi. Studien är en systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed, 14 artiklar inkluderades. Det framkom tre teman: övervakning av anestesidjup, farmakologiska faktorer och icke-farmakologiska faktorer. Resultatet visar att enbart klinisk övervakning inte är tillräckligt för att övervaka anestesidjupet. Användning av bispectral index (BIS) och auditory evoked potentials index (AAI) har visats vara effektiva metoder för att förebygga awareness vid total intravenös anestesi (TIVA). Vid inhalationsanestesi är övervakning med endtidala anestesigaskoncentrationen (ETAC) mer effektivt än BIS. Inhalationsanestesi har visat lägre förekomst av awareness än TIVA. Muskelrelaxantia bör bara användas när det är nödvändigt eftersom det är en av de främsta orsakerna till awareness. Bensodiazepiner minskar troligen förekomsten av awareness. Den mänskliga faktorn har visat sig spela stor roll för att förebygga awareness där läkemedelsadministrering, handhavandefel av anestesiutrustning, okunskap och oerfarenhet om fenomenet är några exempel. Musikterapi har visat goda resultat när det gäller att förebygga awareness. För att minska risken för vårdlidande hos patienter bör anestesisjuksköterskan använda de metoder som har visat goda resultat för att skapa bästa tänkbara förutsättningar för säker vård. Vården bör bedrivas kostnadseffektivt med hänsyn till miljön, men inte på bekostnad av patientsäkerhet och god vård för patienter. / The nurse anesthetist is responsible for preventing injuries in patients under general anesthesia. A feared complication is awareness, accidental wakefulness under general anesthesia, which can cause suffering from care in patients. The objective was to study how the nurse anesthetist can prevent intraoperative awareness in patients under general anesthesia. The study is a systematic literature review with a quantitative design. Searches were made in CINAHL and PubMed, 14 articles were included. Three themes emerged: monitoring depth of anesthesia, pharmacological factors and non-pharmacological factors. The result shows that clinical monitoring alone is not sufficient to monitor the depth of anesthesia. Use of bispectral index (BIS) and auditory evoked potentials index (AAI) have been shown to be effective methods for preventing awareness in total intravenous anesthesia (TIVA). In case of inhalation anesthesia, monitoring with end-tidal anesthetic concentration (ETAC) is more effective than BIS. Inhalation anesthesia has shown a lower incidence of awareness than TIVA. Muscle relaxants should only be used when necessary as it is one of the main causes of awareness. Benzodiazepines probably reduce the incidence of awareness. The human factor has been shown to play a major role in preventing awareness, where drug administration, handling errors of anesthesia equipment, inadequate knowledge and inexperience about the phenomenon are some examples. Music therapy has shown good results when it comes to preventing awareness. To reduce the risk of suffering in patients, the nurse anesthetist should use the methods that have shown good results to create the best possible conditions for safe care. Care should be carried out cost-effectively with regard to the environment, but not at the expense of patient safety and good care for patients.

Bakgrund: Intraoperativ awareness, där patienter upplever medvetenhet under anestesi kan leda till varierande grader av sinnesintryck. Detta fenomen är sällan förekommande men för den drabbade innebär det ett lidande med psykologiska eftereffekter. För att förebygga oavsiktlig medvetenhet under operationer kan anestesisjuksköterskan integrera både kliniska tecken och avancerad teknologi som EEG och BIS för noggrann övervakning av anestesidjupet. Det är av vikt för anestesisjuksköterskan att få en fördjupad förståelse av patienters upplevelser av awareness för att inse betydelsen av att förebygga ett lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av awareness vid anestesi och sedering.  Metod: En integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Totalt inkluderades 13 artiklar, som analyserades enligt Whittmore och Knafl.  Resultat: Upplevelser av awareness är förenat med starka sinnesintryck som smärta och hörsel, samt emotionella reaktioner som ångest och hjälplöshet under anestesi. Awareness upplevs olika av patienter och beskrivs från att vara medveten om sin omgivning utan att känna tillstymmelse av sensoriskt påfrestande intryck till att befinna sig i det värsta tänkbara sceneriet.  Slutsats: Awareness är ett komplext fenomen och upplevelserna mångsidiga. För patienten innebär awareness ett betydande psykologiskt lidande med risk för långsiktiga emotionella skador såsom PTSD. För att förebygga intraoperativ medvetenhet rekommenderas att kombinera kliniska tecken med tekniskövervakning såsom BIS och ETAC, vilket ger en noggrannare bedömning av anestesidjupet och minskar risken för intraoperativ awareness. / Background: Intraoperative awareness, where patients experience consciousness during anesthesia, can lead to varying degrees of sensory impressions. Although this phenomenon is rare, for those affected, it results in suffering with psychological aftereffects. To prevent unintentional awareness during surgeries, anesthesia nurses can integrate both clinical signs and advanced technology such as EEG and BIS for precise monitoring of anesthesia depth. It is crucial for anesthesia nurses to gain a deeper understanding of patients' experiences of awareness to appreciate the importance of preventing suffering.  Objective: The aim was to describe patients' experiences of awareness during anesthesia and sedation.  Method: An integrative literature review was conducted including both qualitative and quantitative articles. A systematic literature search was performed in the databases CINAHL, MEDLINE, and PsycINFO. A total of 13 articles were included, analyzed according to Whittmore and Knafl.  Results: Experiences of awareness are associated with strong sensory impressions such as pain and hearing, as well as emotional reactions such as anxiety and helplessness during anesthesia. Awareness is experienced differently by patients and is described from being aware of one's surroundings without any sensation of sensory strain to being in the worst conceivable scenario.  Conclusion: Awareness is a complex phenomenon and the experiences are diverse. For the patient, awareness entails significant psychological suffering with the risk of long-term emotional damage such as PTSD. To prevent intraoperative awareness, it is recommended to combine clinical signs with technical monitoring such as BIS and ETAC, which provides a more accurate assessment of anesthesia depth and reduces the risk of intraoperative awareness.