Bakgrund: I Sverige föds det mellan 110 000 - 150 000 barn varje år och av dem är cirka 440 dödfödda, vilket innebär att 4 av 1000 barn dör intrauterint eller i samband med förlossning. Intrauterin fosterdöd definieras när barnet dör i magen från graviditetsvecka 22 i Sverige. Det är viktigt att mödrars upplevelser uppmärksammas samt hur de påverkas av detta. Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser av att förlora sitt barn intrauterint, samt att granska undersökningsgruppen som varit med i artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie av tolv vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Det genomgående resultatet var att mödrar upplevde en känsla av förlust, en förlust av sin graviditet, en förlust av sitt barn och en förlust av rollen som mamma. Upplevelserna om hur de blev bemötta och omhändertagna av vårdpersonal var blandade. En del mödrar var mycket nöjda medan en del inte alls var nöjda med hur omvårdnaden av dem sköttes. Slutsatser: Förlusten mödrar drabbas av gör att de kan uppleva skuld, skam och sorg. Detta gör att de inte kan ta vara på den stund som krävs för att kunna se tillbaka på tiden med barnet på ett fint sätt. Detta innebär att ett stort ansvar vilar hos vårdpersonal som bör finnas där för att stötta och guida när det känns jobbigt att ta egna beslut som mamma.

SAMMANFATTNING I Sverige föds 3-4 dödfödda barn per 1000 födda barn. Orsaken till barnadöden förblir för många föräldrar okänt. Studiens syfte var att beskriva vad kvinnor som besvarat ett frågeformulär om tidiga tecken på att barnet skulle dö intrauterint, ville förmedla om sin upplevelse i samband med deras barns död och födelse och om det fanns några skillnader i kvinnans upplevelse beroende på om deras döda barn föddes före graviditetsvecka 28 jämfört med efter graviditetsvecka 28. Frågeformuläret var tillgängligt från den 1 september 2011 till och med den 31 december 2014 på Spädbarnsfondens hemsida. Efter uppmaningen: " Här kan du skriva helt fritt och berätta om något som du vill förmedla och som du inte tycker har tagits upp i detta frågeformulär" hade kvinnorna obegränsat utrymme för att förmedla sina erfarenheter. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på 290 svar. Fem kategorier identifierades: Tiden före och efter förlossningen 146 (36%) av svaren, Kontakten med sjukvården 119 (29%), Kunskap 75 (19%), Mötet med barnet 34 (8%), samt Förbättring av vården 31 (8%). Kategorierna handlade om kvinnans upplevelse av bemötandet och stöd som de fått innan, under och efter förlossningen, om otillräcklig kunskap om barnadöd, skapa minnen av barnet och avsaknaden av minnen, om kvinnans känslor inför förlossningen, symtom under graviditeten och om att kvinnorna uppskattade att forskning kring intrauterin död genomförs. Kvinnorna beskrev brister i sin kunskap om att barn kan dö före födelsen och de saknade information om detta under graviditeten. De menade att denna information kan ges inom föräldrautbildningen på mödravårdscentralen. En del kvinnor upplevde bemötandet i samband med deras barns död som bra och tryggt medan andra tyckte att bemötandet hade varit dåligt. Mötet med barnet blev både bra och dåligt och kvinnorna önskade att barnmorskan hade hjälpt dem mer med detta. Kvinnor som fött sitt döda barn efter vecka 28 tog upp att de önskade att deras oro under graviditeten skulle tagits på mer allvar och de upplevde att de var till besvär när de kontaktade barnmorskan.

MCur / Department of Advanced Nursing Science / See the attached abstract below