Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse de senaste årtiondena utifrån dess påverkan på ekonomisk tillväxt (Casson et al, 2006) I Sverige har antalet företag som startas av personer födda utomlands, ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Invandrarföretagare möter däremot specifika hinder och problem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nätverk (Tillväxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgång. Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenör kan vara i behov av, ofta återfinns i det personliga nätverket. I Växjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars främsta syfte är att stödja nyföretagare. Författarna ställer sig frågande till hur dessa aktörer kan förbättra förutsättningarna för invandrarföretagare att utveckla personliga nätverk. Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lågutbildade invandrare som härstammar från mindre utvecklade länder och har drivit företag mellan 3-36 månader. De företagsfrämjande aktörerna som deltagit i denna studie är ALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingen och Mackens Företagshotell. Resultatet av studien visar på att företagsfrämjande aktörer bör äga förståelse för invandrarföretagares kontext i Växjö, vilken påverkar deras möjligheter att starta och driva företag. Organisationerna bör även erbjuda ett heterogent nätverk där individen kan träffa lämpliga kontakter som förstår denna kontext. De bör undvika att underminera utveckling av det personliga nätverket genom rådgivning, dessutom undvika en relation där företagaren blir långsiktigt beroende av den företagsfrämjande organisationen.

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för invandrare väcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utländsk härkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affärsidéer samt ny kompetens på marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att många invandrare finner det svårt att få fäste på den svenska marknaden på grund av bland annat språkliga brister och begränsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. Vår studie fokuserar på att undersöka invandrarföretagares position på den svenska marknaden. Syftet har även varit att ta reda på drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillväxtstrategier invandrarföretagen använder sig av. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter för att få en uppfattning om hur invandrare upplever det egna företagandet i Sverige. De kvalitativa intervjuerna har sammanställts för att sedan analyseras med hjälp av våra utvalda teorier som bland annat inkluderar Saras Sarasvathys berömda teori om causation och effectuation. I resultatet som vi har kommit fram till presenteras bland annat att det har skett en förändring sedan 1990-talet och att invandrare inte längre finner den utländska bakgrunden som problematisk, för den egna företagsstarten. Drivkrafterna bakom valet att starta eget beror till stor del på förverkligandet av sina egna idéer. Vi har även kunnat konstatera att invandrarnas bakgrund inte har någon påverkan på deras tillväxtpotential utan det är istället den entreprenöriella förmågan som är en betydande faktor. / Program: Civilekonomprogrammet

Huvudämnet för denna studie är de svårigheter som etniska entreprenörer möter för att etablera sina företag, hur och i vilken utsträckning de drar nytta av sina sociala nätverk, användningen av informella system och konflikthantering. Urvalet av studien består av assyriska entreprenörer som är verksamma inom olika sektorer i Sverige. En detaljerad intervju genomfördes med 20 assyriska entreprenörer. Resultaten av studien visar om den viktiga roll som det privata sociala nätverk som assyriska entreprenörer spelar i etableringsprocessen av företagen och hur entreprenörerna hanterar sina företag. Syftet är undersöka vilka svårigheter assyriska företagare i Sverige har att hitta finansiellt kapital under etableringsfasen och vilka finansieringslösningar de har utvecklat. Tidigare forskning har visat att invandrarföretagare upplever diskriminering vid tillgång till kapital, vilket kan leda till att många företagare lägger ner sina företag. Därför fortsätter forskningen att undersöka problemet med invandrarföretagares tillgång till kapital.  Den här studien är inriktad på den teoretiska grunden för studier om entreprenörskap i småföretag. För det första uppmärksammas betydelsen av faktorer som finansiellt kapital, humankapital och socialt kapital som påverkar företagsstarten. För det andra visas genom en analys av befintliga teorier om etniskt entreprenörskap att det är nödvändigt att beakta teorier om mänskligt, socialt och kulturellt kapital tillsammans. För det tredje betonas att konflikter kan ha en betydande inverkan på företagets framgång. / The main topic of this study is the difficulties that ethnic entrepreneurs face in establishing their businesses, how and to what extent they benefit from their social networks, the use of informal systems, and conflict management. The study's sample consists of Assyrian entrepreneurs operating in different sectors in Sweden. A detailed interview was conducted with 20 Assyrian entrepreneurs. The results of the study show the important role that private social networks play in the establishment process of businesses for Assyrian entrepreneurs and how they manage their businesses. The purpose of this study is to investigate the difficulties that Assyrian entrepreneurs in Sweden face in finding financial capital during the establishment phase and what financing solutions they have developed. Previous research has shown that immigrant entrepreneurs experience discrimination in access to capital, which can lead to many entrepreneurs closing their businesses. Therefore, research continues to examine the problem of immigrant entrepreneurs' access to capital. This study focuses on the theoretical foundation of studies on entrepreneurship in small businesses. Firstly, the importance of factors such as financial capital, human capital, and social capital that affect business start-ups is highlighted. Secondly, an analysis of existing theories on ethnic entrepreneurship shows that it is necessary to consider theories of human, social, and cultural capital together. Thirdly, it is emphasized that conflicts can have a significant impact on the success of the business. / <p>QC 20230525</p>