Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte. Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående amning och bröstmjölksersättning. Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes. Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ”Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran”, ”Typ av föda som givits barnet”, ”Information och råd angående amning och bröstmjölksersättning”, ”Faktorer som påverkar valet att amma” samt ”Slutgiltig uppfattning angående valet att amma”. Resultaten påvisade bl.a. att samtliga kvinnor hade ammat och introducerat bröstmjölksersättning samt att faktorer som påverkat valet att amma var positiva och negativa. Slutsats: Alla deltagarna i studien hade ammat eftersom de ansåg bröstmjölk var det bästa för barnet. Kvinnorna uppgav att de i efterhand är nöjda med beslutet som togs angående amning och kunde se det hela som en positiv erfarenhet. / Introduction: Breast-milk is the best source of nutrition for infants. Healthy mothers are recommended to exclusively breastfeed their children until they are six months old and then combine with solid food up to two years of age or longer. Many factors can affect the decision to breastfeed. Aim: The aim was to investigate about perception and practice concerning breastfeeding and infant formula among Iranian immigrant women. Method: A qualitative study with strategic selection. Ten Iranian immigrant women were interviewed. The interviews consisted of twelve questions that were recorded and transcribed. Content analysis was used. Result: The result was divided into five categories: “Health-care contact in Sweden and in Iran”, “Type of food given to the baby”, “Information and advice about breastfeeding and infant formula”, “Factors affecting the decision to breastfeed” and “Conclusive perception about breastfeeding”. The result showed for example that all of the women had breastfed and introduced infant formula, and factors that affected there decision to breastfeed was positive and negative. Conclusion: All women had breastfed. They thought that breast-milk is the best for their children and stated satisfaction with their decisions about breastfeeding. They could see it as a good experience.

Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors vardagliga aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva aktiviteter i dagligt liv hos äldre invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina dagliga aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv. Detta i sin tur har inneburit att aktiviteter i dagligt liv har anpassats eftersom flytten till ett nytt land har medfört en högre aktivitetsnivå. För några av deltagarna har förändringen även bidragit till glädje. Resultatet visade även hur förändringarna har bemästrats genom att deltagarna har hittat nya motivationer i vardagen. Majoriteten av deltagarna har visat att de klarar av att hantera omställningen men även att de har återfått kontroll i vardagen i samband med förändringen. / Being an older immigrant in a new country can affect the experience and commitment in people's everyday activities. There are several different factors that influence participation in activities of daily life. Changes in everyday life can lead to activities, structure, purpose and motivation to change or even disappear. The study aims to describe the activities of daily life in elderly women immigrants from the former Yugoslavia, but also to describe what motivates them to perform the activities that they do.The study was elected a quantitative design with qualitative elements because it was based on a structured interview form, with two additional questions. The study results exposed that several participants have changed their daily activities and missing for the social community has resulted in a more inactive lifestyle, which in turn has meant that the activities of daily life have been adapted since the move to a new country has led to a higher activity level. For some participants, the changes also contributed with pleasure. The result also exposed how the changes have been dealt with by locating new motivations in everyday life. The majority of participants have shown perseverance but also that they have regained control of everyday life in connection with the change.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Bilaga innehållande engelsk sammanfattning med titeln: We don't dance on the table : lesbian immigrant women in Sweden : stigmatization & pride. S. 265-284: Bibliografi.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Lund : Univ., 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Att komma som invandrare till Sverige kan säkert vara omvälvande på många olika sätt. De som kommer hit är alla egna individer och bär på sina alldeles egna historier. Integrationsprocessen i ett samhälle kan ske på många olika vis. I Karlskoga finns en egen modell som utgår enbart från kvinnor. Tanken är att på ett unikt sätt hjälpa dessa in i det nya samhället. Modellen består i ett så kallat Tehus som fungerar likt en mötesplats enbart för kvinnor. På Tehuset ges möjlighet till studier i det svenska språket och samhällsinformation. Platsen är även öppen för umgänge och andra aktiviteter. Planen med modellen är således att denna del av integration ska ske i en, för kvinnorna, trygg miljö. Vi har valt att undersöka just denna miljö.Med tanke på att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, var vår tanke att ta reda på om Tehusets form av integration är korrekt eller möjligen exkluderande. Vi har undersökt om det finns ett behov av en mötesplats enbart för invandrarkvinnor, och om de besökande kvinnorna upplever det positivt att det inte finns män på mötesplatsen. Samt i fall de skulle besöka Tehuset även om mötesplatsen var öppen för båda könen.

This thesis is based on thirteen qualitative interviews with civil servants and politicians. The purpose of the study is to research these informants’ attitudes towards integration and their reflections about immigrants’ lower chances in an ethnically segregated housing and labour market. The theoretical frame of references is based on social constructionism and focuses on including and excluding power structures. The empirical material provides both structural and cultural explanations to immigrants’ problems as regards inclusion in Swedish society. The informants talk about integration as a mutual process and emphasise everybody’s responsibility. Despite this interpretation, comprehensions based on imagined differences between immigrants and natives appear, as well as immigrants’ losses in language, educational background and unequal gender structures. These common sense understandings may conceal unequal structures and discriminating practices in Swedish society.

To end up as an immigrant in an unknown country and to try to participate in the majority society means both psychological and physical difficulties where their whole life is changing. Gemensamma Krafter is a prevention changing work in a housing area in Borlänge. It works among other things as a meeting place for people from different cultures. The aim with this study was to describe and to get increased understanding for the lives of a number of immigrant women who lives in Borlänge/Sweden and which importance “Gemensamma Krafter” has had for them. Eight women from Syria, Iraq, Turkey and Somalia were interviewed and the material was analyzed on the basis of categorisations of expressed meanings. The results show on a complex picture of these women’s lives in Borlänge. Their experience that Sweden is a safe country with a personal freedom without wars and with social rights as equal as other citizens is obvious but their experience of exclusion, discrimination and everyday racism is always present. The community with compatriots becomes important when one does not become accepted and participating in the majority society. It is in this community where the immigrant women strengthens their own identities and mobilizes the force to a future's faith on work, education and participation in the society. Gemensamma Krafter is described by the women as an oasis, a meeting place where they can be confirmed and accepted for the persons they are. Here they meet Swedish women and get an insight in their world. The study gives an increased knowledge and understanding for the lives of the immigrant women and the importance of natural meeting places in the local society. / Att hamna i ett okänt land och försöka bli delaktig i majoritetssamhället innebär både psykiska och fysiska svårigheter där hela ens livsvärld förändras. Gemensamma Krafter är ett förebyggande förändringsarbete i ett bostadsområde i Borlänge. Det fungerar bl.a. som en mötesplats för människor från olika kulturer. Syftet med studien var att beskriva och få en ökad förståelse för invandrarkvinnors liv i Borlänge/Sverige och vilken betydelse Gemensamma Krafter haft för kvinnorna. Åtta kvinnor från Syrien, Irak, Turkiet och Somalia intervjuades och materialet analyserades utifrån meningskategorisering. Resultatet visar på en komplex bild av dessa kvinnors liv i Borlänge/Sverige. De uttryckte att Sverige är ett tryggt land med frihet utan krig och med sociala rättigheter som andra medborgare men att upplevelsen av utanförskap, diskriminering och vardagsrasism finns ständigt närvarande. Gemenskapen med egna landsmän blir viktig när de inte blir accepterad och delaktig i majoritetssamhället. Det är där de stärker sin egen identitet och mobiliserar kraften till en framtidstro på arbete, utbildning och delaktighet i samhället. Gemensamma Krafter beskrivs av kvinnorna som en oas, en mötesplats där de blir bekräftad och accepterad. Där träffar de svenska kvinnor och får en inblick i deras värld. Studien ger en ökad kunskap och förståelse för invandrarkvinnornas liv och visar på vikten av naturliga mötesplatser i lokalsamhället.