Diss. phil. Bern, 1907-1908.

Diss.--Philosophische Fakultät--Universität Erlangen-Nürnberg, 2001. / Bibliogr. p. 464-490. Index.

Inaug.-diss.--Bern.

Inaug.-diss.--Basel. / Curriculum vitae. "Literatur-verzeichnis": p. 69-71.

Diss.--Fach Systematische Theologie--Berlin--Kirchliche Hochschule, 1994. / Bibliogr. p. 340-351. Index.

Version remaniée de : Dissertation : Ludwig-Maximilians-Universität München : 2000. / Texte en allemand. Quelques extraits sont en russe.

Univ., Diss.--Bonn, 2001.

Syftet med denna studie är att undersöka medierapporteringen om Dawit Isaak i svenska tryckmedier. Inledningsvis undersöksöks rapporteringen i samtliga tidningar och viktiga tendenser urskiljs. Därefter fokuserar undersökningen på tre tidningar (Dagens Nyheter, Expressen och Göteborgs-Posten) som på olika sätt varit framstående i rapporteringen. Tyngdpunkten ligger på vilket nyhetsvärde Dawit Isaak haft, hur det förändrats över tid, vilka bakomliggande orsaker som spelar in och vilka effekter det fått på dagordningen. I den tidiga rapporteringen använde tidningarna benämningar och tillspetsningar för att minska det kulturella och geografiska avståndet mellan Dawit Isaak och publiken. En brytpunkt i rapporteringen skedde 2009 då Sveriges största tidningar genomförde en gemensam kampanj för Dawit Isaak. Över sju år efter Dawit Isaak fängslades. Antalet artiklar ökade då från 222 artiklar till 2038 artiklar på ett år. Förutom en förändring i antalet artiklar syns även en markant förändring i placeringen i tidningen, storleken på bilderna, längden på artiklarna och kontexten i vilken Dawit Isaak omnämns. Vi diskuterar sedan resultaten utifrån teorier om nyhetsvärdering och dagordningsmakt. Vi har sett tendenser som antyder att den bristande rapporteringen om Dawit Isaak beror på att tidningarna inte bedömde att en person med dubbelt medborgarskap och utländskt namn i ett afrikanskt land hade tillräckligt högt nyhetsvärde. För att nå denna slutsats har en kvantitativ studie är genomförts för att urskilja hur Dawit Isaak benämnts i olika skeenden av rapporteringen. Sedan genomförde vi en kvalitativ studie på 18 artiklar för att noga studera skillnader i kontext och formuleringar mellan de två tidsperioderna.

Rev. doctoral diss., Durham, North Carolina, 2006. / Includes bibliographical references and index.

O Diário escrito por Isaak Bábel, durante sua participação na guerra russo-polonesa de 1920, serviu de base para a sua obra mais importante Konármia ou O Exército de Cavalaria. A existência desse material permite entrever os bastidores da técnica criativa de um dos grandes mestres do conto russo do século XX, conforme foi visto na análise de alguns trechos do Diário, comparados com os de Konármia. No entanto, o Diário de 1920, de per si, não deixa de representar, hoje, uma obra com marcantes características literárias. Assim, o nosso objetivo foi, inicialmente, fazer uma tradução direta do Diário de Bábel, do russo para o português. A seguir, ao lado de sua breve biografia, uma análise e uma discussão de sua maneira de construir o que hoje é considerada uma obra literária. / The Diary written by Isaak Babel, during his participation in the Russian-Polish war of 1920, was the basis for his most important work Konarmia also called The Red Cavalry. The existence of this material allows us to foresee the backstage of the creative technique of one of the great Russian short story masters of the XX century, as we saw analysing some parts of the Diary and comparing them to the short stories of Konarmia. However, the 1920 Diary, is considered today by itself a literary work, with relevant artistic characteristics. Therefore, our goal was initially the direct translation of the Diary from Russian into Portuguese. Afterwords, beside his short biography, an analysis and discussion of his method of constructing the Diary as a literary piece.