Under vår utbildning upplever vi att vi har läst mycket om barns lärande i förskolan medan omsorgen inte alls har fått lika stor plats. Vi vill med denna undersökning ta reda om förskolan arbetar med att barn ska känns sig trygga i förskolan. Ser förskollärarna svårigheter med det uppdraget? Vi ville också att utomstående beteendevetare skulle bidra till undersökningen med sina tankar, förhoppningar och förväntningar på förskolan. Vi intervjuade därför fyra förskollärare, två psykologer och en socionom. Ett insamlat empiriskt underlag analyserades från ett anknytningsperspektiv. Det vi kan se är att de förskollärare vi intervjuade strävar efter att alla barn ska känna sig trygga i förskolan och att de ska lämna förskolan med positiva erfarenheter från personalen som arbetar där. Psykologerna och socionomerna ansåg att förskolan kan verka kompensatoriskt för barn med dålig anknytning. Det är relationen till personalen som är viktig för anknytningen. De ansåg att det var viktigt för barns utveckling och anknytning att personalen hade kunskap om anknytning och hur olika former av otrygg anknytning kan visa sig. Vi kan se att förskollärarna arbetar på ett sätt som stämmer överens med de utomstående beteendevetarnas förhoppningar om förskolan.

Vårt examensarbete inriktar sig på hur förskollärare tolkar läroplanens citat om den goda introduktionen och hur de arbetar med inskolning och anknytning. Vi har gjort vår studie på två förskolor i sydvästra Skåne där vi intervjuade fyra pedagoger, två på vardera förskola. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för svaren på våra frågeställningar. Syfte med studien är att undersöka vad som menas med ‟‟en god introduktion‟‟ genom att undersöka hur förskolor arbetar med inskolning och anknytning ur ett pedagogiskt perspektiv. I studien har vi utgått ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet i studien visar att pedagogerna anser att läroplanens citat om den goda introduktionen är till för såväl vårdnadshavare som barn. Det är viktigt att båda parterna känner en trygghet för att kunna uppnå en god introduktion. Pedagogerna anser att inskolningsmetoden är viktig och en individanpassad inskolningsmetod var den metod som de förespråkade. Anknytning går inte att förbise då den utgör större delen av inskolningen. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som pedagogerna anser vara mest betydelsefull vid anknytningen i samband med inskolningen. Nyckelord: Inskolning, anknytning, trygg bas, individanpassar, trygghet. / Our study is based upon the preschool-teacher‟s interpretation of the teacher‟s guide-quote on the "good introduction" and their approach to introductions and human attachment. We have done our studies on two preschools in the South Western part of Skane, Sweden where we have performed interviews with four preschool teachers - two on each preschool. We have used a qualitative method based on semi-structured interviews to retrieve answers to our questions. The meaning of the study is to elaborate on the phrase "a good introduction" through researching how preschools are working with introductions and human attachment from a teacher‟s perspective. We have based our research on a “theory-of-attachment” perspective. The result of our study shows that the teachers have embraced the teacher‟s guide-quote on "the good introduction" as a tool for both caretakers and children. It is imperative that both parties feel comfortable to achieve a good introduction. The teachers see the method of introduction as being important, just as they recommend the individually adapted method of introduction. The importance of human attachment cannot be underestimated as it is the major part of the introduction. The result shows, that comfort and trust is the most important factor considered by the teachers for the human attachment in relation to the introduction.

John Bowlby made a profound contribution to the field of early parenting with his theory of attachment. He suggested that attachment theory has universal applicability. However, it has been argued that attachment theory is based upon a Western worldview, and as such, lacks applicability in cross-cultural contexts. In light of this objection, this study aimed to examine the relevancy of attachment theory within the South African context. In order to do this, a qualitative research design, employing focus groups, was set up to explore isiZulu-speaking mothers’ constructions of infant-caregiver relationships. Participants were recruited from two Non-Governmental Organizations (NGOs) in KwaZulu-Natal. Each participant partook in three focus groups. The focus group data was analyzed using a form of thematic analysis. The group discussion provided support for attachment theory in the South African context. However, there appeared to be some cultural variations in the ways in which the attachment relationship is carried out within this context. In particular, it appeared that isiZulu-speaking mothers employ physical touch and a rapid response style with their infants. Furthermore, evidence emerged to suggest that there are certain barriers to the attachment relationship in South Africa. Finally, this research study showed that urbanization has had an important impact on parenting. As such, from this research, it can be concluded that attachment interventions are useful in South Africa, yet these may need to occur alongside other interventions. There is also room for further research to explore understandings of attachment within broader population groups, including fathers and grandmothers. / Thesis (M.A.)-University of KwaZulu-Natal, Pietermaritzburg, 2013.