This dissertation will use the philosophy of John Dewey to develop a conception of the individual using an ecological model as an alternative to the atomistic type more typical of Western philosophy. An ecological model presents the individual as part of a biological and cultural milieu, but, contrary to a number of critiques of the Deweyan individual, it does not subsume the individual beneath the larger processes of which it is a part or sacrifice the individual to the social institutions such as the state. The Introduction and Chapter One provide an overview of various critiques of Dewey's understanding of the individual before arguing that the Deweyan individual is best understood in ecological terms. This first section also argues in favor of Dewey's current relevance, as his philosophy provides a number of resources for addressing contemporary social problems. Chapter Two briefly examines the claim that there are possible absolutist tendencies in Dewey's thought before discussing the threat of absolutism, examining absolutist practices as types of monocultures, and arguing that far from supporting such tendencies, a Deweyan ecological individualism works against such practices. Chapter Three examines some of the implications of using an ecological model for the individual, shows that such an understanding of the individual drives home the precariousness of existence, and argues that this model thus provides the basis for a Deweyan existentialism. While Chapter Three emphasizes the ways in which our interdependence highlights the dangers that individuals face, Chapter Four responds to these worrisome implications by arguing in favor of a Deweyan art of living that builds upon our social and biological interrelatedness with a Deweyan care ethics that responds not only to our status as ecologically integrated entities with responsibilities to our social and biological communities, but that also emphasizes our need for self-care. The final chapter examines the ecological individual and moral community through the lens of a Deweyan radical democracy that emphasizes the need for ecological literacy, citizen engagement, a knowledgeable respect for our diverse heritage, and a willingness to work together continually to change our institutions and our practices toward democratic ideals.

In Traditional Navajo Sandpainting and John Dewey's Concept of An Experience I argue that the traditional Navajo sandpainting ceremony and John Dewey's concept of an experience mutually inform each other. By looking at traditional Navajo sandpaintings one can understand the type of experience Dewey is talking about when he talks about an experience. By looking at Dewey's concept of an experience one can understand the kind of experience the Navajo have when they participate in the sandpainting ceremonies. These experiences are deeply embedded in the foundation and meaning of life. Dewey argues that art and life are not separate. The traditional Navajo sandpaintings illustrate this. Life and the aesthetic are interwoven and connected. Beauty is part of our everyday lives and fills it with meaning.

The early twentieth century witnessed the emergence of "objective relativism," a distinctly American school of metaphysical realism inspired by the works of John Dewey and A.N. Whitehead. Largely forgotten, objective relativism provided a metaphysical framework, based upon an ontology of events and relations rather than substances and discrete properties, that has continued relevance for contemporary metaphysical discussions. In this thesis, I attempt to chart the boundaries and pathways of this ontology, outlining what Dewey calls the "ground-map of the province of criticism." In particular, the ground-map of objective relativism is invoked to situate and analyze the model of psycho-physical emergence outlined in Dewey's Experience and Nature. Because it is a relational ontology, objective relativism avoids problems with emergence common to substantival models. Additional analyses of its ontological premises, both in Dewey's writings and elsewhere, demonstrate how compelling accounts of causation, consciousness, and meaning may be formulated within this model.

Authoritarianism is on the rise across the world and intriguingly in the United States, known as the democratic laboratory. Political theorists and activists inquire into this contradictory political phenomenon in the United States, but their inquiries are fruitless. This dissertation finds that they uncritically conceive democracy as a mechanism of governance. As such, this narrow conception hampers their intelligence for political inquiries into the surge of authoritarianism in America. This dissertation discusses why and how the current political phenomenon occurs and suggests a moral method to pursue the quest for democratic values. This method allows inquirers to successfully address the crisis of democracy. This dissertation appeals to John Dewey’s vision of deliberative democracy, comparing and contrasting it with Alasdair MacIntyre’s communitarianism-oriented political theory. It finds that just as the Deweyan democratic vision does, MacIntyre’s political vision of democracy, too, emphasizes citizens’ participation in the political activities of decision-making and policy formulation. For MacIntyre, deliberative and participatory citizens are engaged in small group meetings to resolve their social and political issues. However, his communitarian method falls short of inspiring inquirers who wish to establish meaningful hypotheses to overcome the crisis of democracy: the idea of value plurality that is deemed essential for the political hypotheses is negated to a substantial degree by Thomist humanism held in his later works. MacIntyre’s skeptical attitude toward the methodology of democracy fundamentally based on liberalism and empirical naturalism inhibits political inquiries to discover and apply methods required to resolve the existing political situation in the U.S. By contrast, Dewey provides an appropriate array of philosophical ideas concerning deliberative democracy based on cooperative intelligence for political inquirers. With Dewey’s thought-provoking philosophical ideas, they are prepared to address their recently revived interest in authoritarianism in politics. They open a path towards a way of life that promotes authentic participation and deliberation in public affairs to tackle complex policy issues and bring out human flourishing. On this moral and social path, people demolish authoritarianism. Democratic hope is no longer an unattainable dream.

No description available.

No description available.

I dagens gymnasieskola finns det programmål som signalerar att det finns en särskild tankebakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för atteleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet såökar elevernas motivation och därigenom deras kunskap. Samtliga elever läser ett program,men hur blir det för de elever som läser på ett idrottsgymnasium? Genomsyras derasutbildning förutom av programmålen också av idrott? Vi har undersökt detta genom attobservera och intervjua historielärare som undervisar idrottselever. Vi har identifierat hurlärarna använder infärgning i sin undervisning och varför de gör det. För att kunna analyseralärarnas undervisning, uppfattningar och arbetsmetoder har vi utgått ifrån John Deweysteorier och begreppet psykologisering av stoffet. Utifrån Deweys teorier skapade vi eninfärgningsmodell i syfte att kunna strukturera på vilka olika sätt infärgning kan ske.Resultaten av studien visar att lärarna i begränsad utsträckning infärgar stoffet, men att desker på flera olika sätt. Vi de tillfällen de infärgar stoffet så är det främst i syfte att förtydligastoffet samt för att motivera eleverna genom att göra dem tillfälligt nyfikna eller intresserade.

SammanfattningSyftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan. Frågeställningarna är: Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren. Studien innehåller sex intervjuer med elever från samma skola. Utgångspunkten kommer från den humanistiska teorin där anställda uppmanas få inflytande över verksamheten då det leder till högre tillfredsställelse och motivation. Även John Deweys tankar om erfarenheter och utbildning tas upp som teori. Han vill att elever ska vara med att påverka i skolan för att förberedas inför framtiden. Resultatet visar att eleverna är delade i meningen om hur mycket och vad man kan påverka som elev. De känner sig dock trygga med att ta upp eventuella problem till lärare eller rektor. De tror även att ökat inflytande ger högre motivation om det sköts på rätt sätt. Slutsatsen är att graden av inflytande för eleverna beror på vilken lärare som håller i undervisningen. De kanaler eleverna använder för att ta upp problem i skolan är främst handledare och rektor. Elevrådet hamnar i skymundan. I och med ökat elevinflytande tror eleverna att deras motivation ökar inför skolarbetet. Men det vilar ett ansvar på både elever och lärare för att det ska fungera.

Syftet med mitt examensarbete är att få förståelse för John Deweys pedagogik och dess nutida betydelse i relation till en grupp lärares uppfattning om pedagogik, undervisning och demokrati. Syftet är också att utröna huruvida yrkeslärare och ämneslärare skiljer sig åt i dessa av-seenden. För att uppnå mitt syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie. Jag har då använt mig av enkäter med ett antal frågeställningar och har även genomfört några intervjuer. Resultatet visar vissa skillnader mellan de olika lärarkategorierna vad gäller sättet att undervisa. Yrkeslärarna visade sig ha större tilltro till Dewey och hyllar liksom han tesen ”Learning by doing” Slutsatsen i min undersökning är att det finns skillnader mellan de olika lärarkategorierna, men det som verkligen fångade mitt intresse för Dewey är att hans pedagogik fortfarande är fullt gångbar i den svenska skolan.

I Elevers förhållningssätt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolår 6 upplever och förhåller sig till klassrumsregler. Syftet är att få en förståelse för elevers förhållningssätt till regler för att kunna underlätta lärarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprätthållas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer då vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus på intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler är ett diffust begrepp som innefattas av många olika faktorer som försvårar elevers förhållningssätt till dem. Det framkom även att upplevelsen av regler och förhållningssättet inte behöver vara beroende av varandra. Detta visade sig i resultatet då eleverna till största del hade en god upplevelse av klassrumsreglerna, men bröt mot dem.