Syftet med denna uppsats är att analysera mansbilden av karaktären Edward i filmen Edward Scissorhands (Tim Burton, 1990). Genom attstudera hans personlighet och egenskaper ur olika perspektiv, som kan uppfattas som både manligt och kvinnligt, har jag försökt att ta reda på vem denna utstickande karaktär är. Med hjälp av genusteorier och jämförelser av tidigare filmatiseringar som Ed Wood (Tim Burton, 1994), Sleepy Hollow (Tim Burton, 1999) och The cabinet of Dr. Caligari (Robert Weine, 1920) har jag även kunnat fördjupa mig i mansbilden av Edward. Jag har dessutom fokuserat kring Tim Burtons säregna filmskapande, men också kring stjärnskapet hos Johnny Depp, skådespelaren som Burton ofta samarbetar med. Edward Scissorhands har visat sig vara en man med både manliga och kvinnliga attribut, vilket gör honom till en icke stereotypisk man som saknar hjältemod och en muskulös kropp. Trots det så tyder inget på att han är mindre man bara för att han har mer eller mindre egenskaper som generellt uppfattas som manliga. Alla människor är olika, och besitterblandade egenskaper som kan tolkas som både maskulint och feminint. Det är just sådana unika personligheter som är intressanta för både Burton och Depp, vilket syns i deras samarbeten kring filmer som tidigare nämnda Ed Wood och Sleepy Hollow. Maskulinitet går aldrig att fastställa, och därmed kan inte heller mansbilden av Edward Scissorhands förklaras som om han har brist på manliga attribut. Han är bara en väldigt unik man som aldrig blev helt färdigställd.

This study covers how Amber Heard and Johnny Depp were portrayed during their defamation trial in Virginia 2022 by the British newspaper The Sun. The research questions include both how Amber Heard and Johnny Depp were portrayed during the timeframe as well as how they were perceived as a couple. The research questions also cover if there were any differences in how The Sun were framing them during the time period. The method that was used was a thematic analysis of all the articles that The Sun published in the time period that the trial took place, the 11th of April 2022 to the 1st of June 2022. To better help our understanding of the subject we used framing theory and celebrity studies as the theoretical framework. The framing theory also includes a subcategory which is the theory about the ideal victim. Since both Johnny Depp and Amber Heard accused each other of abuse, it was relevant to include if one of them were portrayed as a victim. In the thematic analysis we created three categories based on the research questions. Different themes were found in the articles and were placed as subcategories to the three main categories. The first category was about how the relationship between Johnny Depp and Amber Heard was portrayed. Three themes were found: The relationship as a circus, Difference in fame and The trial. The second category was about how Johnny Depp was portrayed. Three themes were identified: Depp as the perpetrator, Superstar Johnny Depp and Innocent or a bully? The third category depicts how Amber Heard was portrayed. Four themes were identified: Heard accused of lying, Heard as the perpetrator, Heard ridiculed by the public and Heard innocent? The results of the study conclude that both Depp and Heard have been portrayed as perpetrators and victims all though Depp was given more attention in the articles than Heard. Another conclusion is that some of the articles describe the case as Depp suing Heard for lying, in contrast to the articles where the case is described as Depp suing Heard for libel.

In the aftermath of #MeToo, Amber Heard chose to share her experiences of sexual abuse and violence in the relationship with Johnny Depp in an article. Depp denied the allegations and claimed that the accusations were fabricated and therefore chose to sue Heard for defamation. The defamation trial between the ex-spouses began in 2022 and received much attention since it was broadcast live to the public. The lawsuit quickly went viral on social media where Depp's fans constructed and spread favorable narratives on Depp's behalf in order to restore his reputation. The purpose of the study is to examine, from a gender perspective, how fans of a public figure crisis communicated on social media during an ongoing trial following accusations of intimate partner violence. This is achieved by a qualitative content analysis where posts published by Depp's fans during the trial are analyzed based on the theories of postfeminism and Image Repair Theory. The study concluded that both Depp and Heard are portrayed based on male and female attributes to relate to the roles of victim and perpetrator more clearly. Heard is blamed and mocked, while Depp is celebrated and respected. Furthermore, there are also narratives that connect to misogynistic ideas that are hidden by, for example, discussions about equality and can be seen as a backlash against feminist successes. / I efterdyningarna av #MeToo valde Amber Heard att dela med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och våld i förhållandet med Johnny Depp i en debattartikel. Depp förnekade anklagelserna och menade att de var fabricerade och valde därför att stämma Heard för förtal. Förtalsrättegången mellan de forna makarna inleddes 2022 och fick stor uppmärksamhet eftersom den livesändes inför allmänheten. Rättegången blev snabbt viral på sociala medier där Depps fans konstruerade och spred fördelaktiga narrativ å Depps vägnar i syfte att återupprätta hans rykte. Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur fans till en offentlig person kriskommunicerat på sociala medier under en pågående rättegång efter anklagelser om våld i nära relation. Detta genomförs med en kvalitativ innehållsanalys där inlägg publicerade av Depps fans under tiden för rättegången analyseras utifrån teorierna postfeminism och Image Repair Theory. Studiens resultat visade att både Depp och Heard porträtteras utifrån manliga och kvinnliga attribut för att tydligare anknyta till rollerna som offer och förövare. Heard blir skuldbelagd och hånad, medan Depp blir hyllad och respekterad. Vidare förekommer också narrativ som anknyter till kvinnofientliga idéer som döljs av exempelvis diskussioner om jämställdhet och kan ses som en motreaktion på feministiska framgångar.