<p>Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. </p><p>Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. </p><p>Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade. Detta anser vi tyder på att de har ett relativt enhetligt förhållningssätt till inputstyrning. Utifrån studien har vi kunnat se att denna styrning kan delas in i en formell och en informell del och att det är den informella styrningen som är den mest frekvent förekommande. Vidare har vi kunnat fastställa att samtliga företag har en relativt hög grad av indirekt styrning, vilken grundar sig i att en stor del av ansvaret för styrningen har flyttats över till konsultbolagen. Vi har bekräftat att det finns såväl teoretiska som empiriska kopplingar mellan styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och vi är därför av åsikten att de går att sammanföra under ett begrepp, inputstyrning. Något som har kunnat fastställas är att fallföretagen genom att lägga tyngdpunkten vid en viss styrmekanism kan minska behovet av de andra två och detta kan ses som att företagen har en relativt stor frihet att själva välja på vilken styrmekanism de vill lägga tyngdvikten.</p>

<p>Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten. Ett sätt att hantera denna problematik är att betrakta samtliga projekt i en organisation som en projektportfölj. </p><p>Syfte: Syftet är dels att utifrån en empirisk studie identifiera vad som kännetecknar en projektportfölj. Dels att bidra till förståelse för hur projektbaserade organisationer hanterar sin projektportfölj avseende projekturval och förändringar i portföljen. </p><p>Genomförande: En empirisk fallstudie av projektportföljen i tre högteknologiska organisationer verksamma inom mobilkommunikation har genomförts. Samtliga tre projektportföljer innehåller produktutvecklingsprojekt. De tre organisationerna utgörs av BSC och SR inom Ericsson Radio Systems samt Telia Mobile Sverige inom Telia Mobile. Den empiriska datainsamlingen har skett via intervjuer. </p><p>Resultat: Studien resulterade i en modell i vilken fyra olika typer av projektportföljer kan identifieras utifrån en portföljs innehåll. Modellen betraktas som ett verktyg för ledningen vid den övergripande hanteringen av en projektportfölj. Angående projektportföljsurval visade sig detta vara aktuellt i två av de tre fallen. Vad som styr projekturvalet kan ses utifrån två perspektiv och olika sätt att kontrollera inflödet av projekt till portföljen har identifierats. Angående hanteringen av förändringar är detta aktuellt i samtliga fall. Det visade sig finnas såväl likheter som skillnader i hur organisationerna hanterar förändringar i derasrespektive projektportfölj.</p>

<p>Background: The past decades two trends has been detected in the society. First of all, the new economy has brought along globalisation as a striking trend, and secondly we have been hit by some kind o f"projectification". The two trends seem to work against each other on several levels and global companies have a hard time coping with both at the same time. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe how an international development project is organised and show what impacts a MNC structure has on its projects concerning management and communication. Method: In order to reach an understanding, a qualitative case study was performed, and several interviews with people within a Ericsson project was made. In addition, Ericsson internal material and project documentation was used. </p><p>Findings: We found that the global structure very much has an impact on the project studied and that it did not have the characteristics that, literature of today describes, is common for projects. Since the project consist of several independent subsidiary we would not like to call it a project organised in a matrix, but rather described as an "intra-corporational consortium". Because of this structure, there are implications for management and communication as well. The management, we believe, is more done by "good will", and there is a strong resistance for communicating since there is a belief that information will handle all problems.</p>

<p>Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag. Att startfasens inverkan på projektets resultat blivit allt mer uppmärksammat kan bl.a. ses som ett resultat av pressen från marknaden. Den snabba tekniska utvecklingen har medfört ökade krav på allt mer tidspressade och komplexa projekt. Genom att lägga ned tid på förberedelserna under startfasen har företagen en bättre möjlighet att kunna minska projektets totala tid och därigenom skapa sig en bättre konkurrenssituation på marknaden. Trots insikten om startfasens inverkan på projektarbetet finns det få djupgående studier inom området "startfasen i projekt". Vårt mål med denna studie har därför varit att kartlägga startfasens roll i projektarbetet. I studien analyseras vidare vilka typer av problem som egentligen kan kopplas till ett projekts startfas, samt hur startfasens betydelse skiljer sig åt mellan olika typer av projekt. Vidare försöker vi klargöra om dagens krav på allt mer komplexa projekt ytterligare kommer förstärka startfasens påverkan på projektarbetet.För att kunna besvara dessa frågor har vi analyserat arbetet under startfasen i tre olika projekttyper i tre fallföretag, ABB Contracting, Sigma Design och Development samt TietoEnator Processing&Network Support</p>

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer väljer att utföra sina aktiviteter i projekt. Många organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock är en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast är heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten. Ett sätt att hantera denna problematik är att betrakta samtliga projekt i en organisation som en projektportfölj. Syfte: Syftet är dels att utifrån en empirisk studie identifiera vad som kännetecknar en projektportfölj. Dels att bidra till förståelse för hur projektbaserade organisationer hanterar sin projektportfölj avseende projekturval och förändringar i portföljen. Genomförande: En empirisk fallstudie av projektportföljen i tre högteknologiska organisationer verksamma inom mobilkommunikation har genomförts. Samtliga tre projektportföljer innehåller produktutvecklingsprojekt. De tre organisationerna utgörs av BSC och SR inom Ericsson Radio Systems samt Telia Mobile Sverige inom Telia Mobile. Den empiriska datainsamlingen har skett via intervjuer. Resultat: Studien resulterade i en modell i vilken fyra olika typer av projektportföljer kan identifieras utifrån en portföljs innehåll. Modellen betraktas som ett verktyg för ledningen vid den övergripande hanteringen av en projektportfölj. Angående projektportföljsurval visade sig detta vara aktuellt i två av de tre fallen. Vad som styr projekturvalet kan ses utifrån två perspektiv och olika sätt att kontrollera inflödet av projekt till portföljen har identifierats. Angående hanteringen av förändringar är detta aktuellt i samtliga fall. Det visade sig finnas såväl likheter som skillnader i hur organisationerna hanterar förändringar i derasrespektive projektportfölj.

Background: The past decades two trends has been detected in the society. First of all, the new economy has brought along globalisation as a striking trend, and secondly we have been hit by some kind o f"projectification". The two trends seem to work against each other on several levels and global companies have a hard time coping with both at the same time. Purpose: The purpose of this thesis is to describe how an international development project is organised and show what impacts a MNC structure has on its projects concerning management and communication. Method: In order to reach an understanding, a qualitative case study was performed, and several interviews with people within a Ericsson project was made. In addition, Ericsson internal material and project documentation was used. Findings: We found that the global structure very much has an impact on the project studied and that it did not have the characteristics that, literature of today describes, is common for projects. Since the project consist of several independent subsidiary we would not like to call it a project organised in a matrix, but rather described as an "intra-corporational consortium". Because of this structure, there are implications for management and communication as well. The management, we believe, is more done by "good will", and there is a strong resistance for communicating since there is a belief that information will handle all problems.

Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag. Att startfasens inverkan på projektets resultat blivit allt mer uppmärksammat kan bl.a. ses som ett resultat av pressen från marknaden. Den snabba tekniska utvecklingen har medfört ökade krav på allt mer tidspressade och komplexa projekt. Genom att lägga ned tid på förberedelserna under startfasen har företagen en bättre möjlighet att kunna minska projektets totala tid och därigenom skapa sig en bättre konkurrenssituation på marknaden. Trots insikten om startfasens inverkan på projektarbetet finns det få djupgående studier inom området "startfasen i projekt". Vårt mål med denna studie har därför varit att kartlägga startfasens roll i projektarbetet. I studien analyseras vidare vilka typer av problem som egentligen kan kopplas till ett projekts startfas, samt hur startfasens betydelse skiljer sig åt mellan olika typer av projekt. Vidare försöker vi klargöra om dagens krav på allt mer komplexa projekt ytterligare kommer förstärka startfasens påverkan på projektarbetet.För att kunna besvara dessa frågor har vi analyserat arbetet under startfasen i tre olika projekttyper i tre fallföretag, ABB Contracting, Sigma Design och Development samt TietoEnator Processing&amp;Network Support

Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade. Detta anser vi tyder på att de har ett relativt enhetligt förhållningssätt till inputstyrning. Utifrån studien har vi kunnat se att denna styrning kan delas in i en formell och en informell del och att det är den informella styrningen som är den mest frekvent förekommande. Vidare har vi kunnat fastställa att samtliga företag har en relativt hög grad av indirekt styrning, vilken grundar sig i att en stor del av ansvaret för styrningen har flyttats över till konsultbolagen. Vi har bekräftat att det finns såväl teoretiska som empiriska kopplingar mellan styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och vi är därför av åsikten att de går att sammanföra under ett begrepp, inputstyrning. Något som har kunnat fastställas är att fallföretagen genom att lägga tyngdpunkten vid en viss styrmekanism kan minska behovet av de andra två och detta kan ses som att företagen har en relativt stor frihet att själva välja på vilken styrmekanism de vill lägga tyngdvikten.

<p>Background: Society of today is characterised by greater dynamics and a constant demand for innovation and fresh ideas. This development is often named "the new economy" or "the knowledge society". Independent of how one chooses to name this society, most individuals seem to agree upon the fact that knowledge grows more and more important. New competencies, such as new knowledge and new forms of organising, will be demanded for corporations to be successful in the future. In recent years it has become more common with corporations based on projects. In this context it is interesting to discuss the spread of knowledge. </p><p>Purpose: We aim at create understanding for the spread of knowledge, through focusing on corporate culture, organisational routines, and processes of knowledge transfer in corporation based on projects. </p><p>Realisation: This paper is based on a study of two IT-companies, Cell Network and Framfab. The empirical material, chiefly collected through interviews, has been analysed with starting-point in the frame of references. </p><p>Conclusions: We came to the conclusion that corporate culture, organisational routines, and processes of knowledge transfer, studied separately is not enough to explain the spread of knowledge. Instead the three variables co-operate. Corporate culture cerates common values, organisational routines guide behaviour, and the processes of knowledge transfer results in the actual spread of knowledge.</p>

Background: Society of today is characterised by greater dynamics and a constant demand for innovation and fresh ideas. This development is often named "the new economy" or "the knowledge society". Independent of how one chooses to name this society, most individuals seem to agree upon the fact that knowledge grows more and more important. New competencies, such as new knowledge and new forms of organising, will be demanded for corporations to be successful in the future. In recent years it has become more common with corporations based on projects. In this context it is interesting to discuss the spread of knowledge. Purpose: We aim at create understanding for the spread of knowledge, through focusing on corporate culture, organisational routines, and processes of knowledge transfer in corporation based on projects. Realisation: This paper is based on a study of two IT-companies, Cell Network and Framfab. The empirical material, chiefly collected through interviews, has been analysed with starting-point in the frame of references. Conclusions: We came to the conclusion that corporate culture, organisational routines, and processes of knowledge transfer, studied separately is not enough to explain the spread of knowledge. Instead the three variables co-operate. Corporate culture cerates common values, organisational routines guide behaviour, and the processes of knowledge transfer results in the actual spread of knowledge.