Research on Swedish globe production or globes offered on the Swedish market is not widespread. International research on globes has largely focused on the period from about 1400 to 1800. The structure and context of globes during the 1800s is mentioned only briefly, while globes produced during the 1900s are not mentioned at all. Therefore, the survey has a holistic approach to globes appearing on the Swedish market during the years 1800-1950. The questions seek answers regarding the materials, map design, tripod and instruments of globes. Also the types of globes, pricing, clients, vendors and manufacturers are examined. 21 globes have been observed at the Center for History of Science, the National Library of Sweden and the Maritime Museum in Stockholm. Advertisements, price lists and exhibition catalogs mentioning globes have been collected through archives. The survey shows that new materials and new types of globes appears in the Swedish market, while the associated instruments had a reduced importance. / Forskning rörande svensk globtillverkning eller glober sålda på den svenska marknaden är inte utbredd. Internationell forskning rörande glober har i stor utsträckning fokuserat på tiden från omkring år 1400 till omkring år 1800. Globernas konstruktion och kontext under 1800-talen nämns endast kort och generaliserande i forskning medan 1900-talet inte nämns alls. Därför är syftet med undersökningen att ta ett helhetsgrepp om glober på den svenska marknaden mellan åren 1800 till 1950. Frågeställningarna söker svar rörande globers material, konstruktion, kartbild, stativ och tillhörande instrument. Även globtyper, prisbild, brukare, försäljare och tillverkare undersöks. Undersökningen svarar också på hur utvecklingen har tett sig under tidsperioden. 21 stycken glober har observerats på Centrum för Vetenskapshistoria, Kungliga Biblioteket och Sjöhistoriska Museet i Stockholm. Annonser, priskuranter samt utställningskataloger vilka nämner glober har samlats in genom arkivsökning. Undersökningen visar bland annat att nya material och nya globtyper träder in på den svenska marknaden, samtidigt som de tillhörande instrumenten fick en minskad betydelse.

Barns förståelse för jordglob och karta har varit ett område som det forskats om i flera decennier. En stor del av forskningen berör barnens förmåga till abstrakt tänkande kring jordgloben som modell av jordklotet, samt vilken information barn kan utläsa av denna modell. Även hur barn tolkar andra typer av naturgeografiska kartor är ett centralt område inom denna forskning. Utgångspunkt tas vanligtvis antingen i Piagets stadieteori där barn utvecklas enligt stadier som är åldersbestämda, eller i Vygotskijs sociokulturella perspektiv, där fokus istället läggs på de sociala miljöer som barnet är en del av. Syftet med denna studie är att synliggöra vilken förmåga elever i årskurs 3 har för abstrakt tänkande när det gäller jordklotet. Vidare hur elever med hjälp av jordglob och världskarta förklarar geografiska begrepp samt hur elevernas geografiska kunskaper kan synliggöras vid samtal om jordklotet. Denna studie har genomförts genom kvalitativa intervjuer, där elva elever i årskurs 3 intervjuades. Intervjuerna ägde rum i ett grupprum där både jordglob och världskartan fanns representerad. Utgångspunkt för frågorna hämtades dels från det centrala innehållet i Lgr 11 och dels i frågor som forskare vid tidigare tillfällen frågat barn i motsvarande ålder som respondenterna i denna studie. Studiets resultat visar att det stora flertalet av de elever som intervjuades i denna studie visar element av abstrakt förståelse när det gäller jordklotet. Med hjälp av jordglob och karta kunde de förklara begrepp och även visa till geografiska och naturvetenskapliga kunskaper om jordklotet. En slutsats som kan dras av detta är att elever redan på lågstadiet kan ha grundläggande och i vissa fall även avancerad förståelse för jordklotet. Nyckelord: Jordglob, karta, jordklot, abstrakt, begrepp, geografi, sociokulturellt perspektiv, stadieteori. / Children’s understanding of globes and maps have been an area of research for decades. A large portion of this research looks at children’s ability to abstract thinking when it comes to the globe as a model of the Earth and what information children can read from this model. How children interpret other forms of maps is also a key area in this research. The starting point is usually either Piaget’s theory of stages of cognitive development, or Vygotsky's sociocultural theory where focus is put on the social environments the child is a part of. The purpose of this study is to highlight the ability students in the 3rd class has of abstract thinking when it comes to the Earth. Furthermore, how students, with the help of a globe and a world map, can explain geographical concepts and how their geographical knowledge can be highlighted through conversations about the Earth. This study has been conducted through qualitative interviews of eleven students in the 3rd class. The interviews were conducted in a small room where both a globe and a world map were present. The starting point for the questions were partly taken from the key content in “Lgr 11”, and partly from questions scientists have used in previous studies with children of corresponding age as the students in this study. The result of this study shows that a majority of the interviewed students have elements of abstract understanding when it comes to the Earth. With the help of a globe and map they could explain concepts and even prove knowledge in both geographical and natural science about the Earth. A conclusion that can be drawn about this is that students already in primary school can have basic, and in some cases advanced, understanding of the Earth. Keywords: Globe, map, Earth, abstract, concepts, geography, sociocultural theory, theory of stages.