<p>Abstrakt</p><p>När någon i familjen drabbas av sjukdom, står oftast de närmast anhöriga för den vårdande omsorgen, vilket kan vara påfrestande för hälsan. Det senaste decenniet har det offentliga stödet till anhöriga uppmärksammats i Sverige, vilket har inneburit en satsning på 300 miljoner kronor, Anhörig 300. Vars avsikt var att stödja och underlätta de anhörigas livssituation. Då kan en stödjande verksamhet som anhöriggrupp, vara ett viktigt komplement för reflektion och utveckling med andra. Tillvaron är full av påfrestningar, vad är det som gör att vissa klarar av dessa, medan andra inte gör det? Antonovsky (1991) svar på detta är känslan av sammanhang (KASAM). Syftet med studie var att studera om och i så fall hur interventionen i en anhöriggrupp kan påverka de anhörigas KASAM. Arbetet inleddes med en genomgång av både litteratur och forskning, för att öka kunskap inom problemområdet. Datainsamlingsmetoden som användes var ett ”Livsfrågeformulär”. Urvalet bestod av anhöriga till person över 20 år som drabbats av sjukdom och/eller funktionshinder. Studien genomfördes som en för- och eftermätning av interventionen i en anhöriggrupp. Resultatet visade att KASAM förändrades, men inte endast i positiv riktning, vilket var författarnas hypotes. Detta behöver inte ses som något negativt enligt Antonovsky (1991), utan det är mycket vanligt att en utveckling föregås av ett tillstånd av obalans, vilket kan påverka KASAM tillfälligt. Vad som orsakade detta kan vara svårt att fastställa. De slutsatser som gjordes var att trots fördelar med stöd i grupp, så kan det vara svårt att påvisa att det var just det stödet som påverkade KASAM, däremot kan det ses som en resurs, enligt forskning, i omsorgsarbetet för de anhöriga.</p>

Vi har i vårt samhälle idag en hög skilsmässostatistik. Individerna i parrelationer har problem att fungera tillsammans på ett tillfredställande sätt. Denna studie baseras på intervjuer med familjerådgivare som hanterar par som har problem i relationen. I undersökningen har jag valt att försöka svara på vad som familjerådgivaren anser kunna skapa höga förväntningar på relationen samt hur dessa förväntningar påverkar relationen. Den belyser även de aspekter som är viktiga för att en relation skall fungera och vad familjerådgivaren kan göra för par som har problem i relationen. Som teoretisk utgångspunkt till undersökningen har Giddens teori om den rena relationen använts. Resultatet visar att par som söker hjälp hos familjerådgivarna har svårt att få tid till att arbeta och underhålla sin relation. Slitningar som barn och ekonomiska bekymmer är vanliga. Undersökningen visar även att jämställdhet är att eftersträva för att relationen skall hålla en god balans. Den mans och kvinnoroll som finns i samhället påverkar också mannens och kvinnans förväntningar på varandra. Resultatet visar att par framför allt har svårigheter att kommunicera med varandra. Nyckelord: relationer, ”rena relationer”, problem, kommunikation, familjerådgivare.

Abstrakt När någon i familjen drabbas av sjukdom, står oftast de närmast anhöriga för den vårdande omsorgen, vilket kan vara påfrestande för hälsan. Det senaste decenniet har det offentliga stödet till anhöriga uppmärksammats i Sverige, vilket har inneburit en satsning på 300 miljoner kronor, Anhörig 300. Vars avsikt var att stödja och underlätta de anhörigas livssituation. Då kan en stödjande verksamhet som anhöriggrupp, vara ett viktigt komplement för reflektion och utveckling med andra. Tillvaron är full av påfrestningar, vad är det som gör att vissa klarar av dessa, medan andra inte gör det? Antonovsky (1991) svar på detta är känslan av sammanhang (KASAM). Syftet med studie var att studera om och i så fall hur interventionen i en anhöriggrupp kan påverka de anhörigas KASAM. Arbetet inleddes med en genomgång av både litteratur och forskning, för att öka kunskap inom problemområdet. Datainsamlingsmetoden som användes var ett ”Livsfrågeformulär”. Urvalet bestod av anhöriga till person över 20 år som drabbats av sjukdom och/eller funktionshinder. Studien genomfördes som en för- och eftermätning av interventionen i en anhöriggrupp. Resultatet visade att KASAM förändrades, men inte endast i positiv riktning, vilket var författarnas hypotes. Detta behöver inte ses som något negativt enligt Antonovsky (1991), utan det är mycket vanligt att en utveckling föregås av ett tillstånd av obalans, vilket kan påverka KASAM tillfälligt. Vad som orsakade detta kan vara svårt att fastställa. De slutsatser som gjordes var att trots fördelar med stöd i grupp, så kan det vara svårt att påvisa att det var just det stödet som påverkade KASAM, däremot kan det ses som en resurs, enligt forskning, i omsorgsarbetet för de anhöriga.

¡@¡@In recent years, the geographic information system (GIS) databases develop quickly and play a significant role in many applications. Many of these applications allow users to find objects with keywords and spatial information at the same time. Most researches in the spatial keyword queries only consider the exact match between the database and query with the textual information. Since users may not know how to spell the exact keyword, they make a query with the approximate-keyword, instead of the exact keyword. Therefore, how to process the approximate-keyword query in the spatial database becomes an important research topic. Alsubaiee et al. have proposed the Location-Based-Approximate-Keyword-tree (LBAK-tree) index structure which is to augment a tree-based spatial index with approximate-string indexes such as a gram-based index. However, the LBAK-tree index structure is the R*-tree based index structure. The nodes of the R*-tree have to be split and be reinserted when they get full. Due to this condition, it can not index the spatial attribute and the textual attribute at the same time. It stores the keywords in the nodes after the R*-tree is already built. Based on the R*-tree, it has to search all the children in a node to insert a new item and answer a query. Moreover, after they find the needed keywords by using the approximate index, they probe the nodes by checking the intersection of the similar keyword sets and the keywords stored in the nodes. However, the higher level the node is, the larger the number of keywords stored in the node is. It takes long time to check the intersections. And the LBAK-tree checks all the intersections even if there exits one of the intersections which is already an empty set. Therefore, in this thesis, we propose the Nine-Area-Approximate-Keyword-tree (NAAK-tree) index structure to process the spatial approximate-keyword query. We do not have to partition the space to construct the spatial index. We do not have to reinsert the children when split the nodes, so we can deal with the keywords at the same time. We can use the spatial number to find out the nodes that satisfy the spatial condition of the query. And we augment the NAAK-tree with signatures to speed up the query of the textual condition. We use the union of the bit strings of each keyword in a node to represent them in the node. Therefore, we can efficiently filter out the nodes that there is no keyword corresponding to the query by checking the signatures just one time without checking all the keywords stored in the nodes. Based on our NAAK-tree, if there exits one empty set in the similar keywords sets, we do not check all the similar keywords sets. From our simulation results, we show that the NAAK-tree is more efficient than the LBAK-tree to build the index and answer the spatial approximate-keyword query.

Information acquisition over the Internet has become popular recently. Users, however, have difficulty in understanding the overall concept resulting from the searched information about a specific topic of their interests in the Internet. Moreover, such pieces of information keep changing over time. Therefore, in this thesis, an approach is proposed to help users further realize the searched results of their interested topic, and detect implications of the information changes over time. The first part of this approach is to gather information of a user-specified topic and analyze the overall meaning and the relations represented by those pieces of information. In this manner, users can gain the general concept of what the search results indicate. Here the keyword extraction approach, called RCBKE, is proposed to identify keywords with their relationships. Evaluations are performed and the results show that RCBKE can discover representative keywords. The second part is to track and investigate the information change of the topic in a certain time period. As a result, users can easily recognize the change patterns of the specified topic. An example to illustrate our approach is shown accordingly. The feasibility of our proposed approach is then justified.

published_or_final_version / Computer Science / Master / Master of Philosophy

No description available.

No description available.

2012 Joint 6th International Conference on Soft Computing and Intelligent Systems (SCIS) and 13th International Symposium on Advanced Intelligent Systems (ISIS) (SCIS-ISIS 2012). November 20-24, 2012, Kobe, Japan

According to the literature there are different ways to describe science. The work with science in pre-school is often to allow the children to experiment and explore various phenomena and hypotheses. The environment and the material is an important part in the discovery of science. The purpose of this study is to investigate teacher’s views and children's ideas about science in pre-school every-day. And we will also study the environment, the material and the teacher’s opportunities to contribute to discoveries and continued interest in science. The study was carried out in six pre-school, through interviews with children and teachers, as well as gathering of facts. The results showed that the most common discoveries in science in pre-schools were about animals, plants and water. Teachers believe that the key factors to examine science are the environment, the material available on pre-school and other environments such as forest and park. / Enligt litteraturen finns det olika sätt att beskriva naturvetenskap. Arbetet med naturvetenskap på förskolan handlar ofta om att låta barnen experimentera och undersöka olika fenomen och hypoteser. Miljön och materialet är en viktig del i upptäckandet av naturvetenskap. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn och barnens tankar kring naturvetenskap i förskolans vardag. Dessutom syftar arbetet på att granska miljön, materialet och pedagogernas möjligheter att bidra till upptäckter och fortsatt intresse inom naturvetenskap. Undersökningen har gjorts på sex olika förskolor, genom intervjuer med barn och pedagoger, samt faktainsamling. Resultatet visade att de vanligaste upptäckterna inom naturvetenskap på förskolorna handlade om djur, växter och vatten. Pedagogerna anser att viktiga faktorer för att undersöka naturvetenskap är miljön och materialet som finns på förskolan, samt andra miljöer som skog och park.