Spelling suggestions: "subject:"limträ"" "subject:"lövträ""
1 |
Livscykelanalys av ett samverkansbjälklag av KL-trä och betong : åtgärdsförslag för minskade koldioxidutsläpp / Life Cycle Assessment of a CLT-concrete composite floor : action proposals for lower carbon dioxide emissionsWenström, Gustaf, Tambour, Fredrik January 2018 (has links)
Purpose: The purpose of this study was that from a life cycle assessment, LCA, present action proposals to reduce the emissions of carbon dioxide of a CLT-concrete composite floor which fulfils the regulations of Swedish National Board of Housing. Method: To be able to present action proposals towards reduced carbon dioxide emissions, literature studies was made on previous life cycle assessment on composite floors with various materials. Document analyses were also performed to establish the structure of the composite floor. Carbon dioxide emission data was collected from suppliers’ environmental product declarations, EPD’s. The collected data was then used to create a life cycle assessment where the greatest emission of carbon dioxide could be identified and furthermore be given action proposals to reduce the emissions. Findings: An increased use of bio based materials in buildings could reduce the carbon dioxide emissions by between 42-100 % depending on if the stored carbon is taken in consideration. By doing this the carbon dioxide emissions is reduced by 87 kg CO2- ekv/m2 opposed to assuming wood to be climate neutral. How this is considered needs to be evaluated in the current standards for LCA. According to the LCA the production stage is the largest contributor for carbon dioxide emissions where the concrete is responsible for the largest amount. By reviewing and comparing Environmental Product Declarations, EPD’s, choices can be made to pick the manufacturer with the lowest environmental effect. A considerable reduction can also be achieved by ensuring that the materials used will be recycled or reused after the end-of-life stage. Implications: With adhesive as shear connector full composite action can be achieved for the floor which leads to that the thickness of the floor can be kept at a minimum which in turn leads to lower material usage. By carefully compare manufacturers EPD’s it can be ensured that the material with the least environmental effect will be chosen. Higher demands should be put on manufacturers to perform thorough EPD’s on their products. Evaluation of current standards for LCA should be done where it is clearer how to view stored carbon in bio based materials and also how carbonation of concrete should be considered since these are great factors of uncertainty during an LCA. What happens to the material after end-of-life should be determined in an early stage of planning since great environmental savings can be made by recycle or reuse materials. The concrete should be crushed and reused as fillings for e.g. road construction after end-of-life to accelerate the carbonation process. Time and money are crucial factors for an LCA and needs to be considered in an early stage of planning. Limitations: The structure of the CLT-concrete composite floor is decided to fulfill the regulations that are set by the Swedish National Board of Housing. These regulations are constantly updated and a change in the structure of the composite floor could become necessary in the future. There was no environmental data to be found on the adhesive used as a shear connector between the CLT and concrete due to the manufacturer considering it to be intellectual property of theirs. This is considered to be a limitation to this study. Keywords: Composite floor, CLT, LCA, EPD, carbon dioxide emission / Syfte: Syftet med denna studie var att utifrån en livscykelanalys, LCA, presentera åtgärdsförslag för att kunna minska på koldioxidutsläppen för ett samverkansbjälklag av KL-trä och betong som uppfyller svenska myndighetskrav. Metod: För att resultera i åtgärdsförslag mot minskade koldioxidutsläpp genomfördes litteraturstudie av utförda LCA där material i samverkansbjälklaget studerats, dokumentanalys i form av framtagning av samverkansbjälklagets uppbyggnad samt materialens koldioxidutsläpp utifrån miljövarudeklarationer. Vidare utfördes en LCA utifrån insamlad data för att konkretisera största koldioxidutsläpp för samverkansbjälklaget och därigenom komma med förslag på åtgärder för minskad klimatpåverkan. Resultat: En ökad användning av biobaserade material i byggnader kan minska koldioxidutsläppen med mellan 42-100 % beroende på om lagring av koldioxid beaktas eller inte. Hänsyn till lagrad biogen kolhalt i trä bidrar till att koldioxidutsläppen för samverkansbjälklaget minskas med 87 kg CO2-ekv/m2 i motsats till att se trä som ett klimatneutralt material. Enligt LCA utgör produktionsskedet störst koldioxidutsläpp där betong och KL-trä står för största mängden. Med hänsyn till detta påverkas koldioxidutsläppen genom att granska och jämföra miljövarudeklarationer från olika tillverkare och välja den som bidrar med lägst koldioxidutsläpp. En väsentlig minskning av koldioxidutsläppen går dessutom att uppnå genom att se till att materialen i samverkansbjälklaget går att återanvända eller återvinna. Konsekvenser: Med lim som skjuvförbindare uppnås fullständig samverkansgrad för samverkansbjälklaget vilket bidrar till att tvärsnittstjockleken för betong och KL-trä kan hållas nere och att mindre mängd material krävs i jämförelse mot ofullständig samverkansgrad. Genom att noggrant jämföra tillverkares miljövarudeklarationer kan det säkerställas att material med minst klimatpåverkan väljs. Högre krav bör ställas på tillverkande företag att genomföra grundliga miljövarudeklarationer på sina produkter. Utveckling av befintlig standard för LCA bör genomföras där det tydligt framgår hur lagring av koldioxid i biomassor samt karbonatisering av betong skall beaktas då dessa är stora osäkerhetsfaktorer för resultatet i en LCA. Vad som händer med materialen i samverkansbjälklaget efter slutskedet bör beaktas i ett inledande skede då stora besparingar på miljön kan göras genom att se till att materialen går att återanvända eller återvinna. Betongen bör krossas och utnyttjas som fyllnadsmaterial efter livscykeln för att påskynda karbonatiseringsprocessen. Vid planering för utförande av LCA bör tid och resurser utvärderas noggrant för att säkerställa att all nödvändig data för det studerade objektet kan samlas in vilket bidrar till ett trovärdigare resultat. Begränsningar: Samverkansbjälklagets uppbyggnad är framtagen för att uppfylla krav från Boverkets byggregler, BBR. Då dessa regler uppdateras kontinuerligt kan en förändring av uppbyggnaden komma att bli aktuell i framtiden. Uppgifter på klimatpåverkan för det lim som användes som skjuvförbindare i samverkansbjälklaget fanns inte att tillgå på grund av immateriella rättigheter från tillverkaren vilket utgör en begränsning i denna studie. Nyckelord: Samverkansbjälklag, KL-trä, LCA, EPD, koldioxidutsläpp
|
2 |
Flerbostadshuset Bryggaren 18 projekterat i KL-trä : Exempel på utmaningar och möjligheter med höga byggnader i KL-träFritzson, Jesper, Lindbom, Mikael January 2021 (has links)
För att minska det ekologiska fotavtrycket krävs förändringar. Förändringar i byggbranschen är bland annat utbyte av byggnadsmaterialet betong. Byggandet med och förvaltning av dagens byggnadsmaterial står för en tredjedel av all CO2-utsläpp. Samtidigt som befolkningen växer och förväntas fortsätta växa kommer det innebära att det behövs mer bostäder. Det vanligaste konstruktionsmaterialet idag är betong men morgondagens byggmaterial är förnyelsebara.Trä är förnyelsebart men har på grund av tidigare restriktioner inte varit ett konkurrenskraftigt alternativ till betong. Med hävda restriktioner samt uppfinningsrika metoder för att förbättra träts hållfasthetsegenskaper har projektörer i Värmland sett ett stort ökat intresse för KL-trä. KL-trä är en träskiva som består av ihop limmade skikt, minst tre, av brädor i två olikariktningar, vilket förbättrar träets styv- och hållfasthetsegenskaper. Trots de goda styv- och hållfasthetsegenskaper trä kan uppnå i form av KL-trä finns det fortfarande nackdelar. Trä är väsentligt mycket lättare material än betong, vilket kan bidra tillatt det kan uppstå lyftkrafter och att komforten blir otillräcklig i höga träbyggnader. I liknande projekt har många byggnader hybridstommar av både trä och betong för att få tillräcklig egentyngd, vilket inte kommer tillämpas i denna studie. Ett annat alternativ för att motverka lyftkrafter är att förankra byggnaden i dess underkonstruktion.I den här studien har en befintlig 5-vånings byggnad med betongstomme istället fått en KL-trästomme som dimensionerats och kontrollerats med avseende på stjälpning. Byggnaden har även dimensionerats i 15 våningar med liknande utformning och kontrollerats med avseende på stjälpning. Frågeställningar som tas upp inkluderar, skulle den befintliga byggnaden lika gärna kunnat ha byggts i KL-trä, hade byggnaden fått tillräckligt med egentyngd för att klara det stjälpande momentet utförd i endast KL-trä? Hade samma byggnad kunnat utföras i 15-våning med enbart KL-trä? Om byggnaderna ej klarar de stjälpande momentet hur ska de då förankras? Resultatet visar att 5-våningshuset hade kunnat utföras helt i KL-trä utan risk för stjälpning. Vid utformningen av byggnaden i 15-våningar uppstår lyftkrafter vilket innebär att förband iform av stålsyll och vinkeljärn dimensioneras för att hålla ned konstruktionen. Brytpunkten för när förankring erfordras är då byggnaden utförs i 13 våningar.
|
3 |
Cross-Laminated Timber– En fallstudie av Hyttkammaren samt en jämförelse med prefabricerat betongelement ur platsomkostnadsperspektivIslamovic, Mirnes January 2013 (has links)
No description available.
|
4 |
KL-trä enligt balkteori : En undersökning av beräkningsmetoden från ”KL-trähandbok” utgiven av Svenskt trä (2017) / CLT by beam theory : A study of the calculation procedure from the book ”KL-trähandbok” published by Svenskt trä (2017)Helgesen, Henrik January 2018 (has links)
Martinsons utför idag beräkningar på KL-träskivor med FEM-beräkningar. För enklare lastfall skulle det vara tidsbesparande att genomföra beräkningar enligt klassisk balkteori. I samband med att det har tillkommit relativt ny teori om beräkning av KL-trä enligt balkteori från boken ”KL-trähandbok” utgiven av Svenskt trä, önskar Martinson tillägna sig denna kunskap. Målet med rapporten är att skapa en bättre förståelse för teorin dels genom att analysera beräkningsmetoden numerisk vid hjälp av ett Excelverktyg som har utvecklats och dels genom att granska, tillföra och diskutera teorin. Konkreta beräkningsexempel togs fram och data matades in beräkningsmallen i Excel. Resultatet redovisas i tabeller tagit från Excel och verifierar det som beskrivs i teorin. Vissa formler tagen från teorin i KL-trähandboken är begränsad i form av att de gäller under vissa omständigheter som exempelvis skiktskjuvning som bara gäller för en skiva bestående av tre skikt. Delar av teorin som KL-trähandboken redovisar saknar utförliga förklaringar. Under diskussionen har studentens tolkning av teorin presenterats med bakgrund av den teori som finns i rapporten. Examensarbetet exemplifierar beräkningsmetoden från KL-trähandboken och belyser vilka delar av teorin behöver utforskas närmare. / Martinsons calculates stresses in CLT by using Finite Element Analysis. This tool can solve complex problems but it is time-consuming to verify results and to build the model, therefore less complex problems concerning verification of CLT with beam theory could prove to be more efficient. A book named “KL-trähandbok” published by “Svenskt trä” presents a chapter on verification of CLT with beam theory. Martinsons aims to learn more about this theory. By using an Excel-tool created by the student based on the equations from this theory numerical results can be analysed. At the same time further research was performed with the aim to get a better understanding of the theory. To get an understanding of how the different variables affects an CLT element, some more specific examples were implemented in the excel-tool. The results from Excel can be used to verify parts of the theory. Some equations were difficult to implement in a practical example and was e.g. restricted to describe only a three-layer board. Some parts of the theory are lacking detailed explanations which gave room for discussion, however further research is needed to get a better understanding. In conclusion it can be said that the work done in this bachelor’s degree of structural engineering resulted in an Excel-tool that can verify and show how different variables changes the characteristics fore CLT elements according to beam theory, but with limitations. Further conclusion is that some of the additional theory and discussion of the theory from “KL-trähandbok” may contribute to a better understanding of the theory.
|
5 |
Köldbryggor vid prefabricering av väggblock med fast bakgrund bestående av KL-trä / Termal bridges in prefabricated wall blocks with a solid background of CLT-woodSandberg, Per January 2017 (has links)
Arbetet utfördes i samarbete med Peab Sverige AB i Umeå. Syftet med arbetet var att jämföra tre olika typer av väggblock och traditionell väggbyggnad med hänsyn mot köldbryggor. Väggblocksalternativen som jämfördes är uppbyggda av trä-, masonite- eller stålreglar. Köldbryggor uppstår då två material med olika värmeisoleringsförmågor bryter igenom varandra, till exempel då en träregel går igenom ett lager isolering. Köldbryggor är svårt att komma ifrån men det går att förbygga på bra sätt. I detta arbete kommer simuleringsprogrammet Comsol Multiphysics att användas för att rita upp de olika alternativen och därefter när simuleringen startas räknar programmet ut hur värmen/kylan rör sig igenom väggen. För att kunna jämföra värmflödet genom väggarna kommer även U-värdet för alla väggar att beräknas för hand. Det kommer även att beräknas hur tunga block som är rimliga att tillverka samt jämföra kostnaderna för de olika alternativen. Resultaten visade att vanlig träregelvägg eller väggblock av träreglar och väggblock av masonite reglar är de två alternativen som fungerar bäst med hänsyn mot köldbryggor. Det är inte stor skillnad mellan trä och masonite däremot är stål det sämsta alternativet. U-värdet blir bäst genom den traditionella väggen och väggblocket byggt med träreglar. Det är också trä som är det mest ekonomiska materialet att köpa in samt det som väger minst per meter vägg. Skillnaden mellan trä och masonite är väldigt liten men dock är trä lite bättre på alla punkter i det här fallet. Trä är alltså det rimligast alternativet. Det är däremot svårt att säga om det är bättre eller sämre med traditionell vägg eller väggblock, det är väldigt liten skillnad mellan de två alternativen. Stål är det klart sämsta alternativet då det är materialet som ger störst köldbryggor, högst U-värde, väger mest och är dyrast i inköp, alltså inget att satsa på. / This work has been done in cooperation with Peab Sweden AB in Umeå. The aim of this work was to compare three different kinds of prefabricated walls and one traditional wall with consideration to thermal bridges. It is three different types of materials that are going to be compared, wood-, Masonite and steel. Thermal bridges come into existence when two materials with different thermal insulating properties break through each other. It is difficult to completely get rid of thermal bridges, but they can be reduced. In this work, a simulation software called Comsol Multiphysics was used. In the software you can build up 1-,2- or 3D models and make simulation to see how the heat transfers through a solid wall. A U-value for each wall was also calculated by hand for comparison. Additionally, the maximum weight and costs were calculated. The results showed that walls built with wood – or Masonite beams are better than steel with consideration for thermal bridges. The difference between wood and Masonite beams is not big; steel on the other hand is the worst alternative. The U-value is best for the traditional wall and wall block built with wood. Wood is also the most economical material to buy and the lightest material. The differences between wood and Masonite is small but wood is a little better in every aspect in this case. The best alternative in this case is accordingly wood, it´s however hard to say if it´s better with traditional wall or wall blocks, the difference is too small to give a clear answer. Steel is clearly the worst alternative; it is the material that gives the biggest thermal bridges and the highest U-value, in addition to weighing and costing the most.
|
6 |
Massivträbyggnader : En jämförelse mellan byggbranschens ambitioner och dagens kunskapsläge / Solid wood buildings : A comparison between the construction industry and the current state of knowledgeWiberg, David January 2021 (has links)
Dagens samhällsdebatt handlar till stora delar om klimatförändringarna och hur vi människor ska göra för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är något som också speglat av sig på byggbranschen då efterfrågan på flerbostadshus i massivträ ökat kraftigt de senaste åren. När det tals om massivträ är det oftast korslimmat (KL) trä som avses. KL-trä som det benämns, består av flera skikt av träskivor som korsvis limmas ihop. Fördelarna med KL-trä är flera, det har bland annat en hög bärförmåga i förhållande till sin vikt samt kan prefabriceras i stora partier vilket minskar uppförandetiden. Det är dock inte helt problemfritt att uppföra höga byggnader i massivträ eftersom det är ett brännbart material som bidrar till en ökad brandbelastning. Med ett större hållbarhetstänk ökar också arkitektens ambitioner gällande användning av KL-trä och det har upptäckts flera fördelar med att utnyttja obehandlat KL-trä som invändiga ytskikt. I detta arbete har fokus legat på att jämföra vilka ambitioner branschen har gällande mängd av obehandlat KL-trä på invändiga väggar med dagens forskning och det rådande kunskapsläget med avseende på brandskydd. Med resultatet av jämförelsen i beaktning var målet att ta reda på vilka utmaningar som branschen behöver lösa för att gå vidare med ambitionerna. En litteraturstudie utfördes för att få en större kunskap om KL-trä samt vilka krav som ställs på det byggnadstekniska brandskyddet. Litteraturstudien behandlade även dagens kunskapsläge i form av brandtester som utförts i Europa och Nordamerika. Genom den kvalitativa intervjustudien undersöktes arkitektens ambitioner samt träbyggnadsbranschens kunskapsläge gällande brandskydd i flerbostadshus i massivträ. En viktig förutsättning när det gäller brandskydd i massivträbyggnader är att stommen behåller sin bärande förmåga under hela brandförloppet samt att det är förutsägbart. För att brandförloppet ska bli förutsägbart ska branden självslocknat då all lös inredning brunnit eller alternativt släckts av sprinkler. Flerbostadshusen som behandlas i arbetet antas vara högre än tre våningar vilket innebär att obehandlad KL-trä ej uppfyller ytskiktskraven som ställs i Boverkets byggregler. Brandtesterna som studerats bekräftar att en förutsättning för att självslockning ska ske är att delaminering inte inträffar. För att delaminering inte ska ske krävs det att limmet har hög värmebeständighet samt att inbränningen inte når den första limfogenen. Utan delaminering lyckades ett försök uppnå självslockning i ett rum bestående två motstående väggar av KL-trä, fler lyckade tester behövs dock för att lösningen ska tillåtas. När arkitekten arbetar med byggnader i massivträ är dennes ambition att utnyttja träets samtliga fördelar. Detta vill uppnås genom användande av obehandlad KL-trä på så många väggar som möjligt. I dagsläget är det inte rekommenderat då kunskapen i branschen behöver bli större samt att den inte har råd med en katastrof. För tillfället rekommenderas det att höga byggnader i massivträ utförs med ett utökat brandskydd i form av både brandskyddslack och sprinkler. I uppförandet av en byggnad i massivträ är det viktigt med kvalitetssäkring av brandavskiljande detaljer för att hindra brandspridning från att ske. I förvaltningsstadiet gäller det att säkerställa funktionen av det passiva brandskyddet, därför är det otroligt viktigt att även bostadsrättsägare är medvetna om brandskyddet i byggnaden samt hur det underhålls. / Today’s public debate is largely about the climate change and how the humans should act to reduce the greenhouse gas emissions. This is something that is reflected on the construction industry as the demand for apartment buildings in solid wood has increased sharply in recent years. When talking about solid wood it is usually cross-laminated timber (CLT) that is referred to. CLT as it is referred to, consists of several layers of wooden boards that are glued together crosswise. The advantages of CLT are several, it has, among other things, a high load-bearing capacity in relation to its weight and can also be prefabricated in large batches, which reduces the construction time. However, it is not entirely without problems to build tall buildings in solid wood, it is a combustible material that contributes to an increased fire load. With a greater idea of sustainability, the architect's ambitions regarding the use of CLT are also increasing, and several advantages have been discovered in using untreated CLT as interior surface layers. In this report, the focus has been on comparing the ambitions of the industry regarding the amount of untreated CLT on interior walls with current research and the current state of knowledge with regard to fire protection. With the result of the comparison in mind, the goal was to find out what challenges the industry needs to solve to move forward with the ambitions. A literature study was carried out to gain a greater knowledge of CLT and the requirements placed on building technical fire protection. The literature study also treated the current state of knowledge in the form of fire tests carried out in Europe and North America. The qualitative interview study examined the architect's ambitions and the wood construction industry's state of knowledge regarding fire protection in apartment buildings of solid wood. An important prerequisite when it comes to fire protection in solid wood buildings is that the frame retains its load-bearing capacity throughout the fire process and that it is predictable. In order for the fire process to be predictable, the fire must be self-extinguishing when all loose furnishings have burned or alternatively been extinguished by sprinklers. The apartment buildings that are treated in the work are assumed to be higher than three storeys, which means that untreated CLT does not meet the surface layer requirements set in Boverkets building regulations. The fire tests that have been studied confirm that a prerequisite for self- extinguishing to take place is that delamination does not occur. In order for delamination not to take place, it is required that the adhesive has a high heat resistance and that the burn-in does not reach the first adhesive joint. Without delamination, one attempt succeeded in achieving self-extinguishing in a room consisting of two opposite walls of CLT, however, more successful tests are needed for the solution to be allowed. II When the architect works with buildings in solid wood, the ambition is to utilize all the benefits of wood. They want to achieve this by using untreated CLT on as many walls as possible. At present, this is not recommended as the knowledge in the industry needs to be greater and the industry cannot afford a disaster. At the moment, it is recommended that tall buildings in solid wood will be built with an extended fire protection in the form of both fire protection varnish and sprinkler. In the construction of a solid wood building, it is important to ensure the quality of fire-retardant parts in order to prevent the spread of fire. In the management stage, it is important to ensure the function of the passive fire protection, therefore it is incredibly important that even tenant-owners are aware of the fire protection in the building and how it is maintained.
|
7 |
Jämförelse mellan stomme i KL-trä respektive lättbalkar / Comparison between frame in CL-wood and light beamsHedman, Albin January 2022 (has links)
In the beginning stage when a building is to be constructed it can be difficult to choose the material for the supporting frame. Today there is a lot of different materials with different properties, each material often has good properties while at the same time there is a worse property, heavy weight for example. The growing debate about climate change has led to an increased use of building with wood, as it is positive from a climate perspective. Structor Byggteknik Umeå AB has in their work as construction consultants received questions from customers who want to know more about the differences between cross-laminated wood (CL-wood) and light beams. These questions are the foundation to this project, in which the differences between how the chosen material affects the living area will be compared. The project will also include a comparison to see which material that consumes the most amount of wood. The aspect of climate impact will also be compared in the unit CO2-equivalents, which is a topical question today. To produce the data that will be used to compare the material two buildings where dimensioned, one with CL- wood and one with light beams. To perform the dimensioning a reference building made with concrete was used, from which a section of the building was retrieved as well as loads. In consultations with Structor, requirements were set for sound, U-value, and fire for the buildings that were dimensioned. The load countdown was performed with the program Statcon structure where the most loaded walls and floor slabs were checked in both serviceability limit state (SLS) and ultimate limit state (ULS). From the structure of the floor slabs and walls the amount of wood per 1 m2 were calculated for every building component. With known wall thickness two 3D-modells were produced, one for each material. From the 3D-modells the living area was compared. For the comparison of climate impact two climate declarations including module A1-A5 was created with the construction sector’s environmental calculating program (BM). The comparison of the living area resulted in a difference of 0,8 m2 per floor where the CL-wood was the larger one, despite that the exterior walls and the dividing walls were thicker for the building with CL-wood. This might be because the load-bearing inner walls in the light beam building were a lot thicker than the inner walls in the CL-building. The material consumption was compared by calculating the volume of wood for 1 m2 for every building component. The result showed a difference of 327 % where the light beam building consumed a smaller amount of wood. Most likely this is because the CL-slabs are homogeneous wood elements which increase the amount of wood per m2, while the light beam in the construction is placed with a center distance of 600 mm. One climate declaration was made for each building, the climate impact was compared both component against component and with a total of 1 m2 of every building component. The result showed that when all the building components is compared the CL-building generated a higher climate impact. A closer comparison between component against component shows that the floor slabs in the CL-building has a lower climate impact than the floor with light beams. The conclusion of the project is that both CL-wood and light beams have its advantage, but it can be difficult to say exactly which material is the better one. Despite this, light beams have two advantages in this project while CL-wood only has one. To facilitate the choice a check should be done where all the conditions and requirements are listed. With that list it’s possible to compare which material suits for the specific project. / I den initierande fasen för en byggnad kan det vara svårt att välja material för den bärande stommen. Idag finns det många olika material med olika egenskaper, varje material har någon eller några fördelar samtidigt som de också har en eller flera sämre egenskaper. I och med den växande klimatdebatten har allt fler valt att bygga med trä, då det är positivt ur ett klimatperspektiv. Structor Byggteknik Umeå AB (hädanefter Structor) har i sitt arbete som byggnadskonsulter fått frågor från kunder som vill veta mer om skillnaden mellan KL-trä och lättbalkar. Structor vill ha ett underlag för att kunna visa sina kunder vilket av de två alternativen som lämpar sig bäst för deras projekt. Detta är de som låg till grund för det här projektet där KL-trä och lättbalkar jämfördes med aspekter på hur materialvalet påverkar boarean samt materialåtgången av volymen trä. Även en jämförelse av klimatpåverkan i CO2-ekvivalenter utfördes för att belysa skillnader i ett dagsaktuellt ämne. För att ta fram det underlag som senare användes för att bedöma materialens för- och nackdelar dimensionerades två byggnader, en byggnad med KL-trä samt en byggnad med lättbalkar. Dimensioneringen utgick från en betongbyggnad som Structor dimensionerat under 2021, från den hämtades en sektion av byggnaden som gav bestämda mått samt laster. I samråd med Structor sattes krav på ljud, U-värde och brand för byggnaderna som dimensionerades. Lastnedräkningen utfördes med hjälp av programmet Statcon där de mest belastade väggarna och bjälklagen sedan kontrollerades i både bruksgränstillstånd samt i brottgränstillstånd. Den färdiga uppbyggnaden av bjälklag och väggar användes för att sammanställa mängden trä för 1 m2 av respektive byggdel. Med kända väggtjocklekar 3D-modellerades en våning av varje byggnad, 3D-modellerna användes därefter för att jämföra boarean. För jämförelsen av klimatpåverkan skapades en klimatdeklaration för modul A1-A5 med byggsektorns miljöberäkningsprogram (BM). Boarean som jämfördes utifrån 3D-modellerna resulterade i en skillnad på 0,8 m2 vilket blev cirka 0,47 % per våning där KL-byggnaden var den större, trots att ytterväggarna och de lägenhetsavskiljandeväggarna var tjockare i KL-byggnaden. Detta kan bero på att de bärande innerväggarna var tjockare för lättbalks-byggnaden, vilket var den avgörande faktorn för boarean. Materialåtgången jämfördes genom att beräkna volymen trä för 1 m2 av varje byggdel för respektive byggnad. Resultatet visade en skillnad på 327 % där lättbalksbyggnaden förbrukade mindre trä. Detta beror mest sannolikt på att KL-skivorna är homogena träelement som ökar mängden trä / m2, medan väggar med lättreglar endast placeras med centrumavstånd på 600 mm. En klimatdeklaration för varje byggnad gjordes i BM, klimatpåverkan jämfördes både byggdel mot byggdel och totalt där 1 m2 av varje byggdel sammanställdes. Resultatet visade här att KL-byggnaden genererade en högre klimatpåverkan när alla byggdelar jämförs. Granskas i stället varje byggdel för sig så har bjälklagen i KL-byggnaden en lägre klimatpåverkan än bjälklagen i lättbalksbyggnaden. Slutsatsen från projektet är att KL-trä och lättbalkar har sina fördelar och att det är svårt att dra en tydlig slutsats och säga vilket av dem som är det bättre. Dock så har lättbalkar två fördelar i detta projekt och KL-trä har endast en. Kontroll av förutsättningar och krav bör göras för varje projekt där materialet sedan jämförs för att ta reda på vilket som lämpar sig bäst för just det projektet.
|
8 |
Återbruk av konstruktionsvirke till KL-trä : Vilka faktorer kan påverka producenterna att inte återanvända material inom produktion av KL-trä?Hansols, August, Hagström, Fredrik January 2023 (has links)
Korslimmat trä är sammansättning av virke som limmats ihop med varandra åt olika håll för att öka hållfastheten. KL-trä används vid tillverkning av småhus, flerfamiljshus, ridhus och andra större lokaler. Att arbeta med trä är idag ett aktuellt ämne då det är ett miljövänligare val än att till exempel använda sig utav betong. Syftet med studien är att undersöka om producenterna kan använda sig av återbrukat material vid tillverkningen av KL-träelement. Utifrån intervjuer samt litteraturstudier kunde följande slutsatser utläsas: • Produktion av KL-trä med återbrukat material inte stödjs på grund avföljande saker: o Nya standarder behöver arbetas fram o Producenter måste kunna lämna garanti på produkt o Slutkundens säkerhet måste beaktas • Återbrukat material kan användas i de lager som ej utgör huvudbärriktning med nästan lika gott resultat som jungfrulig råvara. • Potential finns att minska användningen av jungfrulig råvara med upp till 30% genom att använda återbrukat material i de lager som ej utgör huvudbärriktning.
|
9 |
Analys av hållfasthet mot spjälkning vinkelrätt fiberriktningen för en förankrad syll av KL-trä, utsatt för en excentrisk lyftkraftWangsten, Erik January 2023 (has links)
No description available.
|
10 |
Analys av hållfasthet mot spjälkning vinkelrätt fiberriktningen för en förankrad syll av KL-trä, utsatt för en excentrisk lyftkraftWangsten, Erik January 2023 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0362 seconds