<p>I många familjer upplever föräldrar att de har svårt att hantera barnets bråk och trots. Föräldrarna är osäkra på hur de ska sätta gränser för barnet och upplever vissa av vardagsrutinerna som problematiska. Många skulle vilja ha råd och stöd utan att för den skull söka särskild hjälp. Ett program som ger stöd till föräldrar är KOMET som står för KOMmunikationsMETod.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att utforska hur en grupp föräldrar, som medverkat i programmet KOMET, sett på sitt deltagande i kursen. Huvudsyftet var att undersöka om de tycker sig kunna använda kunskaperna, tre månader efter kursens slut. Samtliga medverkande deltog i kursen i regi av Solna socialtjänst hösten 2005. I studien tillämpades en kvalitativ metod i form av intervjuer.</p><p>Resultatet visade att samtliga föräldrar tyckte att de hade användning och nytta av att ha deltagit i kursen. På olika sätt och i varierande grad har de integrerat kunskaper från KOMET i sin vardag. Föräldrarna har tagit till sig ett flertal konkreta redskap som de använder i samspelet med barnet. Det verkar också som de i viss mån ändrat sitt sätt att tänka kring vissa saker som rör barnet. Föräldrarna verkar också tycka att relationen till barnet blivit bättre. Resultaten granskades och tolkades utifrån Piagets teori om kognitiva läroprocesser och med begrepp från kommunikationsteorin.</p>

<p>Kometprogrammet började utvecklas 2001 och är en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade föräldraträningsprogram. Varianten Komet 12-18 år riktar sig till föräldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att ändra föräldrarnas förhållningssätt till sina barn. Grundtankarna är hämtade från inlärningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger på evidensbaserad forskning. Syftet med studien är att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 år och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat från ungdomsintervjuer och –enkäter. Frågeställningen är om ungdomarna själva upplever någon förändring i sina föräldrars beteende och i så fall vilken efter genomgånget program. Ledarnas och föräldrarnas åsikter om programmet sammanfattas utifrån en enkätundersökning. Antalet deltagare blev lägre än väntat. Komets övergripande mål, att minska bråk och förbättra kommunikationen hemma, uppfylldes enligt de medverkande ungdomarna i genomsnitt men ungdomarna uttryckte sig försiktigare än både ledare och föräldrar angående förbättringen. Hos dem där förändring skett uppfattades den positivt och ungdomarna uppskattade ansträngningen från föräldrarna som främst mammorna stod för.</p>

Kometprogrammet började utvecklas 2001 och är en svensk variant av nordamerikanska manualbaserade föräldraträningsprogram. Varianten Komet 12-18 år riktar sig till föräldrar med utagerande ungdomar med syftet att bryta negativa beteendemönster genom att ändra föräldrarnas förhållningssätt till sina barn. Grundtankarna är hämtade från inlärningsteori, beteendeanalys, prevention och kognitiv beteendeterapi och bygger på evidensbaserad forskning. Syftet med studien är att bidra till utvecklingen av Komet 12-18 år och tillgodose ungdomsperspektivet med resultat från ungdomsintervjuer och –enkäter. Frågeställningen är om ungdomarna själva upplever någon förändring i sina föräldrars beteende och i så fall vilken efter genomgånget program. Ledarnas och föräldrarnas åsikter om programmet sammanfattas utifrån en enkätundersökning. Antalet deltagare blev lägre än väntat. Komets övergripande mål, att minska bråk och förbättra kommunikationen hemma, uppfylldes enligt de medverkande ungdomarna i genomsnitt men ungdomarna uttryckte sig försiktigare än både ledare och föräldrar angående förbättringen. Hos dem där förändring skett uppfattades den positivt och ungdomarna uppskattade ansträngningen från föräldrarna som främst mammorna stod för.

I många familjer upplever föräldrar att de har svårt att hantera barnets bråk och trots. Föräldrarna är osäkra på hur de ska sätta gränser för barnet och upplever vissa av vardagsrutinerna som problematiska. Många skulle vilja ha råd och stöd utan att för den skull söka särskild hjälp. Ett program som ger stöd till föräldrar är KOMET som står för KOMmunikationsMETod. Syftet med föreliggande studie var att utforska hur en grupp föräldrar, som medverkat i programmet KOMET, sett på sitt deltagande i kursen. Huvudsyftet var att undersöka om de tycker sig kunna använda kunskaperna, tre månader efter kursens slut. Samtliga medverkande deltog i kursen i regi av Solna socialtjänst hösten 2005. I studien tillämpades en kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet visade att samtliga föräldrar tyckte att de hade användning och nytta av att ha deltagit i kursen. På olika sätt och i varierande grad har de integrerat kunskaper från KOMET i sin vardag. Föräldrarna har tagit till sig ett flertal konkreta redskap som de använder i samspelet med barnet. Det verkar också som de i viss mån ändrat sitt sätt att tänka kring vissa saker som rör barnet. Föräldrarna verkar också tycka att relationen till barnet blivit bättre. Resultaten granskades och tolkades utifrån Piagets teori om kognitiva läroprocesser och med begrepp från kommunikationsteorin.

<p>Abstract</p><p>Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good</p><p>effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This</p><p>in turn has a great significance for Public Health.</p><p>Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American</p><p>programmes and adapted to Swedish conditions.</p><p>This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years</p><p>with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme.</p><p>With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme</p><p>and relations within the family have been looked into and analysed.</p><p>The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of</p><p>the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a</p><p>family environment where they are seen and understood.</p><p>The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations</p><p>within the family, create calm and make the children more visible.</p><p>The self image of the children in this study had improved which gave them more room to</p><p>grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings,</p><p>and sense of well being, of importance for child development and health.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när</p><p>det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har</p><p>i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan.</p><p>Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och</p><p>som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden.</p><p>Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med</p><p>beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats</p><p>har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och</p><p>analyserats.</p><p>Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att</p><p>växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett</p><p>familjesammanhang där de blev sedda och förstådda.</p><p>Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka</p><p>familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga.</p><p>Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt</p><p>familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och</p><p>välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.</p>

Abstract Evidence based research has shown that organized parent support programmes have a good effect in strengthening the role of the parent and preventing problems during growth. This in turn has a great significance for Public Health. Komet is one of the evidence based programmes used in Sweden, based on American programmes and adapted to Swedish conditions. This qualitative study consists of interviews with six children between six and nine years with behaviour problems, whose parents have taken part in the Komet programme. With Grounded Theory as research approach the children’s experiences of the programme and relations within the family have been looked into and analysed. The result of this study suggests that a space for growth of their own is a common need of the children, and that this can be achieved by giving them the opportunity to function in a family environment where they are seen and understood. The Komet programme contributed to this by giving the family tools to strengthen relations within the family, create calm and make the children more visible. The self image of the children in this study had improved which gave them more room to grow in a strengthened family situation. This in turn improved conditions for good feelings, and sense of well being, of importance for child development and health. / Sammanfattning Evidensbaserad forskning har visat att organiserade föräldrastödsprogram ger god effekt när det gäller att stärka föräldrarollen och därmed förebygga problem under uppväxten. Detta har i sin tur stor betydelse för den framtida folkhälsan. Komet är ett av de evidensbaserade föräldrastödsprogram som används i Sverige idag och som utgår från amerikanska föräldrastödsprogram, anpassade till svenska förhållanden. Den här kvalitativa studien bygger på intervjuer med sex barn mellan 6 och 9 år med beteendeproblem, vars föräldrar deltagit i Komet-programmet. Med grundad teori som ansats har barnens upplevelser av programmet och relationerna i familjen undersökts och analyserats. Resultatet av studien visar att det gemensamma för barnen var behovet av ett eget utrymme att växa i, men att förutsättningen för detta var att de gavs möjlighet att fungera i ett familjesammanhang där de blev sedda och förstådda. Kometprogrammet bidrog till detta genom att ge familjen verktyg för att stärka familjerelationerna, skapa större lugn och göra barnen mer synliga. Självbilden hos barnen i studien förbättrades vilket gav större rum att växa i en stärkt familjesituation. Detta skapade förutsättningar för de goda känslor av glädje och välbefinnande, som har betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa.

<p>Parent training programmes is a wide phenomenon in Sweden today and is concidered to be the most effective method for parents with cildren who have conduct problems. The Komet programme is a manualbased parent training programe developed by the city of Stockholm to strengten interaction between parent and child as well as reducing conflicts in families. The aim of this study was to examine the puspose of the Komet programme as well as the influence it may have on interaction between parent and child. To fulfil the purpose six qualitative interviews were conducted, two interviews with professionals from the Komet programme and four interviews with parents who had participated in the Komet programme. A multidimensional tool for interpretation was used, containing normalisationperspective with focus on child upbringing, roletheory and attachmenttheory. The results showed that the parent’s participation in the Komet programme led to a reduction in conflicts within the family as well as improvement in interaction between parent and child. Further more the results showed that all of the parents where insecure in their parentrole before taking part in the Komet programme. After their participation in the Komet programme they all stated a feeling of having received new tools to better handle conflicts within the family. The overall results of the study led to the creation of two new conceptions introduced in the final discussion: The modern problem family and The manualbased parenthood.</p>

This thesis addresses the potential of private-public partnerships (PPPs) to involve private forest owners in formal forest protection. These partnerships have been widely advocated as means to engage actors from diverse sectors in collaborative new relationships, formed in a step-wise manner, to improve management of resources that combine public and private goods. Nature Conservation Agreements (NCAs) are the first kind of PPPs to be used in Swedish forest protection. NCAs were introduced in 1993 and are agreements based in civil law between a private forest owner and the Swedish Forest Agency or County Administrative Board. Although NCAs were introduced to promote interest in nature conservation among forest owners, the response has been rather weak. Thus, in 2010 the government launched a pilot project called the Komet program, in which private forest owners in selected pilot areas initiated protective measures. Although criticized by environmental non-governmental organizations, the government decided after the pilot project terminated in 2014 to implement the Komet program’s working methods nationwide. In this thesis, PPPs’ potential to contribute to forest protection is analyzed by applying the “Ladder of Partnership Activity” framework, developed to study global PPPs, with appropriate modifications for a national context. The framework incorporates, in a stepwise manner, context, the actors’ motives relating to trust-building, the creation of collaborative advantages in the partnering process and the institutionalization of PPPs. The thesis contributes to an empirical understanding of top-down and bottom-up PPP processes. It is based on studies in which qualitative research methods were applied to examine selected cases presented in four papers, designated Papers I-IV. The main sources of information are qualitative interviews with involved forest actors and policy documents they have produced. Papers I and II focus particularly on trust-building and the partnering process as perceived by involved forest actors, while Papers III and IV address the institutionalization of PPPs and their requirements to change the political order of forest protection in accordance with governmental objectives. The results show that willingness to adopt PPPs is dependent on past experience of collaborative efforts. They also show there is substantial discretion in involved actors’ interpretation of prescribed guidelines, and their motives may vary substantially. However, as long as they share the same ultimate objective, i.e. to protect forests, PPPs may still be successfully established. A major potential problem is that public officials tend to prioritize protection of biodiversity, while forest owners want to protect social values and unproductive (“useless”) forests. Thus, shared motives are essential to establish trust and initiate collaborative efforts. The voluntary element of initiatives supported by the Komet program appears to be essential for deliberation. PPPs need to be implemented nationwide to be institutionalized. However, the Swedish government has not provided sufficient resources and leadership capacity to enable PPPs to play their envisaged role in its forest governance system. If the government wants to adopt bottom-up approaches, it needs to provide sufficient resources so that the partnerships does not compete with other formal instruments and protection arrangements. Furthermore, coordination within and between sectors needs to be improved to clarify the purpose of the policy recommendations.

Parent training programmes is a wide phenomenon in Sweden today and is concidered to be the most effective method for parents with cildren who have conduct problems. The Komet programme is a manualbased parent training programe developed by the city of Stockholm to strengten interaction between parent and child as well as reducing conflicts in families. The aim of this study was to examine the puspose of the Komet programme as well as the influence it may have on interaction between parent and child. To fulfil the purpose six qualitative interviews were conducted, two interviews with professionals from the Komet programme and four interviews with parents who had participated in the Komet programme. A multidimensional tool for interpretation was used, containing normalisationperspective with focus on child upbringing, roletheory and attachmenttheory. The results showed that the parent’s participation in the Komet programme led to a reduction in conflicts within the family as well as improvement in interaction between parent and child. Further more the results showed that all of the parents where insecure in their parentrole before taking part in the Komet programme. After their participation in the Komet programme they all stated a feeling of having received new tools to better handle conflicts within the family. The overall results of the study led to the creation of two new conceptions introduced in the final discussion: The modern problem family and The manualbased parenthood.

Zugl.: Braunschweig, Techn. Univ., Diss., 2008