<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Inledning: I den här studien undersöktes riskfaktorer i arbetsmiljön för kabinpersonal som kan leda till psykosocial ohälsa, sjukdomar och skador. Syftet med litteraturöversikten var att identifiera hälsorisker i arbetsmiljön för kabinpersonal i ålder 21-65 år och identifiera förebyggande hälsointerventioner som kan tillämpas. Metod: Databassökningen gjordes i PubMed där 13 peer reviewed originalartiklar valdes ut till dataanalysen för att sedan skapa fem teman utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Resultatet visade en ökad bröstcancerincidens, lägre prevalens av riskfaktorer för hudcancer och det standardiserade dödlighetsförhållandet (SMR) var lägre från alla sammanslagna dödsorsaker. Kabinpersonal hade fler stressrelaterade symtom jämfört med sjuksköterskor och lärare. Arbetet upplevdes som monotont och ansträngande, och i arbetsmiljön var flygpersonal exponerade för joniserande kosmisk strålning, luftburna smittosamma sjukdomar och fysiska hinder. Melatonin, respiratorisk mask, ventilationssystem, utbildning och förbättringar i arbetsscheman föreslogs som förebyggande insatser. Diskussion: Tidigare studier visar att kabinpersonal är utsatta för flera riskfaktorer och detta specifika område har studerats av endast ett fåtal hälsovetare. Frisk personal bidrar till en god folkhälsa och därför behövs internationella åtgärder från både arbetsgivare och luftfartsreglerande organisationer.

Syftet med studien är att studera konsekvenserna av uppsägningar på kabinpersonal inom flygbranschen som skett på grund av Covid-19. Tidigare forskning pekar på att uppsägningar har en negativ inverkan på individer som blivit uppsagda och att de berördas hälsa kan påverkas både psykiskt och socialt. Som utgångspunkt för vår studie har vi använt olika studier och teorier, bland annat Aaron Antonovskys salutogena teori (1996). Den handlar om faktorer människan behöver för att ha en känsla av sammanhang, och därmed må bra. Teorin består av tre hälsokomponenter, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Studien har haft en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Åtta personer med olika kön, åldrar och arbetslivserfarenheter har intervjuats. Informanterna har valts utifrån ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Genom analysarbete har vi kunnat identifiera olika teman som våra informanter återkommande berörde under våra intervjuer. Studiens resultat visar att många av våra informanter fortfarande identifierar sig med yrkesrollen och samtliga vill återvända till arbetet så fort chansen ges även om många funnit nya utmaningar och gått vidare i sina liv. De mest framträdande faktorerna till varför arbetet uppskattades så mycket var den ekonomiska faktorn, den sociala faktorn samt livsstilen som arbetet medfört. När uppsägningen uppstod, hamnade flera av informanterna i någon form av depression. I efterhand berättar de att uppsägningen bidragit till att de känner sig mentalt starkare. Detta då informanterna haft tid och ork att fokusera på sin psykiska hälsa och sitt eget välbefinnande.

Inledning Yrket som kabinanställd inom flyget präglas av serviceanda och ansvar för passagerares säkerhet. Arbetsmiljön innebär fysiska påfrestningar vad gäller till exempel kabintryck och låg syrenivå. Mat och måltider intas under olika tider på dygnet och infaller sällan på normala måltidstider. Kabinpersonalens måltider regleras av regler, avtal och policyer rörande arbetstidens längd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens måltider under arbetstid, med fokus på riktlinjer och policyer samt hur de kabinanställda upplevde maten och måltiderna. Material och Metod Efter en inledande litteraturgenomgång genomfördes semistrukturerade intervjuer med personalchefen för ett flygbolag i Sverige samt med VD:n för det företag som levererar mat till de kabinanställda inom detta specifika flygbolag. Därefter genomfördes en enkätundersökning bland kabinanställda i Skandinavien. Resultat Studien visade att maten och måltiden hade stor betydelse för kabinpersonalens arbete och välmående. Från flygbolagets och matföretagets sida fanns en intention att ge kabinpersonalen tillräckligt med tid för att äta och en välbalanserad kost utifrån fackliga avtal om varm mat. I intervjuerna framkom dock att maten inte var näringsberäknad. Enkätsvaren angav att gillandet var lågt vad gäller kabinpersonalens mat, därför medtogs hellre egen mat. Många upplevde också riktlinjer och policyer för maten som oklara och att dessa i vissa fall saknades. Slutsatser Det fanns få riktlinjer och policyer för kabinanställdas mat- och måltidssituation. Detta ledde istället till att informella riktlinjer skapades. Måltidsmiljön upplevdes som stressig och få upplevde att kabinpersonalens mat tillgodosåg deras behov, varken sensoriskt eller näringsmässigt. Ändå önskade många att arbetsgivaren regelbundet skulle tillhandahålla personalmat. / Introduction The cabin crew profession is characterized by a spririt of service and responsibility for the safety of passengers. The work environment involves certain physical strain such as cabin pressure and lack of oxygen. Meals are consumed during different times of the day and rarely occur at normal meal times. The meals of the cabin crew are regulated by guidelines, agreements and policies regarding working hours. Purpose This study was conducted to investigate the cabin crew meals during working hours, with focus on guidelines and policies and how the cabin employees experience the food and the meal environment. Methodology After an initial literature review, a personel manager of a Swedish airline company and the CEO of the food company that provides the airline company with food, were interviewed using semi-structured inteviews. Then a survey was conducted among cabin crew in Scandinavia. Results The study showed that food and meals were of great importance for the work of the cabin crew and for their well-being. There was an intention, from the airline company and the food company, to provide the cabin crew with time enough to eat and with a well-balanced diet based on union agreements on hot food. The interviews revealed that the crew food was not nutrition calculated. The survey indicated that the liking of the provided crew food was low, hence the cabin crew bring their own food. Many of the participants experienced food guidelines and policies as unclear and in some cases as non-existing. Conclusion There were few guidelines and policies for the cabin crew food and meal situation. However informal guidelines balanced the absence of formal regulations. The meal environment was perceived as stressful and few experienced that the crew food met their needs, neither sensory or nutritionally. Even so, many wanted the employer to regularly provide crew food.