<p>Den sociala och fysiska miljö som omger måltiden är av stor betydelse för den äldre patienten. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 12 artiklar som var publicerade mellan åren 1994-2005, åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Efter databearbetningen framkom de två huvudkategorierna yttre och inre miljö. Den yttre miljön beskriver måltidsplatsen, medpatienter, personalen och maten samt dess positiva och negativa effekter. Den inre miljön beskriver patientens känslor av välbefinnande och olust som kan uppstå när måltiden intas tillsammans med andra. Huvudresultatet visade att måltidsmiljön är mer än den fysiska miljö patienten befinner sig i och skildrar känslor som uppstår under den sociala samvaron vid måltider. Genom att vara lyhörd för patientens egna upplevelser finns förutsättningar att skapa en måltidsmiljö som ger positiva effekter.</p>

Den sociala och fysiska miljö som omger måltiden är av stor betydelse för den äldre patienten. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 12 artiklar som var publicerade mellan åren 1994-2005, åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. Efter databearbetningen framkom de två huvudkategorierna yttre och inre miljö. Den yttre miljön beskriver måltidsplatsen, medpatienter, personalen och maten samt dess positiva och negativa effekter. Den inre miljön beskriver patientens känslor av välbefinnande och olust som kan uppstå när måltiden intas tillsammans med andra. Huvudresultatet visade att måltidsmiljön är mer än den fysiska miljö patienten befinner sig i och skildrar känslor som uppstår under den sociala samvaron vid måltider. Genom att vara lyhörd för patientens egna upplevelser finns förutsättningar att skapa en måltidsmiljö som ger positiva effekter.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur måltidsmiljön på särskilt boende inverkar på de äldres födointag och att beskriva de i studien ingående artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns många faktorer som kan påverka ätandet hos äldre människor. Det framgick att sinnesintryck i samband med måltidsmiljön var betydelsefull för aptiten hos äldre personer. Generellt visade resultatet att en trevligt inredd måltidsmiljö hade en god inverkan på de äldres aptit samt födointag. Att inreda matsalen med stark röd och blå färg på matservisen var något som ökade födo- och vätskeintaget hos äldre personer med demens. Ytterligare något som visade sig ha en god och positiv effekt på de äldres födointag var när olika musikstilar spelades under måltiden samt när olika dofter användes, vid doft ökade även hungerkänslorna hos de äldre. Slutsats: Mer forskning behövs inom detta område. Med små kostnader och enkla medel kan födointaget förbättras hos äldre människor och därmed minimera riskerna för komplikationer och lidande som de äldre kan drabbas av samt minska vårdkostnaden för samhället. / Aim: The purpose of this literature study was to describe how meal environment in different nursing home affecting the older people´s food intake and to describe the study´s articles quality. Method: A descriptive literature review was conducted. Quantitative and qualitative scientific articles were searched in the databases Medline (PubMed) and CINAHL. Twelve articles were included in the study after a quality review. Main results: There are many factors that can affect eating in elderly people. Visual impression in relation to meal environment was important for the appetite in elderly people. It also showed that a nicely decorated meal environment had a good impact on older people´s appetite and food intake. Decorating the dining room with strong red and blue color of the tableware increased food- and fluid intake in people with dementia. When different styles of music was played during the meal and using different odors also increased the food intake and hunger emotions. Conclusion: More research needs in this area. With little cost and simple means the food intake can improve in the elderly people and that minimize the risk for complications and suffering the elderly may be affected of and reduce the healthcare costs for the society.

Bakgrund: Måltiden är central för en människas fysiska och psykiska välmående. Malnutrition är ett vanligt problem i den äldre populationen. Syfte: Att undersöka hur personer boende på två vård- och omsorgsboenden för äldre i Uppsala län upplever sin måltidsmiljö samt hur det egna behovet av egenvårdsstöd och inflytande möts under måltiden utifrån faktorerna fysisk och social måltidsmiljö, hjälpmedel, egenvård och självbestämmande. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta informanter på vård- och omsorgsboenden för äldre i Uppsala län intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval. Tillstånd för studien anskaffades hos boendets verksamhetschef. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades utifrån enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i 15 kategorier och fem teman som beskrev informanternas erfarenhet av måltiden, hjälp, hjälpmedel och känsla av delaktighet i matsalen. Informanterna förmedlade en varierad bild av den sociala måltidsmiljön, likväl den fysiska. Informanterna är alla individer och har en högst personlig åsikt om vad man äter och hur man beter sig i matsalen. Individens personliga inställning färgar också upplevelsen av måltidssituationen. Slutsats: Individer som lever och bor på särskilt boende för äldre har olika viljor och preferenser vad gäller vilka faktorer som påverkar till en positiv måltidsmiljö. Förändringsideér hos de äldre finns men forum för påverkan saknas, vilket kan resultera i en känsla av vanmakt. Vetskap om rätten till anpassad hjälp och stöttning vid måltiden varierar. Upplevelser av för lite hjälp och avsaknad av anpassade hjälpmedel medför en negativ påverkan på individens självupplevda egenvårdskapacitet. / Background: The meal is central to a person's physical and mental well-being. Malnutrition is a common problem among the elderly population. Objective: To study what the elderly people living in two nursing homes in Uppsala had to say about their physical and social meal environment and need of self-care support and the feeling of influence during the meal based on factors of social and physical environment, aid, self-care and influence. Method: Qualitative interview study. Eight residents living in 2 nursing homes in Uppsala were interviewed using a strategic sample. Permission for the study was obtained by the clinic manager. The interviews were transcribed and analyzed by a content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Result: The interviews resulted in 15 categories and five themes which described the informants' experience of the meal, help, aids and sense of influence in the dining room. The informants presented a varied picture of the social meal environment, as well as the physical. The informants are all individuals and have a personal opinion on what to eat and how to behave in the dining room. The individual's personal attitude also colors the experience of the meal situation. Conclusions: Elderly residents living in nursing homes have different desires and preferences regarding the factors that influence a positive meal environment. There is a lot of ideas among the elderly, but a lack of forum for influence can result in a feeling of powerlessness. The knowledge about the right to customized help and support during the meal varies among the elderly. Experiences of too little help and lack of acquired aids has a negative impact on patient self-care capacity.

Bakgrund: Idag är utbredningen av demenssjukdom stor världen över. Med endemenssjukdom ökar risken för undernäring. I kompetensbeskrivning försjuksköterskan bör riskbedömningar göras för undernäring och relevanta åtgärder motdetta bör sättas in. Om sjuksköterskan inte sätter in adekvata åtgärder motundernäring kan personen i fråga drabbas av konsekvenser och försämrar på så sättlivskvalitén. Syfte: Att beskriva effekten av måltidsstödjande åtgärder hos personermed demenssjukdom för att förebygga undernäring. Metod: Litteraturöversiktbaserad på artiklar med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i CINAHL,MEDLINE och PsycINFO och en manuell sökning gjordes därefter i valda artiklarsreferenslista. Dataanalys gjordes utifrån Fribergs trestegsmodell efter att alla artiklarvalts ut. Resultat: Resultatet i denna litteraturöversikt visade att med enkla metoderkunde näringsstatusen förbättras hos personer med demenssjukdom. Förändringarkunde ses genom att ändra i måltidsmiljön, utföra riskbedömningar och följa uppdessa. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar över att följa upp riskbedömningar ochsätta in adekvata åtgärder för detta. Med enkla medel kan näringsstatusen förbättrasoch undernäring förebyggas hos personer med demenssjukdom / Background: The prevalence of dementia is great worldwide. Living with dementiaincrease the risk of suffering from malnutrition. In the competence description fornurses’ risk assessment should be made for malnutrition and insert relevant actionsagainst it. If the nurse doesn’t insert relevant actions against malnutrition, the personin question may suffer from consequences and thus impair the quality of life. Aim: Theaim of this study was to describe the effect of dining interventions in people living withdementia to prevent malnutrition. Method: A literature review was performed basedon articles with a quantitative design. Data was collected from CINAHL, MEDLINEand PsycINFO. A manual search was made from chosen articles reference list. Afterevery article was found, analysis was made with Friberg’s three-step model. Result:The result shows that with simple actions the nutritional status was improved inpersons living with dementia. Changes could be seen by modify the meal environment,make a risk assessment and to ensure weight gain. Conclusion: Nurses has aresponsibility to follow up risk assessment and insert adequate arrangements. Withsimple actions the nutritional status could improve, and malnutrition could beprevented in persons with dementia.

Demens är ett tillstånd som orsakar neuropsykologisk, neuro funktionella och neuropsykiatriska försämringar hos patienter som insjuknar. Ungefär 47 miljoner människor i världen har någon form av demenssjukdom idag. Personer med demenssjukdom upplever mindre trygghet i sin vardag vilket gör sjuksköterskorna har en central roll i omvårdnaden som ges. Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring måltidsmiljö hos personer som har demenssjukdom. En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna Cinahl och PubMed användes vilket resulterade i tio vetenskapliga originalartiklar. Analysarbetet fokuserar på likheter och skillnader i studiernas resultat vilket sedan ledde till att tre huvudteman bildades för att strukturera upp resultatet. Teman var: ”Anpassning av den fysiska miljön”, ”Att utgå från personens behov vid måltider”, ”Svårigheter vid underbemanning” och “Att skapa meningsfullhet och gemenskap vid måltider”. Måltidsmiljön hade en positiv inverkan på personer med demenssjukdom när matsalen anpassades utifrån personens förutsättningar. Den förändrande måltidsmiljön ökade personens välbefinnande. Faktorer så som en hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och korrekt belysning hade betydelse för måltiden. Florence Nightingales omvårdnadsteori kring miljö användes som stöd i diskussionen som fokuserade på betydelsen av personcentrerad vård, fysiska miljö och interaktioner mellan vårdpersonalen och personer med demenssjukdom. / Dementia is a condition that causes neuropsychological, neuro-functional and neuropsychiatric deterioration in patients who become ill. Approximately 47 million people around the world suffer from some form of dementia. People with dementia experience less security in their everyday lives, which means that nurses have a central role in the care. To describe the care staff's experiences of the meal environment working with people with dementia. A literature review according to Friberg's method that included both qualitative and quantitative articles. Databases Cinalh and Pubmed were used, resulting in ten original scientific articles. The analysis focuses on similarities and differences in the results of the studies, which then led to three main themes being formed in order to structure the results. Themes were "Adapting the physical environment", Attending to the person's needs", "Difficulties regarding shortage of staff” and "To create meaning and community at meals". The meal environment had a great impact on persons with dementia and by adapting the environment in the dining room based on the persons different conditions. The changes made in the meal environment increased the person’s well-being. Resemblance, of home calm background music and adequate lighting during the meal were of great importance. Florence Nightingale's nursing theory with focus the environment was used to support the discussion, which highlights the importance of person - centered care, the physical environment and interactions between care staff and people with dementia.

Bakgrund: Personer med demens upplever ofta undernäring. När den obotliga sjukdomen fortskrider leder den till förlust av kognitiva förmågor. En väsentlig förmåga för människor är förmågan att äta och dricka men på grund av demens utvecklar personer med demens svårigheter att äta och dricka. Dessa ökar risken för undernäring. På grund av den nedsatta koncentrationsförmågan spelar måltidsmiljön en viktig roll för att stimulera matintaget. Syfte: Att beskriva personer med demenssjuka upplevelser av måltidsmiljön på äldreboenden. Metod: Allmän litteraturöversikt. Totalt analyserades 14 artiklar, sju kvalitativa, sex kvantitativa och en blandad metod. Resultat: Tre teman; Det första är personer med demenss upplevelse av den fysiska måltidsmiljön, där audiovisuell stimulering hade störst betydelse. Det andra är personer med demenss upplevelser av sociala interaktioner i måltidsmiljön, där positiva och negativa aspekter av sociala interaktioner identifieras. Senaste temat var personcentrerad måltidsmiljö, och dess betydelse. Slutsats: I denna avhandling kunde olika faktorer som förbättrade personer med demenssjuka upplevelser av måltidsmiljön identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön. s erfarenheter av måltidsmiljön kunde identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön. s erfarenheter av måltidsmiljön kunde identifieras. De audiovisuella insatserna hade stor betydelse för en positiv upplevelse av måltidsmiljön.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier. Slutsats: Omvårdnadspersonalen kan ge en personanpassad kost om det erbjudande matsortimentet blir bredare och genom förändringar på arbetsmiljön. / Background: Despite general recommendation and guidelines, there is lack of nutrition knowledge in healthcare throughout Europe. Many elderly people are at risks of malnutrition. They expericence a decline in well-being and an untimely death. By working with a personalized diet, may patient become more active in decisions affecting their lives and health. Purpose: The aim of this study was to elucidate nursing staffs experiences of diet given personalized on a short-term housing for the elderly. Method: In this study, an inductive approach in which the data were analyzed using qualitaitive content analysis. Six nursing staff were interviewed on a short-term housing for the elderly in southern of Sweden. Results: From the analysis of the data four categories; the patient´s view of the situation, allowing choices, oppotunities in the culinary environment, limitations of working with eight subkategories. Conclusion: Nursing staff can provide a personalized diet if the offer a wider of food range and through changes the work environment. / <p></p><p></p>

Inledning Yrket som kabinanställd inom flyget präglas av serviceanda och ansvar för passagerares säkerhet. Arbetsmiljön innebär fysiska påfrestningar vad gäller till exempel kabintryck och låg syrenivå. Mat och måltider intas under olika tider på dygnet och infaller sällan på normala måltidstider. Kabinpersonalens måltider regleras av regler, avtal och policyer rörande arbetstidens längd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens måltider under arbetstid, med fokus på riktlinjer och policyer samt hur de kabinanställda upplevde maten och måltiderna. Material och Metod Efter en inledande litteraturgenomgång genomfördes semistrukturerade intervjuer med personalchefen för ett flygbolag i Sverige samt med VD:n för det företag som levererar mat till de kabinanställda inom detta specifika flygbolag. Därefter genomfördes en enkätundersökning bland kabinanställda i Skandinavien. Resultat Studien visade att maten och måltiden hade stor betydelse för kabinpersonalens arbete och välmående. Från flygbolagets och matföretagets sida fanns en intention att ge kabinpersonalen tillräckligt med tid för att äta och en välbalanserad kost utifrån fackliga avtal om varm mat. I intervjuerna framkom dock att maten inte var näringsberäknad. Enkätsvaren angav att gillandet var lågt vad gäller kabinpersonalens mat, därför medtogs hellre egen mat. Många upplevde också riktlinjer och policyer för maten som oklara och att dessa i vissa fall saknades. Slutsatser Det fanns få riktlinjer och policyer för kabinanställdas mat- och måltidssituation. Detta ledde istället till att informella riktlinjer skapades. Måltidsmiljön upplevdes som stressig och få upplevde att kabinpersonalens mat tillgodosåg deras behov, varken sensoriskt eller näringsmässigt. Ändå önskade många att arbetsgivaren regelbundet skulle tillhandahålla personalmat. / Introduction The cabin crew profession is characterized by a spririt of service and responsibility for the safety of passengers. The work environment involves certain physical strain such as cabin pressure and lack of oxygen. Meals are consumed during different times of the day and rarely occur at normal meal times. The meals of the cabin crew are regulated by guidelines, agreements and policies regarding working hours. Purpose This study was conducted to investigate the cabin crew meals during working hours, with focus on guidelines and policies and how the cabin employees experience the food and the meal environment. Methodology After an initial literature review, a personel manager of a Swedish airline company and the CEO of the food company that provides the airline company with food, were interviewed using semi-structured inteviews. Then a survey was conducted among cabin crew in Scandinavia. Results The study showed that food and meals were of great importance for the work of the cabin crew and for their well-being. There was an intention, from the airline company and the food company, to provide the cabin crew with time enough to eat and with a well-balanced diet based on union agreements on hot food. The interviews revealed that the crew food was not nutrition calculated. The survey indicated that the liking of the provided crew food was low, hence the cabin crew bring their own food. Many of the participants experienced food guidelines and policies as unclear and in some cases as non-existing. Conclusion There were few guidelines and policies for the cabin crew food and meal situation. However informal guidelines balanced the absence of formal regulations. The meal environment was perceived as stressful and few experienced that the crew food met their needs, neither sensory or nutritionally. Even so, many wanted the employer to regularly provide crew food.