Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare och personal på korttidsboende utgår från begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn där vårdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar också till att undersöka om förutsättningar finns för att ha möjlighet att utgå från anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av biståndshandläggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet.   Studiens frågeställningar är:   – Hur tar biståndshandläggare hänsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende? – Hur tar personal på korttidsboende hänsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet? – Vilka möjligheter och svårigheter upplever biståndshandläggare och personal på korttidsboende när de i sitt arbete tar hänsyn till begreppet anknytning? Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lägre grad av trygg anknytning än andra barn. Deras anknytningsbeteenden kan se annorlunda ut eller utebli, vilket leder till att de är svårtolkade och att vårdnadshavarens respons på barnets anknytningsbeteenden kan utebli. Det kan i sin tur leda till att barnet utvecklar en otrygg anknytning. Även separation från vårdnadshavare kan påverka barnet negativt och leda till en otrygg anknytning. Professionella omsorgsgivare, som i denna uppsats likställs med personal på korttidsboende, kan fungera som alternativa anknytningspersoner och därigenom minska de negativa konsekvenserna av separation.   Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre biståndshandläggare och två personal på korttidsboende. Datamaterialet har bearbetats med hjälp av metoden innehållsanalys och analyserats utifrån anknytningsteorin.   Resultatet tyder på att anknytningsperspektivet till viss del inkluderas i det dagliga arbetet för båda yrkesgrupperna men att riktlinjer kring anknytningsperspektivet saknas. Barnets anknytning ses som viktig av informanterna och de efterfrågar utbildning samt vidareutbildning i anknytningsteorin. De menar vidare att det finns vissa svårigheter med att utgå från anknytning i det dagliga arbetet. Studiens resultat stämmer till viss del överens med de resultat som redovisas i den tidigare forskningen.  Nyckelord: Anknytning, separation, funktionsnedsättning, korttidsboende

Studien syftar till att belysa hur omvårdnadspersonal och enhetschefer på tre korttidsboenden arbetar med frågor som rör självbestämmande, meningsfullhet, trygghet, integritet, välbefinnande, värdigt liv samt hur de arbetar med att utveckla individernas egna resurser. Dessa begrepp anges i socialtjänstlagens verksamhetsmål och värdegrund i 5 kap. 4§ och 1 kap. 1§ (SFS 2001:453). För att besvara studiens syfte intervjuades tre enhetschefer och ett frågeformulär användes för att inhämta omvårdnadspersonalens perspektiv på implementeringen av verksamhetsmålen och värdegrunden. Empirin analyserades utifrån Self-determination theory och begreppet institutionalisering. Resultatet visar att enhetschefernas främsta metod för implementering av värdegrunden är att diskutera denna med omvårdnadspersonalen på arbetsplatsen. En stor andel av personalen känner dock inte till värdegrundens innehåll. De boendes möjligheter att utöva självbestämmande är begränsade och deras behov av integritet inskränks vid överbeläggningar då de får dela rum och toalettutrymme. Personer med demenssjukdom och de som vistas på korttidsboendet för växelvård blir exkluderade och har minskade möjligheter att få sina behov tillgodosedda. / The study aims to illustrate how caregivers and care managers on three short-term accommodations implement values concerning self-determination, meaningfulness, safeness, integrity, well-being, dignity and how they work to develop the individual's own resources. These values are stated in the Social Services Act in the objectives in section 1 §1, and in section 5 §4 (SFS 2001:453). To answer the aim of the study three care managers were interviewed and a questionnaire were used to obtain the caregivers perspective on the short-term accommodations. The empirical data were analyzed on the basis of Self-determination theory and institutionalization. Result shows that the care managers main method of implementation of the basic values are to discuss it with the caregivers in the workplace. A large proportion of the staff however, do not know the content of the basic values. The residents’ ability to exercise self-determination are limited and their integrity is curtailed when overcrowding when they share a room and lavatories. People with dementia and those who dwelt in the short-term accommodation for respite are being excluded thus, they have less opportunity to get their needs met.

Syftet med studien var att ta reda på hur man kan främja lek för barn med autistiska symptom som bor på korttidsboenden. En kvalitativ intervjuundersökning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillhörande två underteman var valdes ut. Dessa var 1) Personal (personal och tid samt attityd och inställning), 2) Miljöns betydelse (fysiska samt psykiska miljön), 3) Verksamhetens struktur (genomförandeplaner samt kunskap) samt 4) Strategier för lek (lekens anpassning till barnet samt hjälp att styra upp leken). Uppdelning av ansvarsområden hos personalen, utbildning om lek för barn med autistiska symptom samt införande av lek som ett delmål i både verksamhetsplan samt barns individuella genomförandeplaner är föreslagna faktorer för främjandet av lek.

Bakgrund: Vården av äldre med BPSD är både fordrande och tidsomfattande och ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens i bemötande och i omvårdnad. Många äldre med BPSD har omfattande symtom som är svåra att komma tillrätta med av omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och personens anhöriga. Genom att undersöka närmare på olika omvårdnadsåtgärder/strategier som distriktsköterskor och sjuksköterskor använder sig av i vården av personer med demens kan en uppfattning erhållas om vilka strategier och tillvägagångssätt det finns att tillgå och som kan ha betydelse för äldre med demens och vilka strategier, tillvägagångssätt det finns anledning att undersöka närmare. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktsköterskors strategier för att minska beteendemässiga och psykiska symtom hos äldre med demens inom korttidsboende. Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehålls analys. Åtta distriktsköterskor och sjuksköterskor inom korttidsboende intervjuades. Resultat: Ur analysen identifierades ett tema Strävan mot harmoni och välbefinnande hos personen med demens samt tre kategorier; Hjälpmedel i omvårdnadsarbetet, Fokusera patienten som person, Involvera anhöriga som medaktör med sex underkategorier. Konklusion: Studien visar att personcentrerad vård där individuella omvårdnadsstrategier tillämpas i syfte att minska BPSD är ett grundläggande förhållningssätt i vården. Med hjälp av BPSD registret, NPI skattningsskala, anhörigas stöd, levnadsberättelse och där läkemedel inte är ett förstahandsval, kan individuella vård- och bemötandeplaner upprättas som har betydelse för äldre med BPSD. / Care of the elderly with behavioral BPSD is many times a both demanding and timeextensive nursing work with high demands on nurses’ skills in response and in treatment. Many older people with BPSD experiencing mentally illness as can be difficult to deal with by health care workers, nurses and the person`s relatives. By examining various nursing strategies as district nurse`s and nurses using in healthcare of people with dementia can an idea be obtained which strategies and approaches may be of importance to elderly with dementia and what strategies and approaches there is reason to investigate further. Purpose: The study’s purpose was to highlight district nurses’ strategies to reduce behavioral and psychological symptoms of dementia on the elder with dementia in short-term accommodation. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach was used in the study. Eight district nurses and general nurses within short- time accommodation where interviewed. Results: From the analysis the theme Pursuit of harmony and Well-being of people with dementia was identified and three categories; Resources in nursing works, Focus the patient as a person, Involve relatives as co-workers with six subcategories. Conclusion: The study shows that person- centered care their individual inpatient care strategies are applied in order to reduce BPSD is a basic approach in care. Using BPSD, NPI estimation scale, relatives’ support, life story and their drugs are not a first choice can induce care and treatment plans can be established that matter for elderly with BPSD.

Bakgrund: Trots allmänna råd och riktlinjer råder stor brist på nutritionskunskaperna inom hälso- och sjukvården i hela Europa. Många äldre riskerar att drabbas av undernäring och får ett minskat välbefinnande och en för tidig död. Genom att arbeta med att personanpassa kosten kan patienten få bli aktiv i egna beslut som påverkar dennes liv och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa omvårdnadspersonalens erfarenheter av kost som ges personanpassad på ett korttidsboende för äldre. Metod: I denna studie användes induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex omvårdnadspersonal intervjuades på ett korttidsboende för äldre i södra Sverige. Resultat: Ur analysen av datamaterialet fyra kategorier; utgår från patientens syn på situationen, möjliggör val, möjligheter i måltidsmiljö, begränsningar i arbetsmiljön med åtta underkategorier. Slutsats: Omvårdnadspersonalen kan ge en personanpassad kost om det erbjudande matsortimentet blir bredare och genom förändringar på arbetsmiljön. / Background: Despite general recommendation and guidelines, there is lack of nutrition knowledge in healthcare throughout Europe. Many elderly people are at risks of malnutrition. They expericence a decline in well-being and an untimely death. By working with a personalized diet, may patient become more active in decisions affecting their lives and health. Purpose: The aim of this study was to elucidate nursing staffs experiences of diet given personalized on a short-term housing for the elderly. Method: In this study, an inductive approach in which the data were analyzed using qualitaitive content analysis. Six nursing staff were interviewed on a short-term housing for the elderly in southern of Sweden. Results: From the analysis of the data four categories; the patient´s view of the situation, allowing choices, oppotunities in the culinary environment, limitations of working with eight subkategories. Conclusion: Nursing staff can provide a personalized diet if the offer a wider of food range and through changes the work environment. / <p></p><p></p>