Dokumentationsreihe zum Sächsischen Bergbau. Reihe 1 Kalkbergbau in Sachsen:Zur naturräumlichen Lage und regionalen Geschichte ............................................ Zur Geologie ........................................................................................................... Zur Montangeschichte ............................................................................................. Erhaltene Zeugnisse ............................................................................................. Quellenangaben .................................................................................................... Impressum ........

Detta arbetes mål har varit att hjälpa företaget SMA Mineral att utreda de rödamissfärgningar som allt oftare påträffats i deras marmor. Rapporten är högst visuellpå mikroskopisk nivå, och avhandlar vad missfärgningarna beror på. Provmaterialhar undersökts och karakteriserats mineralogiskt och geokemiskt, och typer avmissfärgningen har identifierats. Även en förklaring över de geologiska processersom ger upphov till missfärgningarna har formats. De metoder som använts underarbetet är egna undersökningar med komplement av en litteraturstudie påavhandlingar som handlar om just missfärgningar i marmor. Provmaterial harinhämtats från tre olika platser i gruvan, dessa har sågats och tvättats och några haräven slipats och polerats. Detta material har sedan använts genom hela arbetet.Optiska observationer med hjälp av binokulär har dokumenterats digitalt, detta gavinformation om att missfärgningen ligger mellan karbonatkristallerna, och sannolikthar varit av en mer löslig karaktär i ett tidigare skede. Utifrån detta kategoriserasmissfärgningen till två olika typer. Typ A förekommer som asymmetriska,koncentrerade fläckar på och mellan kristaller men till synes oregelbundet, medantyp B följer mikrofina sprickor och kan ses i bandade regelbundna formationer imaterialet. Järnrika kristaller upptäcktes i missfärgningarnas omedelbara närhet ochhär skapades hypotesen om att det är järnoxider som orsakat föroreningarna. ÄvenSEM-analyser har gjorts för att kunna identifiera den geokemiska sammansättningenav missfärgningarna. Resultaten från SEM- och XRF-analyserna bekräftade tesen, dåjärn förekom i varierande grad i samtliga analyser utom en. Dessutom hittadeshematit som i sig lämnar röda spår, samt ren rost i form av goetit. Ävenlitteraturstudien bekräftade att förekomster av järnrika mineral i marmor förr ellersenare kommer att orsaka missfärgningar. / The goal of this project has been to assist SMA mineral, a limestone producer, tofind the source of red discolourations found in their crystalline limestone. Thediscolouration has appeared on a more regular basis than before and is starting tobecome a problem for the company.This is a highly visual report focused on a microscopical level, that follows thestudy and finding of the origin of the red discolourations. Specimens from threedifferent locations in the quarry have been collected, then cut to proper sizes to fitthe needs for the scans and examinations suited for the project. Some of the sampleswere polished to fit the requirements of SEM. The material has been opticallyanalysed through a binocular microscope and documented with high resolutionimages. This was the first major breakthrough, since the discolouration showed tobe placed between the carbonate crystals, and appeared to have been more of asolution-like substance at some point. Based on the findings, the discolourationcould be categorised inte two types, type A appears as an irregular spotting oncrystal surfaces with a deeper red colour, whilst type B can be found in fine cracksin the material and follows a more regular pattern. Lots of minerals rich in ironwere also found in close proximity to the discolourations, which led to a hypothesisthat iron oxides might be the source of the problem. The thesis was confirmed bySEM- and XRF analyses of the material. Iron in different weight-percentages wasfound in all of the analyses except for one.The mineralogical and geochemical properties of the discolouration has beendefined, and the geological process that leads to the discolouration is explained.

No description available.

No description available.

No description available.

Die Veröffentlichung versteht sich als Ergänzung aufgrund neuerer Erkenntnisse zu Reihe 1: Kalkstein und Dolomit – Gewinnung und Verarbeitung in Sachsen Band 2: Zum Kalkbergbau im Nossen- Wilsdruffer Schiefergebirge - Von Blankenstein bis Grumbach / Braunsdorf - http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa2-78810:Inhalt Vorbemerkung Ergänzungen zur Montangeschichte Befahrung des Schönberger Stollns Weiterführende Quellen Impressum

No description available.

No description available.

Die vorliegende Arbeitsschrift beinhaltet eine Dokumentation über das ehemalige Kalkwerk Auerswalde und präsentiert die Forschungsergebnisse der regionalen Montan- und Heimatforschung des Bergbauvereins Hülfe des Herrn, Alte Silberfundgrube e.V. und dem Heimatverein Auerswalde. Die Arbeitsschrift ist ein Auszug aus der Gesamtbetrachtung des Kalkbergbaus von Ottendorf-Auerswalde-Draisdorf. (Biensdorf, März 2013, Erkenntnisstand, Januar 2006, 1. Aktualisierung, März 2014, 2. Aktualisierung, Mai 2021):1. Allgemeine Angaben 1.1 Einführung 1.2 Geologie des Arbeitsgebietes – Ottendorf, Auerswalde und Draisdorf 2. Das Kalksteinlager bei Auerswalde 2.1 Geografische und naturräumliche Lage 2.2 Regionalgeschichte 2.3 Allgemeine Montangeschichte 2.4 Frühe Montangeschichte des Kalkabbaus 2.5 Die Kalkgewinnung im 18. Jahrhundert im Bereich des Auerswalder Pfarrlehn 2.6 Kalkabbau zur Zeit der Industriealisierung 2.7 Abbau und Gewinnung 2.8 Das Ende der Kalksteingewinnung am „Pfarrbusch“ 2.9 Der Hermsdorf Bruch 3. Weiterführende Quellenangaben Danksagung Impressum

Biensdorf, März 2013, Erkenntnisstand, Januar 2006, 1. Aktualisierung, März 2014, 2. Aktualisierung, Mai 2021, 3. Aktualisierung, Oktober 2021:1 Allgemeine Angaben 1.1 Einführung 1.2 Geologie des Arbeitsgebietes – Ottendorf, Auerswalde und Draisdorf 2 Das Kalksteinlager bei Auerswalde 2.1 Geografische und naturräumliche Lage 2.2 Regionalgeschichte 2.3 Allgemeine Montangeschichte 2.4 Frühe Montangeschichte des Kalkabbaus 2.5 Die Kalkgewinnung im 18. Jahrhundert im Bereich des Auerswalder Pfarrlehn 2.6 Kalkabbau zur Zeit der Industriealisierung 2.7 Abbau und Gewinnung 2.8 Das Ende der Kalksteingewinnung am „Pfarrbusch“ 2.9 Der Hermsdorf Bruch 3 Weiterführende Quellenangaben Danksagung Impressum