Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Zugl.: Witten, Herdecke, Univ., Diss., 2006

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kapitalstrukturen ser ut i svenska fastighetsbolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen i svenska fastighetsbolag.   Vår studie genomförs genom en flermetodsstudie där vi med en kvantitativ metod tar fram nyckeltal för fastighetsbolagen som samlas in via databasen Retriever. Vidare analyseras nyckeltalen för att sedan användas vid en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Slutligen jämför vi den insamlade datan från vår flermetodsstudie med tidigare teorier.   De resultat vi kommer fram till är att fastighetsbolag har en högre skuldsättningsgrad än bolag i andra branscher. Vi kommer även fram till att fastighetsbolagens arbete med kapitalstruktur kan kopplas till Trade-offmodellen inom kapitalstruktursteori. Vi finner också att ägarstruktur är en faktor som påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur.   Förslag till fortsatt forskning inom detta område anser vi är en kvantitativ undersökning på svenska fastighetsbolag över en viss årsperiod. Detta menar vi skulle kunna ge ett annat resultat än det som finns i denna studie, då vår studie behandlar ett specifikt år, 2013.   Vårt praktiska bidrag är att studien kan användas som ett verktyg för fastighetsbolag då de kan se hur deras konkurrenter arbetar med sin kapitalstruktur. Vårt teoretiska bidrag är en djupare förståelse för hur kapitalstrukturen ser ut för svenska fastighetsbolag då det tidigare inte har gjorts en djupare forskning på svenska fastighetsbolagsmarknaden inom detta område.

Bakgrund Forskning kring kapitalstrukturens betydelse för företagens lönsamhet är splittrad då olika studier visar på olika samband. Detta beror på att det är många andra faktorer utöver kapitalstrukturen som påverkar lönsamheten, likväl som det förekommer faktorer som påverkar kapitalstrukturen i sig. Dessa faktorer är i många fall dolda och manifesteras istället i resultatet, och dessa skiljer sig åt mellan branscher, länder och andra företagsspecifika särdrag. Svensk elektronikindustri är den del av svensk industri som uppvisat störst tillväxt de senaste två decennierna samtidigt som den utgör en viktig del av svenskt näringsliv. Det faktum att tidigare forskning är blandad i kombination med att det saknas studier som enbart fokuserar på denna bransch i detta land uppstod ett intresse av att fastställa förhållandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet för denna bransch. Kunskap om detta kan vara till hjälp för ägare och chefer i företag inom denna bransch när de ska fatta beslut som rör kapitalstruktur. Syfte Syftet med denna uppsats är att fastställa hur lönsamheten förhåller sig till kapitalstrukturen inom svensk elektronikindustri. Metod Uppsatsen använder sig av linjär regressionsanalys för att undersöka sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. De beroende variablerna som använts i regressionsanalysen har varit två olika lönsamhetsmått: avkastning på totalt kapital, ROA, och avkastning på eget kapital, ROE. De oberoende variablerna har utgjorts av tre olika skuldsättningsmått: kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning. Som kontrollvariabler har omsättning och balansomslutning använts.   Slutsats Empirin visar ett negativt förhållande mellan kortfristig, långfristig respektive total skuldsättning och lönsamhet när det mäts som ROA. När ROE används som lönsamhetsmått visade sig analysmodellen vara dåligt anpassad till att hantera datan, därmed gick det ej att dra några fullständiga slutsatser kring förhållandet mellan ROE och skuldsättning.

Thesis (doctoral)--Eberhard-Karls-Universität zu Tübingen, 1997.

Diss. Nr. 3552 Wirtschaftswiss. St. Gallen. / Literaturverz.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Universiẗat, Diss., 2004--Regensburg.

The purpose of this study is to explain the change that occurs in the capital structure when a company goes public and to review whether there are any possible factors and theories who can explain the change. The data has been collected using a quantitative approach, the data comes from companies that were listed on the Nordic market between the years 2014-2017. This has later been used to analyze in relation to previous research and theories. Using statistical models and methods as tools, the conclusions have been drawn that the debt ratio falls during the year the IPO is made and then increases during the following years after the IPO. These conclusions have been able to be drawn since there is statistical significance in the statistical models used to analyze this.