Telge Återvinnings avfallsanläggning Tveta, har gamla deponiområden och verksamhetsytor som genererar lakvatten och processvatten. Lakvattnet pumpas kontinuerligt till Himmerfjärdsverkets reningsverk, Syvab. Himmerfjärdsverket är REVAQ-certifierat sedan 2009 och kraven för certifieringen har nu skärpts. Perfluoroktansulfonat (PFOS) är ett av de ämnen som finns i lakvattnet och gränsvärdet för det har nu sänkts till 15 ng/l i inkommande flöde vilket Telge Återvinning måste förhålla sig till. För att de ska kunna göra det behövde reningsgraden av PFOS vara 90% av dagens halt. Lakvattnet innehöll dessutom en hög halt partiklar vilket behövde behandlas för att uppnå önskad reningsgrad. PFOS är ett stabilt, bioackumulerande ämne som dessutom är toxiskt. På grund av sin stabilitet kan endast ett fåtal reningsmetoder användas för att avskilja ämnet ur vattenlösningar. Målet med den här rapporten har varit att ta fram dessa reningsmetoder och även värdera dess tillämpningsmöjligheter för reningen av lakvattnet på Tveta. Sammanställningen av informationen har skett genom intervjuer och litteraturstudier. De reningsmetoder som kunde uppnå den eftersökta reningsgraden var omvänd osmos, nanofilter, jonbytare, granulerat aktivt kolfilter och pulveriserat aktivt kol. Utav dessa var granulerat aktivt kolfilter mest lämpat för Tveta avfallsanläggnings lakvattensammansättning vilket avgjordes utifrån ett kostnad- och erfarenhetsperspektiv. Utformningen på partikelavskiljningsprocessen kunde inte fastslås utan praktiska undersökningar men flockning av partiklarna kan ses som ett försteg i processen. / The waste treatment plant of Telge Återvinning in Tveta have old landfills which produces leachate and processwater. The leachate is transported with pumps to the water treatment plant Himmerfärdsverket, Syvab. The water treatment plant has a REVAQ-certificate since 2009 and the requirements to keep the certificate have become tougher. Perfluorooctanesulfonate (PFOS) is one of the substances in the produced leachate. The content limit for that substance has now been decreased to 15 ng/l which means that Telge Återvinning must lower their PFOS content in their leachate. To do so they’ll need a PFOS removal efficiency of 90% based on their current content value. The leachate also contains lots of particles which needs to be removed if the desired removal efficiency is to be reached. PFOS is a none-reactive, bio-accumulative, substance which is also toxic. There’s only a few treatment methods that can be used for the removal of this substance in liquid matrixes because of its none-reactive nature. The point of this report has been to highlight these methods and evaluate them based on their possible usage as a treatment method for the leachate at the waste treatment plant. The information for these methods have been gathered through literature studies and interviews. The available methods which were able to achieve the desired removal efficiency were the reverse osmosis and the nanofiltration, the ion exchanger, the granular active carbon filter and powdered active carbon. From these available methods the granular active carbon filter was thought to be the most suited method for treating the leachate. The most suited method was decided based on its operation cost and familiarity with prior PFOS treatment plant. The treatment process for the particle removal couldn’t be fully decided without field studies. Although flocculation was decided to be the primary step in the treatment process.

Stockholm Exergi provide district heating in Stockholm and plan to integrate their district heating system with the production of biochar, by building a plant that produces 100MW district heating and 100 000 tonnes biochar per year, in order to reduce greenhouse gas emissions. Biochar may mitigate climate change, but the added benefits of biochar, beyond the benefits of carbon sequestration, lack quantification. This report aims to review, quantify and document the cumulative benefits, with respect to climate, health, and resource consumption, of biochar application to Swedish agriculture, as a livestock feed additive. A life cycle of biochar as a livestock feed additive is illustrated, where the biochar is ingested by livestock and retrieved in manure. The manure is thereafter co-composted with the biochar, and finally, returned to soil. Each step proceeding the initial application carries important benefits to climate, health or resource consumption. Providing all livestock in Sweden with biochar requires 100 000 tonnes per year and may potentially reduce greenhouse gas emissions from livestock by up to 450 000 tonnes of carbon dioxide equivalents (CO2-e) per year. Distributing the biochar to farms across Sweden results in around 10 000 tonnes of CO2-e emissions per year. Hence, the potential net annual reduction in greenhouse gas emissions is approximately 440 000 tonnes of CO2-e in Sweden. This is equivalent to -590g CO2-e/kWh for a biochar plant that produces 100MW district heating. Research also suggests a reduction in greenhouse gas emissions from biochar co-composting and biochar soil application. However, the concentration of biochar retained in manure subsequent to feeding is too low to draw a conclusion regarding its effect on emissions. Health benefits of biochar as a livestock feed additive include reduced (or even eliminated) need for antibiotics, fewer cases of illness amongst livestock, fewer deaths, and higher quality cow milk. The biochar also eliminates manure odour, improving work environment for farmers. Biochar co-composting may reduce ammonia emissions and improves nutrient retention. Applying the co-compost to soils eliminates soil pathogens, detoxifies allelochemicals, increases the growth rate of beneficial microbes, and reduces fertilizer need. Crops will thus become more resistant to mould and biotic stresses. / Stockholm Exergi producerar och levererar fjärrvärme till Stockholmsregionen och planerar att bygga en anläggning som producerar 100 MW fjärrrvärme i samband med 100 000 ton biokol per år, för att minska koldioxidutsläppen. Biokol framställs genom pyrolys av biomassa och binder fast kolatomer i sin struktur, vilket leder till minskade koldioxidutsläpp om biokolet hindras från att oxideras genom någon form av lagring. Denna rapport undersöker genom en litteraturstudie de adderade nyttorna med biokol som råvara i djurfoder med avseende på klimat, hälsa och resursanvändning. De adderade nyttorna uppskattades genom att följa biokolets livscykel från råvara i djurfoder till gödsel. I första steget intas biokolet av djur, sedan hamnar biokolet i djurens avföring som därefter komposteras och används i växtodling. Det totala biokolbehovet för att mata alla produktionsdjur i Sverige uppskattades till 100 000 ton per år och beräknades minska växthusgasutsläppen med 450 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2-e) per år. Dock måste biokolet transporteras långa sträckor över hela landet och utsläpp från transporter uppskattades till 10 000 ton CO2-e. Detta innebär en utsläppsminskning med 440 000 ton CO2-e per år, vilket motsvarar -590 g CO2-e/kWh för en biokolanläggning som producerar 100 MW fjärrvärme. Resultaten visade också att biokol förbättrar djurens allmänna hälsa, minskar dödligheten samt leder till ett minskat behov av antibiotika. Dessutom minskar lukten från gödsel, vilket förbättrar arbetsmiljön inom jordbruk. Vid kompostering kan biokol minska utsläpp av ammoniak (en giftig kemikalie) och öka koncentrationen av näringsämnen i gödseln. När det sedan används vid odling kan det leda till en ökad tillväxt av nyttiga mikroorganismer, samtidigt som patogener elimineras, vilket leder till att växter får en ökad resistans mot biotisk stress och mögel. Dessutom minskar behovet av konstgödsel.

Storsjön och Lillsjön är två små sjöar vid Roslagsbanan nära Lindholmen.Sjöarna tillsammans med omkringliggande våtmarksområde utgör ett fint naturområde. Målet är att undersöka hur metaller påverkar sjöarnas miljö. pH är lågt (=6,7) och vattnetinnehåller mycket organiskt material. Området påverkas starkt av omkringliggande vägar. Klorid från vägsaltningen och metaller från bilarna transporteras genom området och lagrasdelvis i sjöarnas sediment. Sedimenteringsdammar bör anläggas i tillrinnande vatten. / Storsjön and Lillsjön are two small lakes near Roslagsbanan and close to Lindholmen. The lakes together with the surrounding wetland makes a very nice natural park. The aim of this work is to investigate the impact of metals on the enviroment of the lakes. pH is very low(=6,7) and the water contains a lot of organic material. The area is seriously impacted by the nearby roads. Sodium cloride from road salt spread during the winter and metal ions fromthe cars are transported through this area and are partly stored in the sediments of the lakes. Dams should be constructed in the incoming creeks for sedimentation of metal ions.

Igelbäcken är ett 10 kilometer långt vattendrag i nordvästra Stockholm, som börjar i Säbysjön iJärfälla kommun. Vattnet passerar Sollentuna, Sundbyberg, Stockholm och Solna där den rinnerut i Edsviken. Bäcken rinner förbi industrier, bebyggelse och vägar. Målet med detta arbete är attanalysera hur Igelbäcken påverkas av omgivningen. Arbetet består av fältstudier och arbete pålaboratorium. Resultatet visar att vattendraget är förorenat. De parametrar som bestämdes var: pH, temperatur, ledningsförmåga och flöde i fält samt COD, alkalinitet, klorinitet, total fosfor, färg, lukt,suspension av kolloidala partiklar och fällning på laboratorium. Många parametrar visar högavärden. Konduktiviteten och kloridhalten är höga vid alla provplatser och tyder på att vattnet ärpåverkat av trafiken. COD är över det acceptabla värdet förutom vid två platser. Alkalinitetenvarierar mellan 2 mM och 4 mM förutom i Edsviken och på Barkarby flygfält. (väst) Fosforhaltenär hög i alla mätpunkter och kräver insatser för att Igelbäcken ska bli renare. / Igelbäcken is a 10 kilometer long watercourse in northwestern Stockholm, starting in Säbysjön,Järfälla and passing Sollentuna, Sundbyberg, Stockholm and Solna where it flows into Edsviken,which is the outlet. The water passes industries, buildings and roads. The aim of this work is toanalyze how Igelbäcken is affected by the surroundings. The work contains a field study andlaboratory work. The results show that the water is contaminated. pH, temperature, conductivity and flow weremeasured in the field and COD, alkalinity, chlorine, total phosphorus, color, odour, suspension ofcolloidal particles and precipitate were analyzed in the laboratory. The result shows some veryhigh values. The conductivity and chloride are high at all places, indicating that the water isaffected by roads. The COD is above the acceptable value except in two places. Alkalinity variesbetween 2 mM and 4 mM except in two places. The phosphorus content is also high. Based on theresults, more efforts are required to make Igelbäcken cleaner.

Denna rapport undersöker ett antal biomassors lämplighet att användas vid tillverkning av biokolgenom långsam pyrolys. Detta har genomförts med hjälp av en litteraturstudie inklusive fallstudierför alla undersökta biomassor och det resulterade i två modeller. En för karaktärisering av biokoletskemiska och fysiska egenskaper vid varierande pyrolystemperatur. Den andra modellen beskriver ivilken utsträckning systemets energibehov är självförsörjande. Detta genom att undersöka reaktornsenergibehov vid olika temperaturer och uppehållstider i förhållandet till den energimängd som finnstillgänglig i pyrolysgasen. De biomassor som i första hand undersökts är fiberslam, ligninpellets,olivavfall, solrosskal och kaffesump. Utöver dessa har även cashewnötsskal, kokosnötskal, risskal ochmandelskal inkluderats för att bedöma deras lämplighet att användas av Stockholm Exergi.Litteraturstudien visade att det finns många parametrar hos både processen och biomassan sompåverkar kvaliteten på biokolet, fördelning av produkter och systemnyttor. Att kvantifiera inverkanav alla parametrar visade sig svårt på grund av brist på data, varför endast effekten avpyrolystemperaturen kunde modelleras. Modell 1 visar att biokol från nötskal generellt sett är avhögre kvalitet än de från till exempel kärnor, olika typer av halm och biomassor med hög fukt ochaskhalt. De flesta nötskal är enligt fallstudierna mer lämpade för processer med fokus på bioolja somhuvudsaklig produkt. Modell 2 visade att mandelskal och olivkärnor bör ge en energimässigtsjälvförsörjande process vid temperaturer över 400 °C. / This report investigates the feasibility of several types of biomass to be used as feedstock forproduction of biochar by slow pyrolysis. A literature review and case studies for all investigatedfeedstocks resulted in two models: one for the characterization of physical and chemical propertiesof biochar at different high treatment temperatures, and the other for determining to what degreethe system will be thermally self-sustaining, if at all. This by determining the energy required by thereactor in comparison to the energy available in the pyrolysis gas. The primary investigatedfeedstocks were: fibre sludge, lignin pellets, olive wastes, sunflower seeds and exhausted coffeeresidue. Additionally, cashew nut shells, coconut shells, rice husks and almond shells were alsoinvestigated to determine their suitability for future use by Stockholm Exergi. The literature reviewshowed that there are various process parameters or parameters within the composition of thefeedstock that effects both the quality of the produced biochar, product distributions, and benefitswithin the system. To quantify the effect of all the parameters proved difficult due to the lack ofdata. However, enough data regarding the effects of the treatment temperature was collected andcould be used for modelling. Model 1 showed that biochar produced from nutshells generallyproduced biochar of higher quality than biochar made from kernels, different types of straw andfeedstocks with high content of water and ash. Most nutshells would, according to the conductedcase study, be more suited for processes where the primary objective is production of bio-oil. Model2 showed that almond shells and olive kernels should generate a thermally self-sustaining process attemperatures above 400 °C.

Paxymer AB is a company that manufactures and sells flame retardants for plastics, based on their patented technology. The flame retardants are often sold as a master-batch that the customers mix into their own plastic products. Paxymer has two master-batches with the exact same formulation, but are produced with different temperature profiles. The high temperature extrusion process produces pellets with good properties whereas the low temperature process do not. The aim of this study was to define what rheological properties are important in the extrusion process, and how they can be correlated to the pellet quality. The aim was also to predict the processing parameters for the low temperature extrusion process to improve the pellet quality. The rheological behavior of the two master-batches was investigated through analysis of the batches, as well as their additional components, in the rheometer. According to the results the viscosity of the melt is very temperature dependent, and were found to be significantly lower for the high temperature process. My studies show that the poor pellet quality in the low temperature process is most likely due to the high melt viscosity, which leads to poor mixing of the components. To get equal melt viscosity in the low temperature process as in the high temperature process, I found that the screw speed and feed rate in the extruder needs to be increased. According to my analysis the desired screw speed should be approximately 500 rpm if the temperature was increased with 10°C. To get the right viscosity at the die exit, the feed rate would need to be 20 kg/h. / Paxymer är ett företag som tillverkar och säljer flamskyddsmedel för plaster, baserad på deras patenterade teknik. Flamskyddsmedlet säljs oftast som en master-batch vilket kunderna blandar ner i deras egna plastmaterial. Paxymer har två master-batches med samma innehåll men som är tillverkade med olika temperaturprofiler. Tillverkningsprocessen med högre temperaturprofil producerar pellets med hög kvalitet och processen med lägre temperaturprofil gör inte det. Syftet med den här studien var att ta reda på vilka reologiska egenskaper som är betydande för framställningen av pellets med god kvalitet. Ett ytterligare syfte med projektet var att förutsäga extruderingsparametrar för processen med lägre temperatur för att uppnå en bättre kvalitet. De reologiska egenskaperna för båda master-batcherna och deras innehållande komponenter analyserades i en reometer. Enligt mina resultat så är plastsmältans viskositet väldigt temperaturberoende och visade sig därför vara betydligt lägre vid extruderingsprocessen med högre temperaturprofil. Den låga produktkvaliteten från processen med låg temperaturprofil beror sannolikt på att smältans viskositet var för hög, vilket leder till sämre blandning av komponenterna. För att få samma viskositet på smältan vid den lägre temperaturen i extrudern, som vid den högre temperaturen, så måste hastigheten på skruven samt inmatningshastigheten ökas. Enligt mina analyser så måste hastigheten på skruven ökas till 500 rpm om temperaturen även höjs med 10°C. För att få rätt viskositet i matrishålen så måste inmatningshastigheten öka till 20 kg/h.

Vassleproteiner har kemiska egenskaper som gör att de, under rätt förhållanden, kan bilda geler. Det här gör vassleproteiner mycket intressanta eftersom de då kan användas i olika livsmedel för att ge önskad konsistens. Dessutom är vassleproteiner billiga och lätt att få tag på vilket gör de extra intressanta att undersöka. Får man mer information om hur dessa geler bildas kan man på ett relativt billigt sätt framställa dem för användning i livsmedel. De förhållanden som bäst gynnar gelbildning av vassleproteiner undersöktes. De faktorer som testades var proteinkoncentration, vikt% seeds, temperatur, pH och salthalt. För att undersöka detta utfördes flera försök med varierande nivåer av dessa variabler. Först gjordes försök med varierande nivåer av proteinkoncentration samt vikts% seeds samtidigt som övriga variabler hölls konstanta. Därefter utfördes försöken med varierande nivåer på de övriga variablerna (temperatur, pH och salthalt) en i taget. Försöken med varierande nivåer av dessa variabler undersöktes för flera olika proteinkoncentrationer samt vikt% seeds. I detta projekt har seeds använts för att ge proteinerna en startpunkt för att bilda de nätverk som gelen utgörs av. Som seeds användes fibrillfragment av samma typ som de fibriller som bildar gelen. Resultaten visade att för att få en så kort gelningstid som möjligt bör provlösningen ha hög temperatur (i detta projekt 90 ̊C), hög salthalt (100 mM) och lågt pH (pH 1,5). Provlösningen bör även ha en hög proteinkoncentration (80 mg/ml) samt en hög vikts% seeds (10%). När samtliga variabler sattes till den optimala nivån sjunker gelningstiderna ytterligare. / Whey protein have chemical properties that allows them to gel, under the right conditions. This makes whey protein very intresting since it makes it possible to use it in different food products to give them the right texture. Whey protein is also cheap and easy to get hold of which makes them even more intresting to study. If you can get more information on how these gels form you can, in a relatively cheap way, produce this gel that can be use in food products. This project investigated under which circumstances whey protein gelation is best benefitted. The different variables that were tested were protein concentration, weight% seeds, temperature, pH and ionic strength. In this project fibrils of the same type as the ones that forms the gel where used as seeds. The function of the seeds is to give the proteins a starting point at which to start forming the networks that the gel consists of. To investigate this many experiments with varying levels of these variables where made. First experiments with varying levels of protein concentration and weight% seeds were made while the other factors were put on a steady level. Then experiments with varying levels of the other variables (temperature, pH and ionic strength), one at a time. The experiments with varying levels on these variables were made with varied protein concentration and weght% seeds. Interaction effects between the different variables was studied by varying several of these variables at the same time. The results showed that to have as short of a gelling time as possible the solution should have a high temperature (90 ̊C), high ionic strenght (100 mM NaCl) and low pH (1,5). The solution should also contain a high protein concentration (80 mg/ml) and a high weight% seeds (10%). When all of the variables are placed on the optimal level the gelling times are further reduced.

Detta examensarbete har skrivits i samarbete med Nordic Bioengineering med målet att effektivisera torksteget och kompressionssteget för deras hydrofobiskt modifierade pappersmassa. Länge har det funnits ett problem med rening av olja från oljespill och trots att mängden spill har minskat under de sista 30 åren, sker det än idag stora utsläpp som spillet från Deepwater Horizon och Sanchi. Genom denna produkt är det fullt möjligt att absorbera oljan i massan utan att den mättas med vatten. Med hjälp av ett torkskåp och en papperarksformare gick det att laborativt ta reda på hur absorptionsförmågan påverkas av olika torkningstemperaturer och av arkformning. Resultatet visar att det går att torka materialet till 170°C utan några större materialförluster, och att den packade massan får både en högre oljeabsorption och en högre vattenabsorption jämfört med den obehandlade massan. / This bachelor thesis has been performed in cooperation with Nordic BioEngineering and involved improving the drying step and packaging step for their hydrophobically modified pulp. Oilspill purification has been a problem for a long time and even though the quantity of oil spills has decreased during the last 30 years, are large oilspills still frequently occurring today with examples such as Deepwater Horizon and Sanchi. It is however fully possible, through this product, to absorb the oil in the pulp without saturating it with water. With help from a drying cabinet and a sheet former, it was made possible to find out by labwork if the absorbency was affected by different drying temperatures and by sheet forming. The results shows that the modified pulp can be dried at temperatures up to 170°C without greater material losses, and that the packed pulp has an increase in both oil absorption and water absorption compared to the regular pulp.

No description available.

Cardiovascular diseases are currently the leading cause of death globally. Progression of the disease affects the composition and function of the heart and in many cases subsequently results in heart failure over time where a heart transplant is vital. Therefore, there is a need for medical treatments to stop the progression of the disease. Hydrogels as a biomaterial have been investigated for this purpose, but most known research to date has focused on their bioactive properties. Since a part of the disease progression is affected by the mechanical differences between myocardial tissue and the collagen the body replaces the loss of viable myocardium with after myocardial infarction, this thesis conducted a novel approach of comparing a thiol functionalized collagen hydrogel with a healthy left ventricle in terms of viscoelastic properties for tissue-bulking application. Swelling tests showed that the gel did not swell significantly over time during incubation in phosphate buffer and even if self-healing of the gel after subjection to ultrasound radiation could not be proven and previously used methods to obtain mechanical stiffness of a tissue (compression tests) could not be utilized for soft materials such as hydrogels, the material is of great interest as a candidate for tissue bulking purposes. The gel showed viscoelastic properties similar to the healthy left ventricle and was injectable, to be administrated in a minimally invasive manner, indicating that the material could act as a tissue-bulking agent. This project has developed a new approach to evaluating hydrogels as a biomaterial by comparing it to the viscoelastic characterization of the intended application tissue.