<p>Abstract</p><p>The aim of the present study was to investigate if and how pre-school teachers reach the objectives in the national curriculum concerning the environmental issues.</p><p>Another angle of this study is to find out if there are any involvement amongst the preschools regarding the environmental issues and if the teachers encourage the children to join in and make them a part of discussion.</p><p>I have randomly chosen 10 preschools throughout Sweden and interviewed one staff-member from each school. Most of the preschools were well aware of the goals to follow according to the national curriculum.</p><p>After comparing the answers my conclusion is that preschools act quite differently concerning environmental issues. Some worked almost exclusively with the children involved. Others occasionally involved the children whereas a few didn’t include the children at all.</p><p>In every case the teachers would want to dedicate more time to environmental issues. However, lack of time is one big reason they can’t do that. Many of the teachers wanted to learn more about how to best educate and involve the children.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö. Jag vill även se om det finns intresse och engagemang för miljövård i förskolan och om detta utförs tillsammans med barnen.</p><p>Jag har intervjuat tio förskolelärare på tio slumpvis utvalda förskolor runt om i Sverige och de flesta var väl medvetna om det mål som står att följa i Lpfö 98.</p><p>Det arbetades ganska så olika då det gäller miljövård i förskolan, vissa arbetade mycket med miljö tillsammans med barnen i verksamheten, andra arbetade desto mindre eller i princip nästan inget alls.</p><p>Det fanns intresse hos samtliga pedagoger att arbeta mer med miljö men pga av tidsbrist blir det svårt för personalen att hinna med. De skulle även vilja ha mer utbildning inom ämnet, detta för att lättare veta hur man skall arbeta med miljö i förskolan tillsammans med barnen.</p>

The master thesis deals with the issue of the careers of the preschool principals after twenty years in the office. The theoretical section describes the needs of principals, their responsibilities, adult education and motivation for their job. It works on the assumption that the determining factor for the very good principal is his/her personal potential which leads to the fulfillment of the competencies which are necessary for his/her office. The research section search answers to the question of how preschool principals after twenty years in the office look at their own career. The qualitative research was used in which the unstructured interviews with preschool principals were conducted. The findings such as needs of principals after twenty years in the office, their abilities to continue to manage school in the changing society, their plans for further professional growth and their motivation for further work after twenty years in the office are described in the conclusion of the master thesis. Keywords preschool principals, career, professional growth

The master thesis deals with the issue of the careers of the preschool principals after twenty years in the office. The theoretical section describes the needs of principals, their responsibilities, adult education and motivation for their job. It works on the assumption that the determining factor for the very good principal is his/her personal potential which leads to the fulfillment of the competencies which are necessary for his/her office. In my research, I used as a default method, analysis method of documentation and followed by in-depth interviews. The research section search answers to the question of how preschool principals after twenty years in the office look at their own career. The qualitative research was used in which the unstructured interviews with preschool principals were conducted. The findings such as needs of principals after twenty years in the office, their abilities to continue to manage school in the changing society, their plans for further professional growth and their motivation for further work after twenty years in the office are described in the conclusion of the master thesis. Keywords preschool principals, career, professional growth

Abstract The aim of the present study was to investigate if and how pre-school teachers reach the objectives in the national curriculum concerning the environmental issues. Another angle of this study is to find out if there are any involvement amongst the preschools regarding the environmental issues and if the teachers encourage the children to join in and make them a part of discussion. I have randomly chosen 10 preschools throughout Sweden and interviewed one staff-member from each school. Most of the preschools were well aware of the goals to follow according to the national curriculum. After comparing the answers my conclusion is that preschools act quite differently concerning environmental issues. Some worked almost exclusively with the children involved. Others occasionally involved the children whereas a few didn’t include the children at all. In every case the teachers would want to dedicate more time to environmental issues. However, lack of time is one big reason they can’t do that. Many of the teachers wanted to learn more about how to best educate and involve the children. / Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö. Jag vill även se om det finns intresse och engagemang för miljövård i förskolan och om detta utförs tillsammans med barnen. Jag har intervjuat tio förskolelärare på tio slumpvis utvalda förskolor runt om i Sverige och de flesta var väl medvetna om det mål som står att följa i Lpfö 98. Det arbetades ganska så olika då det gäller miljövård i förskolan, vissa arbetade mycket med miljö tillsammans med barnen i verksamheten, andra arbetade desto mindre eller i princip nästan inget alls. Det fanns intresse hos samtliga pedagoger att arbeta mer med miljö men pga av tidsbrist blir det svårt för personalen att hinna med. De skulle även vilja ha mer utbildning inom ämnet, detta för att lättare veta hur man skall arbeta med miljö i förskolan tillsammans med barnen.

The purpose of this study is to explore preschool children&rsquo / s attitudes towards environmental issues in terms of consumption patterns, environmental protection, recycling-reusing, and living habits and to investigate gender as a factor affecting environmental attitudes. The sample of the study is comprised of 40 preschool age children living in Ankara, Turkey. The research has been realized by qualitative design and the data were collected through interviews. The interview questionnaire was adapted from

<p>Denna uppsats handlar om förskolematematik. Vad är det och hur gör man? Vi har observerat förskolor och intervjuat pedagoger som valt att arbeta medvetet med detta för att få veta varför de valt att arbeta med förskolematematik. Vi tycker oss märka att intresset för matematik i förskolan ökat, och vi tror att vi någon gång kommer att arbeta i en sådan verksamhet. Våra frågeställningar är:<i> Varför</i> väljer pedagoger att arbeta medvetet med matematik? <i>Hur</i> gör man rent konkret och vad betyder förskolematematik för de pedagoger vi intervjuat. </p><p>Uppsatsen tar till en början upp vad läroplanen säger i ämnet. Sedan följer teori kring våra frågeställningar. I metodavsnittet förklarar vi varför vi valde att göra observationer och intervjuer, samt hur vi gick tillväga. Resultatdelen som bygger på ovannämnda observationer och intervjuer svarar på hur pedagoger tänker kring våra frågeställningar. </p><p>Vi kom fram till att pedagogerna vi talade med och litteraturen var ganska eniga om att det är bra att arbeta med matematik i förskolan för att förbereda barnen inför skolan. Men det bör göras på ett lekfullt sätt, det får inte bli skola av det. </p><p>En fråga som fångat vår uppmärksamhet handlar om samverkan. Både pedagoger och litteraturen tar upp att det är viktigt med samverkan. Vi undrar vari problemen ligger, och vad som kan göras för att undvika dem. Uppsatsen avslutas med fler frågor som vi skulle vilja forska vidare på, frågor som väckts under arbetet med denna uppsats.</p>

Denna uppsats handlar om förskolematematik. Vad är det och hur gör man? Vi har observerat förskolor och intervjuat pedagoger som valt att arbeta medvetet med detta för att få veta varför de valt att arbeta med förskolematematik. Vi tycker oss märka att intresset för matematik i förskolan ökat, och vi tror att vi någon gång kommer att arbeta i en sådan verksamhet. Våra frågeställningar är: Varför väljer pedagoger att arbeta medvetet med matematik? Hur gör man rent konkret och vad betyder förskolematematik för de pedagoger vi intervjuat. Uppsatsen tar till en början upp vad läroplanen säger i ämnet. Sedan följer teori kring våra frågeställningar. I metodavsnittet förklarar vi varför vi valde att göra observationer och intervjuer, samt hur vi gick tillväga. Resultatdelen som bygger på ovannämnda observationer och intervjuer svarar på hur pedagoger tänker kring våra frågeställningar. Vi kom fram till att pedagogerna vi talade med och litteraturen var ganska eniga om att det är bra att arbeta med matematik i förskolan för att förbereda barnen inför skolan. Men det bör göras på ett lekfullt sätt, det får inte bli skola av det. En fråga som fångat vår uppmärksamhet handlar om samverkan. Både pedagoger och litteraturen tar upp att det är viktigt med samverkan. Vi undrar vari problemen ligger, och vad som kan göras för att undvika dem. Uppsatsen avslutas med fler frågor som vi skulle vilja forska vidare på, frågor som väckts under arbetet med denna uppsats.