Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att njurens funktioner gradvis minskar och blir nedsatta över tid, vilket kräver dialysbehandling i flera omgångar. Några av symtomen som kan uppstå i samband med kronisk njursvikt är bland annat klåda. Uremisk klåda kan besväras av både fysiskt och psykiskt då det bidrar till sår, ökad trötthet, försämrad livskvalitet. Lidande och obehag som orsakade av uremisk klåda kan ytterligare leda till depression och ångest. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan bemöta och hjälpa patienter som lider av uremisk klåda att lindra symtomen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att lindra uremisk klåda vid kronisk njursvikt Metod: Litteraturöversikten med tolv vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINALH complete användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom fem teman; (1) Aromaterapi, (2) Termisk terapi, (3) Akupressur, (4) Krämer och (5) Övriga metoder. Dessa fem teman har visat vara effektiva för att lindra uremisk klåda. Slutsats: Sammanfattningsvis har aromaterapi, termisk terapi, akupressur, krämer och övriga omvårdnadsåtgärder visat sig verkande lindrande på uremisk klåda. Genom att tillämpa dessa omvårdnadsåtgärder kan det ytterligare bidra till bättre sömnkvalitet samt livskvalitet för patienterna som lider av uremisk klåda. Dessutom är omvårdnadsåtgärder kostnadseffektiva alternativ gentemot medicinska behandlingen. / Background: Chronic kidney failure means that the kidney's functions gradually decrease and become impaired over time, which requires dialysis treatment several rounds. Some of the symptoms that can occur in connection with chronic kidney failure is itching. Uremic itching can be troublesome both physically and psychologically as it contributes to ulcers, increased fatigue and reduced quality of life. Pain and discomfort caused by uremic pruritus can further lead to depression and anxiety. Therefore, it is necessary that nurses can address and help patients that are suffering from uremic pruritus to relieve the symptoms. Aim: The aim was to describe nurses care measure to treat pruritus in patients with chronic kidney failure. Method: The litterature review based on twelve scientific articles. The databases Pubmed and CINALH complete were used. The scientific articles were analyzed using Friberg´s model. Results: The results showed five themes; (1) Aromatherapy, (2) Thermal therapy, (3) Acupressure, (4) Creams and (5) Other methods. These five themes have been shown to be effective in relieving uremic pruritus. Conclusion: In conclusion, aromatherapy, thermal therapy, acupressure, creams and other methods have been shown to be working in treating uremic pruritus. By applying these nursing interventions can it further contribute to better quality of sleep and quality of life for patients that are suffering from uremic pruritus. Furthermore, are nursing interventions cost-effective alternatives to medical treatment.

Bakgrund: Klåda nämns vanligen i samma andetag som hudbesvär och har sedan länge fått stå i skuggan av begreppet smärta. Betydande forskning rörande klådans bakomliggande fysiologi har dock givit detta ämne ett uppsving och även distingerat det från smärta. Klåda är mer än ett trivialt symptom i samband med hudsjukdom och kan även vara ett tidigt tecken på många allvarliga sjukdomar, däribland HIV och cancer. Således kan klåda vara en källa till stor ohälsa i samhället, då den leder till lidande och sänkt livskvalitet – något som ofta underskattas av vårdpersonal. Sjuksköterskans attityd rörande detta är dock till synes outforskat, varför denna studie ämnade att undersöka detta. Syfte: Denna studies syfte var att undersöka attityd och kunskap rörande begreppet klåda hos sjuksköterskor verksamma vid vårdcentraler. Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med enkät som instrument och deskriptiv statistik som dataanalys. Urvalet bestod av 31 sjuksköterskor från fem offentliga vårdcentraler i södra delen av Region Skåne. Resultat: Enkäten visade att patienter med klåda tas på allvar och att 14/31 informanter mer än tre gånger/månad träffar på patienter som primärt söker vård för detta besvär. Kunskapen om ämnet är i högre utsträckning ett resultat av praktisk erfarenhet, än lärdom från sjuksköterskeutbildningen. På vårdcentralen diskuterades dock inte området i någon större utsträckning, men majoriteten menade ändå att klåda som omvårdnadsområde förtjänar mer uppmärksamhet. Konklusion: Resultatet av denna enkätstudie gav en inblick i sjuksköterskors attityder gentemot klåda, vilket till synes är ett nytt perspektiv. Dock kvarstår fortfarande många frågetecken och forskningsområdet behöver utvidgas med både kvalitativa och kvantitativa studier för att fullt kunna förstå klådans komplexitet. / Background: Itch is often mentioned in relation to skin disorders and throughout the years it has received less attention in comparison to pain. However, new and important research regarding physiological mechanisms behind itch has given the subject a renewed importance and has even distinguished it from pain. Itch is more than a trivial symptom related to skin diseases and may even be an early warning sign of many serious conditions, including HIV and cancer. Accordingly itch is a major health problem in the society, causing suffering and a reduced quality of life –which is often underestimated by healthcare staff. Nurses’ attitudes regarding the subject remain unexplored and was thus the intentions of this thesis. Aim: The aim of this study was to investigate the attitudes towards itch among nurses at healthcare centers. Methods: Empirical cross-sectional study with a questionnaire as a tool and descriptive statistics as the data analysis. The sample consisted of 31 nurses from five public healthcare centers in the southern part of Skåne, Sweden. Results: The questionnaire indicated that patients with itch are taken seriously and that 14/31 respondents encounter patients who primarily seek treatment for the symptom more than three times per month. The knowledge obtained in regards to itch was largely due to practical experience and not to nursing education. Itch was not frequently discussed at the healthcare center, but the majority still agreed that itch, in relation to the science of nursing care, deserves more attention. Conclusion: The results of this questionnaire study gave insight into the attitudes among nurses in regards to itch, which was found to be a new perspective. Nevertheless, many questions remain unanswered and the research needs to be enlarged with both qualitative and quantitative studies in order to fully understand the complexity of itch.