<p>Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna.</p><p>Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött.</p><p>Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ”hygglig prick”. Som ett särskilt viktigt delresultat bör nämnas att den metod för observation som användes, klart visade att även elever på mellan-stadiet kan skilja på sänkningar och lyft i bemötandet människor emellan. Resultatet indikerar också att den viktigaste förändringsåtgärden är att synliggöra de mänskliga värdena i skolan och skapa rutiner för mindre sänkningar och mer lyft.</p>

Studien handlar om ett klassmorfarprojekt, som syftar till att förändra elevernas förutsättning-ar att må bra och lyckas med skolarbetet. Undersökningen gjordes för att lyfta fram hur klassmorfarverksamheten i praktiken kan leda till den önskade förändringen för eleverna. Min valda metod har karaktär av aktionsforskning. Med denna ansats som grund har jag till-sammans med personer som arbetar i klassmorfarprojektet genomfört en deltagarorienterad forskning av hur klassmorfar bemöter elever och lärare respektive själv blir bemött. Resultatet visar att klassmorfar har en oklar roll genom att det inte klargjorts i vilken mån han får delta i ren undervisning. En del av de lärare som han avses stödja ser honom som en hjälp i undervisningen medan andra känner sig hotade i sin yrkesroll. Eleverna uppfattar genomgå-ende klassmorfar som en sympatisk ”hygglig prick”. Som ett särskilt viktigt delresultat bör nämnas att den metod för observation som användes, klart visade att även elever på mellan-stadiet kan skilja på sänkningar och lyft i bemötandet människor emellan. Resultatet indikerar också att den viktigaste förändringsåtgärden är att synliggöra de mänskliga värdena i skolan och skapa rutiner för mindre sänkningar och mer lyft.