Studiens syfte är att synliggöra hur kollektiva arbetssätt kan förändra bildundervisningen på ett lekfullt sätt för att öka elevernas engagemang och lust i bildundervisningen, individuellt men också kollektivt. Jag har studerat hur eleverna upplever det kollektiva arbetssättet genom Action painting som en metod till undersökningen. Studien besvarar två frågeställningar: 1. Hur upplever eleverna det kollektiva arbetssättet? 2. Vilka pedagogiska fördelar eller nackdelar synliggörs i studien? Studien genomförs genom en kortare fältstudie.  Data samlas in genom metodtriangulering som utgör underlag för analysen, nämligen, filmandet av aktiviteten, en semistrukturerad gruppintervju med öppna frågor och ”energibatterier”, där elever har valt en batterinivå innan och en batterinivå efter aktiviteten. Empirin samlas in vid ett lektionstillfälle i skolan och därefter bearbetas den inför analysen. Data analyseras utifrån Lev Vygotskjis sociokulturella teori om barns lärandeprocesser.  Via analysen har jag fått syn på hur ett kollektivt arbetssätt kan ha positiva konsekvenser för eleverna. Studien har analyserats genom Vygotskjis teori om fantasi och den proximala utvecklingszonen Studien visar att det kollektiva arbetssättet, genom Action painting som metod, påverkar eleverna positivt. Analysen visar att eleverna höjer sin energinivå, upplever aktiviteten som lustfylld och motiverande. Utifrån ett pedagogiskt perspektiv har studien visat att det är viktigt hur pedagogen organiserar den yttre miljön för att eleverna ska kunna utveckla samt organisera sin inre värld.